Bostads- och servicesektorn är de största energianvändarna i Sverige och därför har energieffektivisering i byggnader blivit en alltmer central fråga. Renovering med syfte att energioptimera byggnader är en ekonomisk investering och detta kräver ett bra underlag innan valet av effektiviseringsåtgärd. Denna studie har fokuserat på olika effektiviseringsåtgärder ur ett energi- samt ekonomiskt perspektiv vid renovering av byggnader.  Studien är uppdelad i två delar. I del 1 av studien undersöktes om och hur balkonginglasning påverkar byggnadens energianvändning. Undersökningen gjordes med hjälp av simuleringar i programmet IDA ICE 4.8. Simuleringarna gjordes över byggnadens energianvändning och var baserade på samma modell men den ena med inglasade balkonger och den andra utan inglasade balkonger. Även olika parametrars inverkan för inglasningen som klimatzon samt klimatskalets U-värde för modellen innan och efter renovering undersöktes. Modellens energianvändning för både med och utan inglasade balkonger, före och efter renovering, i städerna Stockholm, Malmö och Kiruna jämfördes med varandra. De effektiviseringsåtgärder som låg till grund för denna studie var tilläggsisolering av ytterväggar, tilläggsisolering av vindsbjälklag, fönsterbyte och uppgradering av ventilationssystem till FTX.  Del 2 av studien handlar om nyckeltal, i studien togs det fram olika nyckeltal baserad på de tidigare nämnda effektiviseringsåtgärderna i syfte att jämföra åtgärderna ur ett energi- samt ekonomiskt perspektiv. Nyckeltalet beskriver renoveringsåtgärdernas energibesparing per kvadratmeter, åtgärdad yta och år samt återbetalningstiden för respektive åtgärd. Även denna del av studien gjordes med hjälp av simuleringar i IDA ICE. För att få ett övergripande nyckeltal undersöktes dessutom typiska U-värden på byggnadsdelar från tre olika tidsperioder (1948-1960), (1961-1975) och (1976-1985) samt tre olika klimatzoner Stockholm, Malmö och Kiruna. Resultatet i denna studie visade att inglasning av balkongerna minskar byggnadens energibehov mellan 4,7–5,1% för äldre byggnader och mellan 2–2,5% för byggnader efter renovering. Fönsterbyte och tilläggsisolering av vindsbjälklag ger större relativ besparing i Kiruna medan uppgradering av ventilationssystem och tilläggsisolering av ytterväggar ger större relativ besparing i Malmö. Största besparing per åtgärdad yta kommer från fönsterbyte och uppgradering av ventilationssystem i samtliga undersökta klimatzoner. Kortast återbetalningstid var för åtgärden tilläggsisolering av vindsbjälklag för samtliga städer och bland städerna hade Kiruna den kortaste återbetalningstiden. / The housing and service sectors are the largest energy users in Sweden and therefore energy efficiency in buildings has become an increasingly central issue. Renovation with the aim of energy-optimizing buildings is a financial investment and this requires a good basis before choosing an efficient measure. This study has focused on various efficiency measures from an energy- and economic perspective when renovating buildings.  The study is divided into two parts. In part 1 of the study, whether and how balcony glazing affects the building's energy use was investigated. The investigation was carried out using simulations in the program IDA ICE 4.8. The simulations were made over the building's energy use and were based on the same model but one with glazed balconies and the other without glazed balconies. Various parameters for the impact of the glazing, such as climate zone and the U-value of the climate shell for models before and after renovation were also examined. The model's energy use for both with and without glazed balconies, before and after renovation, in the cities of Stockholm, Malmö and Kiruna were compared with each other. The efficiency measures that formed the basis of this study were additional insulation of external walls, additional insulation of attic joists, replacement of windows and upgrading of the ventilation system for FTX.  Part 2 of the study deals with key figures, in the study different key figures were produced based on the previously mentioned efficiency measures in order to compare the measures from an energy and financial perspective. The key figure describes the renovation measures' energy savings per square meter, treated area and year, as well as the payback period for each measure. This part of the study was also done using simulations in IDA ICE. In order to obtain an overall key figure, typical U-values on building parts from three different time periods (1948-1960), (1961-1975) and (1976-1985) as well as three different climate zones Stockholm, Malmö and Kiruna were investigated.  The results of this study showed that glazing the balconies reduces the building's energy needs between 4,7-5,1% for older buildings and between 2-2,5% for buildings after renovation. Window replacement and additional insulation of attic joists provide greater relative savings in Kiruna, while upgrading the ventilation system and additional insulation of exterior walls provide greater relative savings in Malmö. The biggest savings per treated area comes from window replacement and upgrading of ventilation systems in all investigated climate zones. The shortest payback time was for the measure of additional insulation of attic joists for all cities, and among the cities Kiruna had the shortest payback time.

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett. Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt. Tåget, bilen och flyget har alla förändrat världen och staden, och i framtiden kommer vi kanske förflytta oss med nya typer av till exempel supersnabbtåg. De kommer ge avstånd en allt mindre betydelse. Om vi använder oss av de förutsättningar en sådan ny infrastruktur ger, och bygger både horisontellt och vertikalt uppstår en ny typologi för staden. Stannar man vid detta inser man snart att det är en hissnande tanke, och det är just det som detta examensarbete  undersöker. Ett narrativt projekt som spekulerar i frågan om det här händer, kan då också det här hända? / If the world as a result of the climate changes will be much warmer, the conditions for how we plan cities, infrastructure and agriculture will be completely turned upside down. Parts of the world which today account for the world's food production will at just a few degrees of temperature change become unusable for cultivation. These changes may result in conflicts, and massive refugee flows. Changes of the climate zones will completely redraw the map of the world. In Scandinavia, is it likely that we will need to build societies and cities for millions of new immigrants. At the same moment Scandinavian countries are in the midst of the most fertile farmland in the world. And also, in one hundred years we must, notwithstanding this, double our food production globally. Our society gets more and more mobile and the infrastructure is developing more and more. The train, the car and the airplane as concepts have all changed the world and the cities when they where introduced. The future, might move us towards new types of super-fast speed trains that will give an even smaller importance to distances. And if we use the textures of these new infrastructures, it might lead us to build both horizontally and vertically. Then it appears a new type of typology of cities. If you stay at this thought, you realize that it is completely staggering, and that is exactly what the thesis project investigates. It is a narrative project that speculates on the question; "If this happens, might then also this happen?"