Nowadays, social software is in demand in very different settings. Managing relationships (e.g., social networking sites) and content sharing (e.g., photo sharing), but also collaborative working via the Internet became a widely accepted part of the social lives of people. Especially, collaborative environments provide platforms supporting users in creating and exchanging new ideas, material, and conducting discussions, but also in representing themselves by allowing for according profile management etc., cf. [KR07]. Supporting the users’ privacy in such interactive environments stands in sharp contrast to the objectives of collaboration. However, previous work has shown that different approaches may overcome this ostensible contradiction. One further approach is subject of this paper and consists of a differentiated role management. Accordingly, this paper describes the particular settings of applications shaping Privacy-Enhanced Collaborative Environments (PECE), for which a comprehensive role management has to be realized. The paper discusses the implications on the role concept resulting from the privacy-related settings and introduces a three-dimensional approach for roles in a collaborative environment.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2010

This bachelor thesis analyze a library collaboration called Bibliotek Norrbotten’s strategy, goals and guidelines for their resourse sharing of digital resources and library materials. The questions that were asked was; What kind of guidelines and goals is there for their resource sharing? And how does it look in connection to services and media? What kind of strategy is there that apply to all libraries in the collaboration? Which challenges, if they have occured, have been encountered and how did they work through them? The theoretical framework consist of Kaufman, P(2012) theory about how a successful collaboration is built up, Kanter, R. M(1994) theory on how a rewarding collaboration is similar to human relationship and Rowley, J(2011) theory about innovative strategies within libraries. The method that was used to collect material was in the form of interviews and supportive dokuments. Five informants were interviewed. This study concludes that the libraries within Bibliotek Norrbotten have created common goals when it comes to their resourse sharing and that their resourse sharing is linked to these goals. The goal is to have the users in focus, which can be seen in the end result, and to offer a higher library service. This study also shows that for the collaboration to achieve their goals and to improve the library service, the collaboration has developed common strategies and guidelines.

No description available.

Inom fysioterapi finns det problematik med att patienter har svårt att engagera sig i sin självständiga träning och utföra de övningar som rekommenderas av en fysioterapeut. Fysioterapeuter hämtar information om patienters självständiga träning genom samtal, där det finns en risk att patienter inte rapporterar vad som faktiskt har hänt. God kollaboration mellan fysioterapeuten och patienten kan vara en faktor som har en positiv effekt på behandlingsresultat. Syftet med studien är att skapa ytterligare förståelse för aspekter av kollaboration inom fysioterapi för att kunna diskutera hur dessa aspekter kan stöttas genom uppmanad självspårning. För att få insikter om ämnet intervjuades fysioterapeuter via videosessioner online med hjälp av en probe och två scenarios som verktyg för att generera samtal. Med en förståelse för tidigare forskning och en tematisk analys av intervjuerna, skapades figur utifrån tre teman; förståelse, ömsesidig relation och träningsprocess. Figuren visualiserar hur uppmanad självspårning hade kunnat stötta dessa teman för att stötta kollaboration i en rehabiliteringsprocess. / There is an issue in rehabilitation where the patients have problems with engaging in their exercises during their home rehabilitation. Physiotherapists gather information about patients home rehabilitation through conversations, where there is a risk that patients won’t report what actually happened. Research has shown that good collaboration between patient and physiotherapist can have positive effects on treatment outcomes, the study aims to get a further understanding for aspects of collaboration in physiotherapy and discuss how these aspects can be supported by pushed self-tracking. To gain insight on the subject, physiotherapists were interviewed through online video-sessions with a probe and two scenarios as tools to generate conversation. With an understanding for previous research and a thematic analysis of the interviews, a figure was created based on three themes; understanding, reciprocal relationship and training process. The figure visualizes how the identified themes can be supported with pushed self-tracking in a rehabilitation process.

Brainstorming ist eine weit verbreitete Technik zur Ideengenerierung, die dazu dient, in kurzer Zeit möglichst viele verschiedene Ideen zu sammeln. Diese Technik wird zur Problemlösung, Entscheidungsfindung oder zur Erstellung neuer Konzepte verwendet. Entstandene Ideen können in Form eines Affinitätsdiagramms auf separaten Notizzetteln dargestellt werden. Für die kollaborative Erstellung eines Affinitätsdiagramms eignen sich wegen der Größe und der Fähigkeit der direkten Manipulation interaktive Displaywände. So können die Nutzer in der ersten Phase des Brainstormings individuell und simultan Ideen sammeln, bevor diese in der zweiten Phase gut übersichtlich auf dem großen Display sortiert und bewertet werden. In dieser Arbeit geht es um die Anforderungen, die eine Brainstorming-Anwendung besitzen muss, damit an einer interaktiven Displaywand ein Affinitätsdiagramm erstellt werden kann. Dabei liegt der Fokus zunächst auf grundlegenden Funktionalitäten, die basierend auf der Analyse von kommerziellen Brainstorming-Anwendungen ausgewählt werden. Aus dieser Analyse und weiterer verwandter Arbeiten zu den Themen Brainstorming und Kollaboration an interaktiven Displaywänden werden Konzepte für eine Brainstorming-Anwendung vorgestellt. Ausgewählte Konzepte wurden daraufhin prototypisch implementiert. Diese werden basierend auf Nutzer-Tests untersucht und ausgewertet, um daraus Schlüsse für die weitere Herangehensweise zu ziehen.:1 Einleitung 1 2 Verwandte Arbeiten 3 2.1 Interaktive Displaywände 3 2.1.1 Interaktion an Displaywänden 3 2.1.2 Kollaboration 6 2.2 Brainstorming 8 2.2.1 Analoges Brainstorming 8 2.2.2 Digitales Brainstorming 10 2.3 Designempfehlungen für eine Brainstorming-Anwendung an einer interaktiven Displaywand 15 3 Konzepte zur kollaborativen Erstellung eines Affinitätsdiagramms an interaktiven Displaywänden 19 3.1 Aufteilung der Funktionalitäten in verschiedene Menüs 20 3.1.1 Globales Menü 20 3.1.2 Lokales Menü 21 3.1.3 Kontextmenü 23 3.2 Erstellen, Bearbeiten und Löschen von Notizen 23 3.2.1 Erstellen von Notizen 24 3.2.2 Öffnen des Kontextmenüs 25 3.2.3 Bearbeiten und Löschen einer Notiz und dessen Inhalt 26 3.3 Sortieren und Gruppieren der Notizen 27 3.4 Kollaborative Funktionalitäten 28 3.5 Fingermenü als Ergänzung der bestehenden Menüs 33 4 Prototypische Implementierung 37 4.1 Technische Rahmenbedingungen 37 4.2 Implementierungsgrundlage 38 4.3 Umgesetzte Konzepte 39 4.4 Resultate 42 5 Auswertung und Ausblick 45 5.1 Auswertung der vorgestellten Konzepte und des implementierten Prototypen 45 5.2 Ausblick 49 5.2.1 Evaluation mit gut funktionierendem Prototypen 49 5.2.2 Erweiterung bestehender Funktionalitäten 49 5.2.3 Weitere Möglichkeiten der Interaktion an Displaywänden 51 5.3 Zusammenfassung 53 A Anhang 55 Literatur 57 / Brainstorming is a widely used technique aiming to collect as many different ideas as possible in a brief amount of time. This technique is used for problem solving, decision making or the creation of new concepts. Emerged ideas can be represented in the form of an affinity diagram on sticky notes. For the collaborative creation of an affinity diagram, interactive display walls are a suitable medium because of their size and the possibility of direct manipulation. In the first phase of brainstorming, users can collect ideas individually and simultaneously. These ideas can be sorted and evaluated on the large display in a clearly arranged manner in the second phase. This work deals with requirements, that a brainstorming application has to offer to create an affinity diagram on an interactive display wall. Initially, the focus will be on basic functionality based on the analysis of commercial brainstorming tools. From this analysis and other related works on the topic of brainstorming and collaboration on interactive display walls, concepts for a brainstorming application are presented. Selected concepts were then prototypically implemented. Based on user tests, the concepts will be examined and evaluated.:1 Einleitung 1 2 Verwandte Arbeiten 3 2.1 Interaktive Displaywände 3 2.1.1 Interaktion an Displaywänden 3 2.1.2 Kollaboration 6 2.2 Brainstorming 8 2.2.1 Analoges Brainstorming 8 2.2.2 Digitales Brainstorming 10 2.3 Designempfehlungen für eine Brainstorming-Anwendung an einer interaktiven Displaywand 15 3 Konzepte zur kollaborativen Erstellung eines Affinitätsdiagramms an interaktiven Displaywänden 19 3.1 Aufteilung der Funktionalitäten in verschiedene Menüs 20 3.1.1 Globales Menü 20 3.1.2 Lokales Menü 21 3.1.3 Kontextmenü 23 3.2 Erstellen, Bearbeiten und Löschen von Notizen 23 3.2.1 Erstellen von Notizen 24 3.2.2 Öffnen des Kontextmenüs 25 3.2.3 Bearbeiten und Löschen einer Notiz und dessen Inhalt 26 3.3 Sortieren und Gruppieren der Notizen 27 3.4 Kollaborative Funktionalitäten 28 3.5 Fingermenü als Ergänzung der bestehenden Menüs 33 4 Prototypische Implementierung 37 4.1 Technische Rahmenbedingungen 37 4.2 Implementierungsgrundlage 38 4.3 Umgesetzte Konzepte 39 4.4 Resultate 42 5 Auswertung und Ausblick 45 5.1 Auswertung der vorgestellten Konzepte und des implementierten Prototypen 45 5.2 Ausblick 49 5.2.1 Evaluation mit gut funktionierendem Prototypen 49 5.2.2 Erweiterung bestehender Funktionalitäten 49 5.2.3 Weitere Möglichkeiten der Interaktion an Displaywänden 51 5.3 Zusammenfassung 53 A Anhang 55 Literatur 57

Med den här studien ämnar vi att belysa bildämnets kvaliteter i ämnesövergripande undervisningskontext. Vi vill även undersöka om och hur bildlärarna förhåller sig till bildämnet och ämnesövergripande arbete utifrån förmågor som kreativitet, kommunikation, kritiskt tänkande samt kollaboration (de fyra K:na). Frågeställningarna vi utgått från är följande: hur resonerar bildlärare kring bildämnets möjligheter och utmaningar i ämnesövergripande undervisningskontext? Samt: på vilka sätt framkommer förmågorna de fyra K:na i bildlärarnas svar? Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare har vi tagit del av hur dessa tänker och resonerar kring bildämnet i en ämnesövergripande undervisningskontext. Resultatet visar att bildämnet och visuella kulturer har goda möjligheter att samarbeta med andra ämnen. Vilka möjligheter bildämnet i ämnesövergripande undervisningskontext besitter är ännu ett redskap att kommunicera och uttrycka sig på samt en större kunskapsbild. Utmaningarna ligger främst i strukturell problematik så som bildämnets få timmar, planeringsbrist samt hierarkier mellan skolämnen. Intervjumaterialet synliggör att samtliga informanter för resonemang kring ett eller fler av de fyra K:na. Dock inte i någon högre utsträckning i relation till förmågor. Detta tyder ändå på att de fyra K:na är relevanta för bildämnet, men i andra sammanhang.

The focus of this bachelor’s thesis are the strategies, goals, and guidelines for the sharing of digital resources and library materials of the collaborating libraries “Bibliotek Norrbotten”. The questions asked were; What goals do Bibliotek Norrbotten want to achieve with their resource sharing? How can resource sharing look in connection to services and media? What kind of strategies are there that apply to all libraries in the collaboration? Which challenges, if any, have been encountered and how did they work through them? The theoretical framework consist of Kaufman, P(2012) theory about how a successful collaboration is built up, Kanter, R. M(1994) theory on how a rewarding collaboration is similar to human relationship and Rowley, J(2011) theory about innovative strategies within libraries. The method that was used to collect material was in the form of interviews and supportive documents. Five informants were interviewed. This study concludes that it is not easy to create a collaboration with resource sharing, but Bibliotek Norrbotten is a god example of a successful collaboration. Libraries within Bibliotek Norrbotten have created common goals when it comes to their resource sharing and that their resource sharing is linked to these goals. The goal is to have the users in focus and to offer an improved library service. This study also shows that for collaborations to achieve their goals and to improve the library service, the collaboration must develop common strategies and guidelines.

På Konstfack går många studenter som besitter olika kunskaper och erfarenheter inom olika hantverk, som kan bidra till möjliga kunskapsutbyten med andra, något som skulle kunna gynna både den egna skolgången och Konstfack som institution. Genom en etnografisk studie undersöker jag hur semi-informella lärtillfällen i form av workshops kan skapa kunskap och samarbetsrelationer mellan studenterna och institutionerna på Konstfack. Studien bearbetar och ger svar på frågorna; Vilka upplevelser uttrycker deltagarna kring att delta i kamratläran under semi-informella lärtillfällen mellan institutionerna på Konstfack och Vad uppfattar deltagarna att kamratlärande erbjuder som inte lärar-studentundervisning erbjuder? Empirin består av filminspelningar och ljudupptagningar från workshoptillfällen och gruppintervjuer, där 14 studenter medverkat vid de olika tillfällena, där empirin bearbetas med ett fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen visar hur nya idéer kan utvecklas genom att förflytta sig från en traditionell undervisningssituation till att applicera kamratläran som ett alternativ till det traditionella lärandet. Resultatet visar att kamratläran bidrar till att studenter utvecklar sina egna kunskaper, samt bidrar till att andra perspektiv och potentiella framtida kollaborationer både inom och utanför skolan. Studien påvisar att kamratläran inte ersätter det traditionella lärandet, utan att det är ett komplement för att möjliggöra och erbjuda en kompletterande kunskapsinhämtning under studietiden. Studien visar att workshops mellan studenter kan bredda utbildningen och inkludera de som har det svårt att ta till sig ett traditionellt lärande.   Resultatet av gestaltningen är ett exempel på hur undersökningen kan appliceras och fungera för konstnärliga samarbeten med olika praktiker inom konsthantverk som flätar materialen samman till en helhet. Skulpturerna är anpassningsbara med ihåligheter och möjligheter till förändring. Ett ständigt kollaborerande som kan växa över tid mellan olika händer. Ett cirkulärt lärande. Ett gränsöverskridande verk.

Der Beitrag versteht sich als Werkstattbericht, der verschiedene Initiativen vorstellt, um die Möglichkeiten der digitalen Transformation für die prominente Platzierung sprachgeschichtlich orientierter Forschung und Lehre in akademischen und nichtakademischen Curricula zu nutzen. Im Mittelpunkt werden die Wissensarchive der Herrnhuter Brüdergemeine stehen. Nach einer knappen Einleitung werden die Brüderunität (Kap. 2) und der Forschungshub DigitalHerrnhut kurz vorgestellt (Kap. 3). In einem weiteren Schritt rücken wir virtuelle Exkursionen als Ankerpunkte für die curriculare Einbettung historisch-linguistischer Lehr- und Lernprojekte in den Fokus (Kap. 4), die wir in einem vierten Schritt exemplarisch am Beispiel eines Workflows vom Handschriftendigitalisat zum maschinenlesbaren Text im Kontext konkreter Erschließungszusammenhänge aus der herrnhutischen Nordamerikamission explizieren (Kap. 5), um an diesem Beispiel zu illustrieren, wie eine breite Öffentlichkeit für den Gegenstand begeistert und interdiszplinäre wie internationale Kollaboration ermöglicht werden kann.