<p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.</p><p>Metod</p><p>Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska.</p><p>Resultat/Slutsats</p><p>Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of this study is trying to understand and problemize how a homosexual top-level sports women experiences her situation in Swedish sports movement. Consequently I want to acquire a greater insight in another person’s world.</p><p>Method</p><p>The empirical material consists of one qualitative research interview. A female coach in top-level sports got to know my need for a person with appropriate knowledge, experiences and with a great extent of awareness and with the will to open up and talk. She let colleagues of her know of my wish and with a so-called “snowball-selection” I got hold of a suitable interviewee. The interview was characterized, as far as possible, with a great deal of freedom for the interviewee to conduct the conversation. This was made through a low grade of standardized questions and with a deliberate attempt from my side to guide her towards the areas of which I had the ambition to gain knowledge. A recorder was used during the interview. The interview was printed out, the text was interpreted and analysed, taking three different interpretation-perspectives as a starting point: the realistic, the deconstructive and the critical.</p><p>Result / Conclusion</p><p>Sports are, and have been, of great importance for my interviewee. Sports have been her way of surviving. The high spirit within her sport, besides the secure environment it represents, my interviewee has been given a great deal of joy and unforgettable memories. She finds her situation in her team: “very special”. Nevertheless she questions the unfair conditions between the female- and the male teammates, concerning economics, commitment and acceptance. My interviewee sees this situation, significantly, due to the male dominance in the committee and sponsor group and their lack of interest in the female team. The sports context, in which we find her at present, has given her the strength to withstand the heterosexual norm. This norm has with its demand for heterosexuality as the natural and normal sexuality affected her negatively, exposed her to low acceptance, negative attitudes and silence from the environment. Today we find my interviewee in a “bubble”. This “bubble” is full of high spirit, acceptance and joy and has given her the power to be open with her sexuality. Outside of the “bubble” she is constantly surrounded by demands for heterosexuality and homophobic attitudes that clearly marks the sports ground. Her contradictions in her statements certainly show how affected she is by the homophobia. Affected in that way that she in many cases adapts a negative and homophobic attitude to herself and homosexuality.</p>

Syfte Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld. Metod Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska. Resultat/Slutsats Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen. / Aim The purpose of this study is trying to understand and problemize how a homosexual top-level sports women experiences her situation in Swedish sports movement. Consequently I want to acquire a greater insight in another person’s world. Method The empirical material consists of one qualitative research interview. A female coach in top-level sports got to know my need for a person with appropriate knowledge, experiences and with a great extent of awareness and with the will to open up and talk. She let colleagues of her know of my wish and with a so-called “snowball-selection” I got hold of a suitable interviewee. The interview was characterized, as far as possible, with a great deal of freedom for the interviewee to conduct the conversation. This was made through a low grade of standardized questions and with a deliberate attempt from my side to guide her towards the areas of which I had the ambition to gain knowledge. A recorder was used during the interview. The interview was printed out, the text was interpreted and analysed, taking three different interpretation-perspectives as a starting point: the realistic, the deconstructive and the critical. Result / Conclusion Sports are, and have been, of great importance for my interviewee. Sports have been her way of surviving. The high spirit within her sport, besides the secure environment it represents, my interviewee has been given a great deal of joy and unforgettable memories. She finds her situation in her team: “very special”. Nevertheless she questions the unfair conditions between the female- and the male teammates, concerning economics, commitment and acceptance. My interviewee sees this situation, significantly, due to the male dominance in the committee and sponsor group and their lack of interest in the female team. The sports context, in which we find her at present, has given her the strength to withstand the heterosexual norm. This norm has with its demand for heterosexuality as the natural and normal sexuality affected her negatively, exposed her to low acceptance, negative attitudes and silence from the environment. Today we find my interviewee in a “bubble”. This “bubble” is full of high spirit, acceptance and joy and has given her the power to be open with her sexuality. Outside of the “bubble” she is constantly surrounded by demands for heterosexuality and homophobic attitudes that clearly marks the sports ground. Her contradictions in her statements certainly show how affected she is by the homophobia. Affected in that way that she in many cases adapts a negative and homophobic attitude to herself and homosexuality.

Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang. 15 kvinnor djupintervjuades och resultatet analyserades tematiskt. Kvinnorna berättade om sin bisexualitet, kön och kvinnlighet, komma-ut-process och syn på framtiden. Hur man tänker och känner omkring dessa teman uppvisar en omfattande variation av upplevelser. Detta ger slutsatsen att det ur ett kliniskt perspektiv är oerhört viktigt att låta varje kvinna själv få definiera hur hon ser på sin sexualitet och att behandlaren är beredd att ta emot hennes unika historia.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Bilaga innehållande engelsk sammanfattning med titeln: We don't dance on the table : lesbian immigrant women in Sweden : stigmatization & pride. S. 265-284: Bibliografi.

<p>Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.</p>

Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.

The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression. These women don’t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives. They strive for freedom to be themselves in all everyday situations. The quest for freedom to be able to express their sexuality risks relationships with families and girlfriends. But freedom and symbiosis don’t have to be in opposition. These women have found contexts, for example among friends, where none of the social categories are problematic and where they can experience symbiosis. They can choose certain contexts where they are allowed to express their sexuality. The experiences of coming out is analysed as linked to development in late modernity.