This paper considers the legal understanding of due diligence and states’ positive obligations regarding sexual violence. It uses legal dogmatic and legal comparative methods to analyse the European and the Inter-American human rights systems. It also uses a feminist perspective, with a focus on women’s vulnerability. The paper examines the Istanbul Convention and the Convention of Belém do Pará, in addition to case law from the European Court of Human Rights, the Inter-American Court of Human Rights and the Inter-American Commission on Human Rights. In its examination, it illustrates and clarifies the responsibility of states to combat sexual violence and thus violations of women’s human rights. The paper finds that failure by states to act in accordance with due diligence in cases of sexual violence by private actors has been recognized as both torture and infringement of sexual autonomy. This is of great significance in trying to bridge the dichotomy of the public and private spheres, which has characterized human rights. For this reason, the paper concludes that the Convention of Belém do Pará should contain a consensus regulation in the same way that the Istanbul Convention does. This could enable increased accountability regarding due diligence, in order to respond better to the fundamental values of human rights. Moreover, it concludes that the Istanbul Convention should be subject to the jurisdiction of the European Court of Human Rights, in the same way that Belém do Pará is in the Inter-American system. This would strengthen the European system’s accountability in relation to due diligence and sexual violence in many ways. Finally, based on a feminist perspective, the paper argues that in order to effectively combat sexual violence through preventive measures, private actors should be held directly responsible. Treaties relating to due diligence responsibilities should therefore be open for ratification by more actors than just states.

Denna uppsats avhandlar en komparativrättslig metodik om domarens oberoende i Sverige och Polen. Studien ämnar undersöka huruvida domarens utnämning och oberoende bör skyddas till fullo. Uppsatsen behandlar grundlagsändringsförfarandet kring begränsningar där ordinarie domare riskerar att hamna i kläm inom konstitutionell rätt. Denna studie vill också klargöra för utnämning av domare, domarens roll och förändringsprocessen i författningskulturen av respektive land. I en jämförelse i Sverige och Polen rättssystem visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna. Det finns en del oro i Sverige om grundlagsändringar inför framtiden, vilket kan påverka domarnas oberoende. Därför har riksdagen agerat via regeringen som fått i uppdrag att tillsätta en utredning. Utredningen har i avsikt att se över behovet av att stärka domarnas och domstolarnas oberoende långsiktigt. I syfte att ytterligare stärka skyddet för rättsstatens principer behöver domstolarnas självständighet i förhållande till regeringen och riksdagen stärkas. De problemområden som utgör skillnader i domarens rättigheter, kan härledas direkt till det faktum att Sverige hittills har införlivat rättigheterna till fullo, medan Polen har dragits inför EU-domstolen för det. Vidare ger uppsatsen en inblick i konflikten om EU:s farhågor kring begränsning av domarens rättigheter och utnämning i Polen. Denna studies fokus behandlar också grundlandlagsskyddet, utnämning av domare och EU- domstolens yttranden om Polen, framför allt kring hur Polen sköter sina åtaganden gentemot fördraget. En jämförelse som har gjorts visar att EU- kommissionen generellt sett verkar ge Polen grundläggande kritik, vilket indikerar på att kommissionen bedömer oroande kritik kring hur Polen tillgodoser domarens rättigheter. EU-kommissionen har agerat tydligt genom EUdomstolen med hot om kraftiga dagsböter om Polen inte följer föredraget. Eftersom unionsrätten har företräde framför respektive medlemsstats nationella rätt.

Klarspråk handlar om att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Syftet med denna studie har varit att undersöka klarspråksarbetet i EU-texter riktade till allmänheten med utgångspunkt i huruvida de interna direktiven rekommenderar klarspråk och om de faktiska översättningarna skrivs på klarspråk. För att uppnå detta genomfördes en analys på direktiven i jämförelse med de svenska klarspråksriktlinjerna utgivna av Språkrådet. Därefter analyserade jag två EUtexter med allmänheten som mottagare utifrån de aspekter som tas upp i klarspråksrekommendationerna. Som lyfts i metodavsnittet finns det flera svårigheter vid klarspråksundersökningar såsom en avsaknad av tydliga definitioner av så kallade byråkratiska och ålderdomliga ord och uttryck. Resultatet visar vidare att de interna direktiven rekommenderar klarspråk men att översättningarna i varierande grad följer dessa rekommendationer. Med andra ord har det klarspråksarbete som utförs av Europeiska kommissionen ännu inte slagit genom på bred front i praktiken.

During the accession period EU has the opportunity to influence a future member state in various political areas. Is gender equality politics one of them? The purpose of this thesis is to explore EUs role in promoting gender equality in Croatia, the latest member who entered 1 July 2013. The theoretical framework consist of two theories, new institutionalism and radical feminism. New institutionalism helps us analyse the tools EU has in order to influence an accession country by dividing them into two themes. Institutions and interest. The theory of radical feminism makes the analyse deeper by deciding the quality of EUs impact on gender equality. The result shows that EU has done a sufficient work making sure Croatia implemented gender equality laws but the laws does not cover all political areas why the overall quality of EUs influence over a member state can be questioned.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier. Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter. Broschyrerna uttrycker auktoritet genom språkliga strategier som signalerar makt och solidaritet, men EU:s reella makt över invånarna är ofta nedtonad. Texterna reflekterar en värld där EU:s ställning inte är oomstridd, och broschyrerna verkar på flera sätt för att ge unionen existensberättigande. Undersökningen aktualiserar också frågor om hur översättningsaspekten inverkar på diskursen, och mynnar ut i konstaterandet att översättarna har en betydande roll i sammanhanget.

The European Commission has presented a new seed directive that better matches the EU's sustainability goals, The Green Deal. However, the EU's common agricultural policy is based on an idea which means that it is mainly large-scale agriculture that benefits from the technological development that the proposal entails. In the periphery there are small-scale farmers whose opinions are rarely considered. The purpose of the study is to investigate the effects that a change in the EU's current seed directive could potentially have on the farmer's ecological health and, in connection with this, the future of smallholder farmers. Finally, the study shows that the EU's proposal for a new seed directive can be understood in accordance with Dryzek's description of the two currently dominant environmental discourses, "sustainability" and "ecological modernization", which are also linked to both small farmers' economic and ecological future. • How does the new Seeds Directive want to increase the EU's agricultural sustainability? What are its concrete proposals? • What ecological effects can come from the new seed directive? • What effects will the different alternatives in the bill have on large and small farmers, respectively? • Which of Dryzek's discourses “ecological modernization” and “sustainability” is most in line with the various alternatives, and what are the implications for the long-term sustainability of agriculture?The study was carried out through a content analysis on the European Commission's proposal and on the report of the consulting firm Inner City Fund (ICF) on which the Commission based its decision. Subsequently, a problematizing dimension, a type of discourse analysis, was applied to examine which discourse is most dominant in the EU proposal and what this dominance means for both the farmer's ecological health and the small farmer's interests and needs.The results indicate that the proposal will to a large extent benefit large-scale agriculture and that there are few interests in meeting the needs of small farmers. The results also indicate that ecological modernization is the most dominant discourse in the proposal, which opens the proposal to the criticism that has also been delivered against ecological modernization as a sustainability discourse. / Europeiska kommissionen har presenterat ett nytt frödirektiv som bättre matchar EU:s hållbarhetsmål, The Green Deal. EU:s gemensamma jordbrukspolitik bygger dock på en idé som gör att det främst är storskaliga jordbruk som gynnas av den tekniska utveckling som förslaget innebär. I periferin finns småskaliga jordbrukare vars åsikter sällan beaktas. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter en förändring av EU:s nuvarande frödirektiv potentiellt kan ha på jordbrukarens ekologiska hälsa och, i samband med detta, framtiden för småjordbrukare. Studien visar till slut att EU:s förslag till nytt frödirektiv kan förstås i enlighet med Dryzeks beskrivning av de två just nu dominanta miljödiskurserna, ”hållbarhet” och ”ekologisk modernisering”, vilka också både sammankopplas till småjordbrukares ekonomiska och ekologiska framtid.  · Hur vill det nya frödirektivet öka EU:s jordbrukshållbarhet? Vilka är dess konkreta förslag?· Vilka ekologiska effekter kan komma av det nya frödirektivet? · Vilka effekter kommer de olika alternativen i lagförslaget ge för stora respektive småjordbrukare? · Vilken av Dryzeks diskurser ”ekologisk modernisering” och ”hållbarhet” stämmer bäst överens med de olika alternativen, och vad har detta för konsekvenser för jordbrukets långsiktiga hållbarhet?  Undersökningen gjordes genom en innehållsanalys på Europeiska kommissionens förslag samt på den rapport av konsultföretaget Inner City Fund (ICF) som kommissionen grundade sitt beslut på. Därefter applicerades en problematiserande dimension, en typ av diskursanalys, för att undersöka vilken diskurs som är mest dominant i EU:s förslag och vad denna dominans innebär både för jordbrukarens ekologiska hälsa samt småjordbrukarens intressen och behov.   Resultatet tyder på att förslaget i stor utsträckning kommer gynna storskaliga jordbruk och att det finns få intressen för att möta småjordbrukares behov. Resultatet tyder även på att ekologisk modernisering är den mest dominanta diskursen i förslaget, vilket öppnar förslaget för den kritik som också levererats mot ekologisk modernisering som hållbarhetsdiskurs.

The purpose of this paper was to examine, through a crisis communication approach, how the UN intergovernmental organization acts during a crisis and whether their strategies are in symbiosis with their core values and conventions. As the majority of crisis communication research is based on governmental or commercial organizations, there is a lack of knowledge in how intergovernmental organizations behave during a crisis. The authors have chosen to juxtapose the organization's conventions with their crisis communication in order to analyze whether this is a factor that plays a role in the aftermath of the crisis.  In this study, the authors have used the 2014 UN sex scandal in the Central African Republic as the foundation to this thesis where a number of children were sexually abused by UN forces. The conventions that the authors have applied to the study are the UN Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment and the UN Convention on the Rights of the Child. The study shows that the UN chooses to handle the crisis differently depending on who the recipient is. Three distinct communicative crisis strategies emerged from the findings.  UN internal management - Internal communication within the UN's inner circle shows a culture of silence and trying to hide evidence to prevent the crisis from coming out to the public. They are going against their conventions and their own charters on transparency and their convention on the rights of the child. This is demonstrated on several occasions in their internal communications.  Internal UN - internally, the UN admits that the crisis and scandal in the Central African Republic has happened. By sending out newsletters and holding crisis meetings about what has happened, the UN is meeting its own conventions and demonstrating transparency within the organization while trying to prevent the crisis from leaking out to the public. Public - The UN chooses not to face the crisis in public. Instead, they choose to highlight their good work and build on the illusion of truth that exists in the public.  If an organization is harping on the crisis as the UN has done, then according to the prominent Crisis Communication Theories, they should not be able to get away with it without it affecting their reputation. This happens because the UN has a monopoly as a peacekeeping organization. Thanks to this monopoly, they do not have to deal with crises in public as their stakeholders and brand identity are tightly knit. This, together with their active efforts to highlight all the good work they do, ensures that there are no major issues in the organization when scandals occur. / Syftet med denna uppsats var att genom ett kriskommunikativ ansats undersöka hur den mellanstatlig organisationen FN agerar under en kris och om deras strategier är i symbios med deras grundvärderingar och konventioner. Då majoriteten av kriskommunikationsforskningen utgår från statliga eller kommersiella företag så finns en viss kunskapslucka i hur mellanstatliga organisationer beter sig under en kris. Författarna har valt att ställa organisationens konventioner mot deras kriskommunikation för att kunna analysera om det är en inspelande faktor som spelar roll i krisens efterföljder.  Författarna har i denna studie utgått från FNs sexskandal från 2014 i Centralafrikanska republiken där ett flertal barn blev sexuellt utnyttjade av FNs styrkor. Konventionerna som författarna har applicerat på studien är FNs konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och FNs barnkonvention. Studien visar på att FN väljer att hantera krisen olika beroende på vem mottagaren är. Tre tydliga kommunikativa krisstrategier framträdde i resultatet.  FNs interna ledning - Den interna kommunikationen inom FNs inre krets visar på en tysthetskultur och försök till röja undan bevis för att förhindra att krisen kommer ut till allmänheten. De går emot sina konventioner och egna stadgar om transparens och om barns rättigheter. Detta påvisas vid flera tillfällen i deras interna kommunikation.  Internt FN - internt medger FN att krisen och skandalen i Centralafrikanska republiken har skett. Genom att skicka ut nyhetsbrev och ha krismöten om det som skett möter FN sina egna konventioner och visar på en transparens inom organisationen samtidigt som de försöker förhindra krisen.  Allmänhet - FN väljer att inte möta krisen i allmänheten. De väljer istället att belysa sitt goda arbete och bygger på den sannings illusion som finns hos allmänheten.  Om en organisation hanterar krisen som FN har gjort så ska de enligt Kriskommunikationsforskningen inte kunna komma undan utan att de märks på deras anseende. Detta sker eftersom FN har monopol som fredsbevarande organisation. Tack vare monopolet behöver de inte hantera kriser offentligt då deras stakeholders och brand identity är hårt sammansvetsade. Det tillsammans med deras aktiva arbetet att belysa allt bra arbete de gör, inger att det inte blir stora sprickor för organisationen när skandaler sker.

År 2017 infördes en energiskattenedsättning som kraftigt reducerade elpriset för vissa datacenter som uppfyllde i lagen uppställda villkor. Ett av målen med nedsättningen var att Sverige skulle locka till sig multinationella företag som verkar inom datacenterbranschen. Som exempel på sådana företag gavs bland annat Facebook, Google och Apple. Energiskattenedsättningen utsattes för kritik, bland annat då nedsättningen ansågs gynna amerikanska techjättar framför inhemska colocation-datacenter I juli 2023 slopades lagen, där ett argument var generellt ökande utgifter för el till följd av ukrainakriget. Nedsättningen har granskats av Riksrevisionen, som kom fram till att nedsättningen träffade fel på flera (politiska) sätt. I uppsatsen undersöks om det, på ett tydligt sätt, framgår huruvida Sverige brutit mot EU:s regler om statliga stöd vid införandet av energiskattenedsättningen samt genom resultatet av nedsättningen. Anledningen till att energiskattenedsättningen för datacenter inledningsvis utreddes var datacentrens internationella konkurrenssituation. Sveriges elkostnad för datacenter ansågs som ett hinder för att locka etableringar av datacenter till Sverige. För att kunna införa energiskattenedsättningen behövde dock EU:s regler om statliga stöd beaktas. Av hänsyn därtill gjordes vissa justeringar i den svenska lagstiftningen, för att sedan kunna införa energiskattenedsättningen med stöd i art. 44 GBER. Energiskattenedsättningen infördes i huvudsak i 11 kap. energiskattelagen. En del justeringar av nedsättningen genomfördes efterhand, så att fler datacenter skulle omfattas av nedsättningen. Samtidigt kom Skatteverket relativt tidigt med ett ställningstagande att colocation-datacenter inte omfattades av nedsättningen. Ställningstagandet medförde att färre datacenter kunde ta del av nedsättningen, trots justeringen som gjordes för att omfatta fler. Villkoren som måste uppfyllas i art. 44 GBER undersöks i uppsatsen i förhållande till svensk lag, förarbetsuttalanden och verkligt utfall. Det görs för att undersöka om reglerna om statliga stöd följts när energiskattenedsättningen infördes och var aktuell. Av denna utredning framgår inte med tydlighet att Sverige skulle ha brutit mot reglerna om statliga stöd. I stället framgår att hänsyn tagits till statsstödsreglerna genom att undersöka olika alternativ för nedsättningen, samt genom att anpassa den svenska regleringen för att uppnå villkoren i art. 44 GBER.

<p>Council Regulation 1/2003 regulates the application of the competition rules set out in Articles 81 and 82 of the EC-treaty and establishes a reform of the European Competition Law. The purpose of this paper is to illustrate the complex of problems that the regulation leads to concerning the legal certainty for companies within the European Community.</p>

Council Regulation 1/2003 regulates the application of the competition rules set out in Articles 81 and 82 of the EC-treaty and establishes a reform of the European Competition Law. The purpose of this paper is to illustrate the complex of problems that the regulation leads to concerning the legal certainty for companies within the European Community.