<p>Problem: Should the european competition law be used as a integrationfriendly tool? </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to analyse wheather europena competition law should be govenrned by the aim of integrating the european market. Method: A traditional swedish law method har been used. </p><p>Result: My conclusion is that marketintegration in itself should not be the only aim when applying european competition law.</p>

Problem: Should the european competition law be used as a integrationfriendly tool? Purpose: The purpose of this thesis is to analyse wheather europena competition law should be govenrned by the aim of integrating the european market. Method: A traditional swedish law method har been used. Result: My conclusion is that marketintegration in itself should not be the only aim when applying european competition law.

Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer. Dessa teorier har därefter kopplats ihop med empirikapitlet och utmynnade således i en analys. Författarna har i denna studie kommit fram till att stora svenska företag har svårt att genom fusion eller förvärv stärka konkurrenspositionen för att kunna växa i Europa och övriga världen. Detta grundar sig i att svenska företag och EU-kommissionen definierar de relevanta produkt- samt geografiska marknaderna på olika sätt, vilket lett till att svenska företag samt EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter skiljer sig åt. Svenska företag menar att det fortfarande skulle finnas substitut, rivalitet, förhandlingsstyrka hos köparna samt möjlighet till inträde på marknaden för övriga konkurrenter, medan EU- kommissionen hävdar motsatsen. Vidare gör företag gällande att de agerar som marknadsföljare på de marknader där målet är att utöka verksamheten. EU-kommission å andra sidan ser till graden av dominans på de marknader där företagen tillsammans skulle bli alldeles för starka, vilket leder fram till positionen som marknadsledare. Företag upplever inte att de genom fusionen skapar en marknadsstruktur där de får en monopolistisk situation. EU-kommissionen hävdar dock att denna form av fusion skulle leda till en så pass dominerande ställning att marknadsmakt och prisdiskriminering skulle kunna tillämpas. Kontentan av detta resonemang är att EU i nuläget inte är en öppen marknad med länder utan gränser och fri rörlighet för varor och kapital i fusionssammanhang. Det enda alternativet som finns för stora svenska företag idag är att gå samman med företag i Europa eller övriga världen.

Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på. Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa. Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland. Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.

<p>Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer. Dessa teorier har därefter kopplats ihop med empirikapitlet och utmynnade således i en analys. Författarna har i denna studie kommit fram till att stora svenska företag har svårt att genom fusion eller förvärv stärka konkurrenspositionen för att kunna växa i Europa och övriga världen. Detta grundar sig i att svenska företag och EU-kommissionen definierar de relevanta produkt- samt geografiska marknaderna på olika sätt, vilket lett till att svenska företag samt EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter skiljer sig åt. Svenska företag menar att det fortfarande skulle finnas substitut, rivalitet, förhandlingsstyrka hos köparna samt möjlighet till inträde på marknaden för övriga konkurrenter, medan EU- kommissionen hävdar motsatsen. Vidare gör företag gällande att de agerar som marknadsföljare på de marknader där målet är att utöka verksamheten. EU-kommission å andra sidan ser till graden av dominans på de marknader där företagen tillsammans skulle bli alldeles för starka, vilket leder fram till positionen som marknadsledare. Företag upplever inte att de genom fusionen skapar en marknadsstruktur där de får en monopolistisk situation. EU-kommissionen hävdar dock att denna form av fusion skulle leda till en så pass dominerande ställning att marknadsmakt och prisdiskriminering skulle kunna tillämpas. Kontentan av detta resonemang är att EU i nuläget inte är en öppen marknad med länder utan gränser och fri rörlighet för varor och kapital i fusionssammanhang. Det enda alternativet som finns för stora svenska företag idag är att gå samman med företag i Europa eller övriga världen.</p>

Using Eli Gateva’s theory of the EU enlargement’s conditionality and the balance in the incitement structure between the terms of rewards and threats, the purpose of the study is to examine the EU commission’s reports of the ongoing negotiation process with Serbia and Montenegro. Furthermore, the study discusses Serbia’s and Montenegro’s relative positions concerning an EU-membership. Through a content analysis of the EU commission’s 2020 reports on Serbia and Montenegro, the study examines how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro, and what differences and similarities exist. The study finds that the EU has used different forms of rewards and threats according to Eli Gateva’s Model to conform the respective countries in the EU’s preferred direction. The study mostly discovered similarities but also some differences in how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro. The study also finds that Montenegro appears to be closer to a membership than Serbia.

Uppsatsen studerar svenska aktörers mottagande och perspektiv på den kommande EU taxonomin. Dessa perspektiv har framlagts för att åskådliggöra en outforskad bild av hur svenska aktörer förhåller sig till, och förväntas påverkas, utav taxonomin. Utifrån en empirisk litteraturstudie sammankopplat med intressenternas perspektiv har också ett reglerteoretiskt perspektiv presenterats. Detta för att skapa en teoretisk förhållningsram till de utsagor som samlats in av intressenterna och på sätt skänka förståelse till dess orsak. Uppsatsen följer den svenska skogsnäringen som belysande exempel för en bransch som i synnerhet påverkas av utformningen av taxonomin, och samtidigt inkorporerar de intressentgrenar som valts; finans- näringslivs och forskningsintressenter. Sammantaget så har en delad skeptisism kring, men inte utseslutet till, rapportering, branschspecifik utformning och EU Kommissionens tillika tekniska expertgruppens expertis, identifierats. Skeptisismen har emellertid inte varit enhetlig, men dominerande.

På senare år har det diskuterats mer och mer huruvida bestämmelsen om fast driftställe i 2 kap. 29 § IL behöver utvidgas för att även kunna vara tillämpbar på digitala tjänster. I nuläget krävs det en sorts fysisk närvaro i landet för att ett fast driftställe skall uppstå vilket gör att t.ex. försäljning av varor över internet till ett land inte blir beskattat i det land som köparen befinner sig i. I och med den ökade framfarten av den digitala ekonomin har både EU-kommissionen och OECD tagit fram varsitt förslag, som har en del gemensamma drag, med bestämmelser om hur beskattningen av digitala tjänster skall ske. Med anledning av en ökad digitalisering uppstår det också nya sätt att generera intäkter, speciellt vad gäller det värde som användarna skapar vid användandet av digitala tjänster. Som ett resultat av detta har EU-kommissionen ansett att det föreligger en obalans mellan vart värdet är skapat och vart skatterna betalas. Till att börja med syftar förslaget till att förändra bolagsbeskattningen för företag inom EU. Detta innebär att de vinster som uppstår i ett medlemsland där företaget har en betydande digital närvaro i också skall beskattas i det landet. Vidare syftar förslaget till att klargöra uppdelningen av beskattningen av de vinster som genereras genom en digital verksamhet. Den 29-30:e januari 2020 antog de 137 länderna som är en del av BEPS-projektet det förslag som OECD tagit fram om hur beskattningen av digitala tjänster skall regleras på ett internationellt plan. Förslaget utgår ifrån två pelare där den första riktar sig mot företag som säljer digitala tjänster till privatpersoner eller företag utan något fast driftställe i det land som konsumenten är hemmahörande i och det andra innebär att en slags minimibeskattning skall tas ut på vissa koncerner. Vad gäller OECD:s förslag om beskattning av digitala tjänster kommer det troligtvis att bli förverkligat och införlivas i modellavtalet under 2021. Vid ett införande av förslaget kommer det att ske en förändring av de nuvarande nationella bestämmelserna om fast driftställe samt den reglering som återfinns i artikel 5 i OECD:s modellavtal så att även en betydande digital närvaro kan omfattas av begreppet.

Denna uppsats avhandlar en komparativrättslig metodik om domarens oberoende i Sverige och Polen. Studien ämnar undersöka huruvida domarens utnämning och oberoende bör skyddas till fullo. Uppsatsen behandlar grundlagsändringsförfarandet kring begränsningar där ordinarie domare riskerar att hamna i kläm inom konstitutionell rätt. Denna studie vill också klargöra för utnämning av domare, domarens roll och förändringsprocessen i författningskulturen av respektive land. I en jämförelse i Sverige och Polen rättssystem visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna. Det finns en del oro i Sverige om grundlagsändringar inför framtiden, vilket kan påverka domarnas oberoende. Därför har riksdagen agerat via regeringen som fått i uppdrag att tillsätta en utredning. Utredningen har i avsikt att se över behovet av att stärka domarnas och domstolarnas oberoende långsiktigt. I syfte att ytterligare stärka skyddet för rättsstatens principer behöver domstolarnas självständighet i förhållande till regeringen och riksdagen stärkas. De problemområden som utgör skillnader i domarens rättigheter, kan härledas direkt till det faktum att Sverige hittills har införlivat rättigheterna till fullo, medan Polen har dragits inför EU-domstolen för det. Vidare ger uppsatsen en inblick i konflikten om EU:s farhågor kring begränsning av domarens rättigheter och utnämning i Polen. Denna studies fokus behandlar också grundlandlagsskyddet, utnämning av domare och EU- domstolens yttranden om Polen, framför allt kring hur Polen sköter sina åtaganden gentemot fördraget. En jämförelse som har gjorts visar att EU- kommissionen generellt sett verkar ge Polen grundläggande kritik, vilket indikerar på att kommissionen bedömer oroande kritik kring hur Polen tillgodoser domarens rättigheter. EU-kommissionen har agerat tydligt genom EUdomstolen med hot om kraftiga dagsböter om Polen inte följer föredraget. Eftersom unionsrätten har företräde framför respektive medlemsstats nationella rätt.