The expansion of cities has been going on for a long time and is the result of a longtime urbanization. Migration from sparsely populated areas is particulary common among young adults, which means that the dismantling of sparsely populated areas are reinforced by negative demographic changes. There is no definitive solutions to this problem, but with deeper konwledge of young adults motives for moving, it can slow down the negative population growth in sparselypopulated municipalities. The purpose of this essay was to investigate which factors influence young adults choice to move from a sparsely populated area to larger cities. The research questions that this study preserves arhe the following: what are the most prominent factors that influenced young adults decision to move from the sparsely populated municipality, how does young adults perceived relationship to the local community affect their decision to move from the sparsely populated municipality, and what social, educational and caeer conditions do the interviewees feel are lacking in Pajala. Semi-structured interviewes were used when collecting data. The results of this study showed that education, career opportunities and social factors were the most prominent motives behind the interviewees decision to move from their hometown. There is a certain connection between moving and the perceived relationship with the local community. The personal relationship with the local community functions rather more as a driving factor than the main motive for moving. There is a lack of aspirational education and career opportunities in Pajala municipaltiy. There was also a lac of leisure activities and meeting places for young people in Pajala.

Under 1900-talet har synen på ideella organisationer och deras roll i samhället skiftat. Från att ha varit de som i stort sett stod för samhällets sociala omsorg till att ha en marginal roll under välfärdsstatens storhetstid är de nu åter på framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det från regeringens sida lagt allt mer fokus på att stärka kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre och sjuka, och framförallt på att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att få del av pengarna är att kommunerna ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter.I en av Skånes kommuner bedrivs det sedan år 2005 ett sådant projekt och uppsatsens syfte är att kartlägga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrån teorier om frivilligsektorns roll och samverkan. Det har genomförts sex intervjuer med aktiva deltagare i projektet; tre kommunanställda och en representant vardera från de tre främsta samarbetsparterna Röda korset, Svenska kyrkan och Neurologiskt Handikappades Riksförbund.Resultatet visar på att både de kommunanställda och representanterna från de ideella organisationerna upplever att samarbetet fungerat bra inom anhörigstödsprojektet. Informanterna ser många fördelar med samverkan och tror att de ideella kommer att få en allt större roll inom omsorgsarbetet framöver, dels p g a kommunens minskade resurser och dels p g a att allt fler inser värdet i de frivilligas arbete. / Cooperation between local authorities and voluntary organization concerning support to people who nurse their relatives.

H2 Green Steels etablering i Boden och den allmänt hållbarhetsfokuserade samhällsutvecklingen innebär att kommunen är i behov av en hastig samhällsomställning. Bodens kommun hävdar att de på ca tre år behöver anpassa sig efter en samhällsutveckling som normalt sker under en 15 till 20-årsperiod. Detta betyder att Boden förväntas få en kraftig befolkningstillväxt fram till 2030. På så sätt kommer det bland annat behövas fler bostäder, fler skolor, fler aktivitetsmöjligheter och ett utökat samhällsutbud. Rapportens syfte har därför varitatt kartlägga hur den nuvarande situationen i Boden ser ut gällande samhällsservicen och det allmänna samhällsutbudet. Målet är på så sätt att få en indikation på vilka insatser som krävs samt var i kommunen de kan behöva implementeras.  Boden befolkningsmängd har under de senaste 50 åren genomgått både nedgångar och uppgångar. Just nu står kommunen inför en rejäl befolkningstillväxt till följd av de gröna satsningarna i regionen och uppskattar därför en total befolkningsökning på drygt 17% fram till 2030. Bodens kommuns arbete kring denna pågående samhällsomställning handlar om att utveckla infrastrukturen, se till att det finns en välfungerande kompetensförsörjning, utveckla attraktiva boende- och närmiljöer samt nyttja innovativa materialströmmar.  I detta utredningsarbete har kommunens generella samhällsutbud granskats, dels för att ta reda vad som egentligen finns, dels för att kartlägga hur detta är fördelat inom kommunen. Detta syftar till skolverksamheter, hälsovård, motion och friluftsliv, livsmedelsbutiker, restaurangersamt faciliteter som erbjuder tillfällig vistelse. Kartläggningen av samhällsutbudet har genomförts i kommunens egna interaktiva GIS-miljö och databas. Fristående information har även hämtats för att komplettera det som inte funnits tillgängligt. Kommunen har sedan delats in i olika områden utifrån en viss avståndsradie med H2GS som utgångspunkt. De olika områdena har en radie på 3 km, 6 km, 9 km, 15 km, 30 km och 50 km. Vidare har ett sjunde område inkluderats som berör allt utanför 50 km. Ett tydligt mönster har varit att samhällsutbudet är väldigt samlat inom en radie på 6 km, trots att det är relativt tomt inom de första 3 kilometerna. Detta är förvisso inte så märkligt eftersom Boden centrum återfinns inom detta område. Generellt sett tillkommer det ytterst få saker mellan radien på 15 km och 30 km, varvid det återigen ökar mellan 30 km och 50 km.  Genom att studera befolknings- och delområdesprognosen, H2GS placering, kommunens vision samt strukturen av samhällsservice och samhällsutbud, verkar det mest rimligt att expandera inom det primära utvecklingsområdet, dvs. inom en ca nio kilometers radie från H2GS anläggning. Detta utesluter dock inte nybyggnation i kommunens övriga delar eftersom en viktig aspekt med samhällsutvecklingen är att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer runt om i hela kommunen.

För idag 30 år sedan gjordes reformeringar i den svenska grundskolan vilket möjliggjorde för eleven att fritt välja skola. En av intentionerna med införandet av skolvalfrihet var att minska skolsegregation, men dagens forskning inom svensk skola talar för att motsatsen i stället skett; och menar därtill även att skolsegregationen tenderar att öka när friskolor inrättas i utbildningslandskapet. Denna kvantitativa studie ämnade analysera mönster avseende segregation i Skövde kommuns lokala utbildningslandskap. Närmare bestämt analyserades i studien förändringar avseende skolsegregation i kommuns högstadieskolor över en tolvårsperiod. Dessutom avsåg studien förstå dessa förändringar i relation till införandet av en friskola. Segregationen är analyserad genom variablerna föräldrars utbildningsnivå, förvärvsinkomst och yrke, samt nationell härkomst; mätt med hjälp av två segregationsmått. Datan i studien består av statistik hämtad från Skolverkets offentliga databas SIRIS såväl som aggregerade och avidentifierade individdata från SCB. Den teoretiska utgångspunkten återfinns i Pierre Bourdieus sociologi och teoretiska begrepp med fokus vid begreppen habitus, strategi, kapital och fält. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att det finns en ojämn elevfördelning vid Skövde kommunens högstadieskolor, främst utifrån nationell härkomst och föräldrars utbildningsnivå. Därtill tyder mönstren på att skolsegregationen ökar och att friskolans inrättande haft en påverkan i denna riktning.

Kommunfullmäktige är en avgörande funktion för att den lokala demokratin och förvaltningen ska fungera. Om fullmäktigen inte fungerar tillfredsställande kan inte beslut fattas och då fungerar inte kommunernas förvaltning. När pandemin tog fart i Sverige 2020 innebar det en omställningsprocess i de svenska kommunerna med övergång till digitala eller hybridliknande sammanträden. Devisen ” Vi ställer inte in, vi ställer om” blev en organisationsprincip som många kommuner anammade. Sveriges kommuner och regioner sammanställde flera rapporter som visar att de flesta kommuner upplevt omställningen som tillfredsställande, trots allt. Hur har det förhållit sig i verkligheten när pandemin tog fart och kommuner påverkades av det? Har fullmäktigen fungerat på ett tillfredsställande vis eller har pandemin inneburit att effektiviteten minskat? I den här undersökningen är Håbo kommunfullmäktiges effektivitet i fokus. Förtroendevalda i Håbo kommunfullmäktiges upplevelser av fullmäktiges effektivitet undersöks för en förståelse för hur pandemin påverkat åren 2020 – 2021 jämfört med 2018 - 2019. Med utgångspunkt för motioner, ett av de yttersta tecknen på en välmående lokal demokrati och fullmäktiges organisatoriska delar undersöks hur Håbo kommunfullmäktige påverkats utifrån de förtroendevaldas upplevelser. Den teoretiska utgångspunkten är Harald Leavitts systemteoretiska modell för förändring i organisationer, Chris Argyris teori om organisationers kärnaktiviteter och Ragneklints multifaktoriella perspektiv på effektivitet i offentliga förvaltningar. Undersökningen utgår ifrån en mätning av effektiviteten av Håbo kommunfullmäktiges ärendehanteringen ur de förtroendevaldas perspektiv. Bilden som framträder är att pandemin har påverkan på kommunfullmäktige som omfattar de flesta av de organisatoriska delarna och kärnaktiviteterna i organisationen. Det är dock en begränsad omfattning i de flesta områden och en betydande påverkan på andra delar, funktioner och processer i organisationen

Titel: Arenans förändrade roll – från Colosseum till Allianz ArenaFörfattare: Daniel Granqvist & Henrik JohanssonHandledare: Gun Normark & Bo CarlssonSyfte: Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för ett helhetstänkande när det gäller utveckling av moderna idrottsarenor. Härvid används aspekterna kommun/samhälle, publik, evenemang och näringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primärt på erfarenheter från tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig på fem strategisk utvalda arenor.Frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns när det gäller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhälle, publik, näringsliv och evenemang för betydelse för förståelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge?Metod: Uppsatsen är en jämförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa. Arenorna är Millennium Stadium (Cardiff), City of Manchester Stadium (Manchester), Parken (Köpenhamn), Bröndby Stadium (Köpenhamn) och Allianz Arena (München). Dessa arenor har studerats utifrån fyra perspektiv som valts utifrån inriktningen på vår utbildning, Sport Management. De fyra perspektiven som studerats är kommun/samhälle, publik, evenemang och näringsliv. Studien bygger på information som vi funnit i litteratur och på Internet.Slutsatser: Helhetslösningar är det viktigaste i aspekten kommun/samhälle. Området runt arenan är väl så viktigt. Att skapa en helhet runt arenan är av vikt med bra kommunikationer, andra idrottsfaciliteter, ordentlig skyltning, bostäder och affärer. Kommun/samhälle bör också förstå sin viktiga roll i skapandet av ett arenaområde med god service.Att skapa en arena för alla människor är det viktigaste i aspekten publik. Alla besökare ska kunna finna sektioner och platser som passar utifrån kön, ålder, eventuella handikapp och ekonomiska förutsättningar. God och snabb service, många valmöjligheter, renlighet och hög komfort är nyckelorden.Utifrån evenemangsaspekten är flexibla arenor det viktigaste. Detta för att klara av så många olika evenemang som möjligt och på så sätt skapa bättre ekonomiska förutsättningar för arenan. Utifrån vilka evenemang arenan ska klara av, ska designen på bestämmas.Att skapa en arena där näringslivet känner att ingenting är omöjligt är viktigt. Detta för att näringslivet ska kunna utnyttja arenan mer än vid själva evenemangen. Helhetstänkande är viktigt i denna aspekt så inget företag känner att de inte har råd att använda arenan. Alla företag ska kunna sponsra eller använda arenan oavsett storlek eller ekonomi.Nyckelord: Arenor, kommun/samhälle, publik, näringsliv, evenemang / The point of this study is to give a deeper understanding about development of modern stadiums in whole. Within this we look at the aspects from community/sociaty, spectators, business world and events to bring out newly built modern footballstadiums. The study is priliminary built on experience from older stadiums in northern Europe and is based on five strategically choosen stadiums.The choosen stadiums are Millennium Stadium (Cardiff), City of Manchester Stadium (Manchester), Parken (Copenhagen), Bröndby Stadium (Copenhagen) and Allianze Arena (Munich).The solution in whole is the most important in aspect to community/sociaty. Surrounding ground around the stadium is as important as the stadium itself. Community/sociaty should also understand its important roll in development of the stadium and surroundings with good service.To make a stadium for all people is the most important in aspect of the spectators. All visitors should be able to find sections and seats that is suitable according to sex, age, handicap and economy.In aspect of different events, flexible stadiums is important. This is to be able to accommodate all sorts of events. Depending on what event the stadium is going to host the design is made.To make a stadium were business world fells nothing is impossible is important. This is so business world can use the stadium more than on one special event. All businesses should be able to sponsor or use the stadium regardless of size or economy.

Vi har i denna uppsats undersökt läxhjälp för mellanstadieelever i två skånska kommuner. Vårt syfte var att undersöka var det fanns läxhjälp och hur den utformades samt vilka uppfattningar pedagogerna hade kring vilka elever som kom på läxhjälpen. Vi ville se om läxhjälpen fanns som kompensation för de elever som inte har hemförhållanden som gynnar deras skolgång eller där de inte kan få stöd med sina läxor. Till hjälp för att analysera elevers bakgrund så har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp, symboliska kapital och habitus. Vi använde tre olika undersökningsmetoder; surveyundersökning, intervju och observation då vi samlade in vår empiri. Vi undersökte två olika kommuner och fann i vårempiriska undersökning att läxhjälp inte finns på alla skolor. Vi har besökt endast de skolor som erbjuder läxhjälp. På de skolorna organiseras läxhjälpen på olika sätt. Vi fann också att läxhjälparnas uppfattning inte handlar om att kompensera för de elever som har olika typer av svårigheter, oavsett om svårigheterna var avgränsade till skolgången eller inte. Alla läxhjälparna som vi intervjuat ansåg att läxhjälpen var öppen för alla elever.

I aktuell utvärdering undersöks Bodens kommuns användning av föräldraKomet, de problem som funnits som gjort att behovet har uppstått, förutsättningarna att bedriva programmet, effekten av detsamma, och slutligen kostnaden. Materialinsamling har skett genom intervjuer med berörda aktörer, dokumentinsamling och en enkätundersökning bland tidigare deltagare. Materialet har sedan behandlats och sammanställts med hjälp av textkondensering för att plocka ut essensen av det som framkommit. FöräldraKomet är ett föräldrastödsprogram som utvecklades i början av 2000-talet på Forsknings- och Utvecklingsenheten i Stockholm. Grundtanken i föräldraKomet är att genom att stötta föräldrarna att bygga en relation med sina barn och förstärka positivt beteende istället för negativt, kan onödiga dagliga konflikter undvikas. Utvärderingens resultat och slutsatser visar att föräldraKomet har svarat på de behov som Bodens kommun hade identifierat, men att utvecklingen av universell och indikerad prevention behöver ske för att ge stöd till samtliga föräldrar i kommunen med behov på olika nivåer. Tidigare deltagare av föräldraKomet i Boden uttrycker mestadels att barnens problem har minskat eller försvunnit helt efter att ha genomgått programmet. Förutsättningar för att bedriva föräldraKomet finns i kommunen och via samverkan mellan skolan och socialtjänsten har detta prioriterats. Slutligen kan konstaterats att föräldrastöd generellt är kostnadsbesparande. Genom att använda föräldraKomet för att förhindra att ett barn utvecklar antisocialt beteende som vuxen, sparar kommunen drygt en krona för varje krona den har lagt ut. Viktigt att påpeka däremot är att föräldraKomet enbart bör erbjudas till de föräldrar med problem som kan hanteras med hjälp av programmet för att uppnå kostnadseffektivitet. / This evaluation examines Bodens Municipality's use of ”föräldraKomet”, why there is a need for an intervention, prerequisites for running the program, the effect of the program, and finally the financial cost. The study has been conducted by doing interviews, collecting documents and surveying past participants of the program. All data has been compiled using a method of text condensation to retrieve the essence of what has emerged. ”FöräldraKomet”is a parenting program developed in the early 2000s at ”Forsknings- och Utvecklingsenheten” in Stockholm. The basic idea of ”föräldraKomet” is that by supporting parents in developing healthy relationships with their children and reinforcing positive behavior rather than negative, unnecessary daily conflicts can be avoided.The evaluation results and conclusions show that ”föräldraKomet” has responded to the needs that Bodens Municipality had identified, but that the development of universal and indicated prevention is necessary to provide support to all parents in the municipality with different needs on different levels. Former participants of the program in Boden to great extent express that their children's problems have been reduced or disappeared completely after undergoing the program. The conditions for conducting ”föräldrakomet” in the community are positive and this program has been prioritized through cooperation between schools and social services. Finally, parental support is generally cost beneficial. By using ”föräldraKomet” to prevent a child from developing anti-social behavior as an adult, the municipality saves more than one krona for every krona it spends. However, it is important that ”föräldraKomet” is offered only to parents with problems that can be dealt with using this program, to achieve cost efficiency.Keywords: Boden, Evaluation, Föräldrakomet, Parental Support, Prevention.

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin

Projektet Prio Promotion har genomförts i Hässleholms kommun under en 4-6 månaders period, i syfte att stärka friskfaktorer på olika arbetsplatser. Projektet var riktat mot arbetsplatser med höga sjuktal, som hemtjänst, äldreboende, städpersonal samt förskolepersonal. Prio Promotion innefattade insatser i form av ergometercykeltest, föreläsningar angående fysisk aktivitet samt stress, stavgångs- och styrketräningsinstruktioner och en motionstävling. Denna rapport syftar till att göra en resultatutvärdering av Prio Promotion, med hjälp av resultat från enkäter och ergometercykeltest som gjordes både före och efter projektet. De c:a 134 insamlade enkäterna samt resultaten från ergometercykeltesterna fördes in och analyserades i SPSS 12.0. Resultatet visar att motionsvanor, syreupptag och upplevd smärta/värk förbättrades mest under dessa 4-6 månader. De tydligaste förändringarna kunde ses hos personerna som var 44 år eller yngre. / The project Prio Promotion has been conducted in the district of Hässleholm during a 4-6 month period, aiming at strengthening health factors at different work sites. The project was focused on work sites with high sickness leave, such as home carers, hospices, cleaning staff and nursery personnel. Prio Promotion included performances in ergometric bicycle tests, lectures regarding physical activity and stress, instructions in pole-walking and working out in gyms, and a competition in exercise. This report aims at an evaluation of the results from Prio Promotion by investigating the results from surveys and ergo metric bicycle tests conducted both before and after the project. 134 collected surveys and the results from the ergometric bicycle tests were inserted into and analyzed in SPSS 12.0. The result showed that exercise habits, oxygen uptake and experienced pain/aches were the most improved during the 4-6 months period. The most evident changes were seen among people aged 44 or younger.