Sedan 2013 har det gått att urskilja en ökning av utländska EU-medborgare iMalmö lever under undermåliga levnadsvillkor. Syftet med denna studie är attsöka förståelse i hur olika aktörer resonerar i frågan om etiska förhållningssätt iarbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö. Rådande lagstiftning visaratt EU-medborgare saknar juridiska rättigheter till social välfärd i Sverige vilketgett upphov till frågor om hur Malmö stad ska förhålla sig gentemot gruppen dåden är i behov av sociala insatser. Den tidigare forskningen pekar på enförskjutning av sociala insatser från stat till frivilligorganisationer och i frågan omvem som ansvarar över EU-medborgare flyttar staten ofta över ansvarsfrågan påhemlandet. I studien har en representant från Malmö stad samt individer somrepresenterar organisationer i civilsamhället och kommer i kontakt med socialtutsatta EU-medborgare i sitt arbete intervjuats. Informanterna har besvarat frågoroch resonerat kring etiska förhållningssätt, ansvarsfördelning, bakgrundsfaktorer iEU-medborgarnas situation samt det fortsatta arbetet med gruppen. Den teoretiskareferensram som låg till grund för analysen av empirin var konsekvensetik.Studiens resultat visar på komplexitet i frågan om etiska förhållningssätt ochansvarsfördelning gentemot gruppen. Det framkommer även att informanternaupplever att den största bakomliggande faktorn i EU-medborgarnas situation ärantiziganismen i hemlandet. Inför det framtida sociala arbetet med gruppen visarresultatet att det föreligger en önskan om att stödja gruppen. Men även ett behovav ökad kunskap och etisk vägledning för hur och i vilken omfattning arbetet skafortlöpa. / Since 2013 there’s been a distinct increase in the number of foreign EU citizens living in subpar conditions in Malmö. The purpose of this study is to seek understanding of how different actors are reasoning on the question of ethical approaches in working with socially vulnerable EU citizens in Malmö. Current legislation shows that EU citizens have no legal rights to social welfare in Sweden, which has given rise to questions about how Malmö should behave towards the group when it’s in need of social intervention. The previous research points to a shift in social work from state to NGOs and that the state is often handing over the responsibility of EU citizens to their homeland. In the study, a representative from the Malmö and individuals who represent civil society organizations that comes into contact with socially vulnerable EU citizens in their daily work were interviewed. The informants have answered questions and reasoning about the ethical approaches, responsibilities, the underlying factors in EU citizen’s situation and the continued work with the group. The theoretical framework underlying the analysis of empirical data was consequentialism. My results demonstrate the complexity of ethical approaches and responsibilities towards the group. It also shows that the informants think the main underlying factor for the EU citizens situation are antigypsyism in their home country. The results show that there is a desire to support but also a requirement for increased knowledge and ethical guidance on how and to what extent social work with this group should progress.

When it comes to its program Not Quite Egnahemsfabriken is inspired by two already existing organizations/businesses: the art and crafts collective Not Quite located in Fengersfors, and the house building member organization Egnahemsfabriken located in Tjörn. Both businesses act in rural areas and are, through their practices, contributing to both environmental and social sustainability in their local society. The project aims to follow their lead in offering a space where people can bring matter into their own hands and together create the lives and environment (or things) they wish for without having to rely on bigger corporations or slow political decisions. The site for the project is a somewhat forgotten but interesting industrial park with big parts of the concrete slab making up the area left unused. Placing the project here gives the possibility to give the area a new direction and also the advantage of not having to occupy any virgin land. Architecturally the building is a play with the desire to discover as you move around the structure as well as a game of strictly holding onto the rules until you cannot anymore.

Denna studie syftar till att analysera hur upplåtelseformer i relation till inkomstnivåer kan påverka boendesegregationen i Uppsala tätort. Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt en analys av dokument och publikationer från Uppsala kommun, kommer studien jämföra Uppsala tätort med andra större tätorter i Sverige med avseende att se hur upplåtelseformer ser ut i Uppsala tätort. I denna uppsats studeras hur relationen mellan andelen av olika upplåtelseformer i ett bostadsområde är relaterat till andelen av befolkningen i olika inkomstgrupper. För att visa på skillnader har data över Demografiska statistikområden (DeSO) från SCB använts där varje DeSO har mellan 700 och 2700 invånare. I undersökningen har bara data över centralorter hämtats och analyserats. Landsbygd och bebyggelsekoncentrationer har lämnats utanför denna studie. Studiens resultat visar på att Uppsala tätort har en hög andel bostadsrätter i jämförelse med genomsnittet av de största tätorterna i Sverige, samt i jämförelse med specifika utvalda storstäder i Sverige. Tidigare forskning kring ämnet visar på att en låg beblandning av upplåtelseformer som hyresrätter, bostadsrätter, och äganderätter kan ha en negativ påverkan på boendesegregation då människor från olika socioekonomiska bakgrunder inte blandas geografiskt i staden, vilket i sin tur bidrar till att boendesegregationen ökar.

Urbana parker i städerna beskrivs som värdefull för folkhälsan då grönstruktur bidrar till positiva egenskaper som fysiska och psykiska återhämtning. I parker kan invånarna komma från vardagens stress och krav. Att invånarna i städer har tillgång till parker är en nödvändig resurs för folkhälsan både nu och i framtiden. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning stadsparkerna, Boulognerskogen och Valls hage bidrar till psykologisk återhämtning för invånarna i Gävle kommun. För att genomföra den här studien har författarna använt sig att två kvantitativa metoder: enkätundersökning tillsammans med en observationsstudie. Resultat har visat att parkerna inte används i större utsträckning för psykologisk återhämtning utan mer åt fysiska aktiviteter och sociala interaktioner. Majoriteten av respondenterna var eniga att de föredrar skog utanför stadskärnan för att återhämta sig psykologiskt snarare än de två parkerna som undersökts. En anledning till det är att respondenterna söker efter tystnad för att komma bort från buller. Resultatet påvisar att buller är den faktorn i vardagslivet som påverkar invånare negativt i vardagen, och gör att de behöver psykologisk återhämtning, det gäller både för dem som är bosatta i centrum och de som är bosatta utanför.  Fler faktorer i parkerna har visat sig i resultatdelen att de har en betydelse för den psykologiska återhämtningen. Vilket är: skog, träd, vatten och blommor. I och med att respondenterna i Gävle föredrar skog för återhämtning behövs tillgänglighet till dessa skogsområdet förbättras. En förbättrad infrastruktur med tillgängliga cykelvägar, elljusspår och kontinuerlig bussförbindelse till skogsområdena ökar möjligheter till återhämtning. Det behövs även genomföras förbättringar i parkerna i form av att skapa mer plats till avskildhet, mer buskar som kan användas för att dämpa buller och skapa tystnad, det i sin tur höjer parkernas attraktivitet för att lockar ditt flera besökaren. Slutsatsen i studien visar att invånarna i Gävle har ett behov av psykologisk återhämtning men att Boulognerskogen och Valls hage inte kan erbjuda detta i en större utsträckning.

Barn med funktionsnedsättning tar inte del av fritidsaktiviteter i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning. Det finns en önskan hos barn med funktionsnedsättning att få ta del av fler aktiviteter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med kommuner i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur kommuner i Sverige arbetar med tillgängligheten till fritidsaktiviteter för barn funktionsnedsättning. Frågeställningarna är; 1), Hur hanterar kommunerna barn och unga med funktionsnedsättningars olika behov vid fritidsaktiviteter? 2) Hur utvecklar kommuner fritidsaktiviteter? 3) Hur arbetar kommunerna för att kommunicera och informerar gällande sina fritidsaktiviteter? Den teoretiska utgångpunkten för resultat och analys är Antonovskys teori om känslan av sammanhang. Resultaten visar på en övergripande vilja hos kommunerna att ha aktiviteter som ska vara tillgängliga för alla, oavsett stödbehov. Öppna fritidsaktiviteter kan nyttjas som ett främjande verktyg för barnen att utveckla nya sociala relationer. Svårigheter med att anpassa fritidsaktiviteterna vid behov återfinns i kommunerna, trots den övergripande vilja om öppna verksamheter. Bristande kompetens inom verksamheterna kan vara en faktor som motverkar tillgängligheten. Resultatet visar även att kommunerna upplever en svårighet att nå ut till barn med funktionsnedsättning. Tillgänglighet vid information och kommunikation beskrev kommunerna som faktorer som kunde förbättras. Kommunerna uttrycker ett stort intresse för att utbilda sig i barnkonventionen. En av de mest betydande faktorerna för att aktivt utveckla verksamheterna är barnkonventionen. Barnkonventionen ställer utvecklingskrav på kommunerna och det medför att kommunerna skapar gemensamma mål.

Studien genomfördes eftersom miljön idag är i stort fokus och i Sverige står byggnadsbranschen för stora delar av koldioxidutsläppen samt energiförbrukningen. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring anledningen till att kommunala verksamheter bygger eller inte bygger miljöcertifierade byggnader. En ökad förståelse kan i framtiden leda till att fler miljöcertifierade byggnader byggs för en minskad miljöpåverkan. Metoden som används i studien är av kvalitativ forsningsdesign med semistrukturerade intervjuer. En litteraturstudie är också gjord för att erhålla relevant bakgrundinformation inom ämnet. Resultatet visade främst två anledningar till att kommuner bygger eller inte bygger miljöcertifierade byggnader. Det ena är det ekonomiska, det behövs mer statliga incitament för att få ner kostnaderna för kommunerna. Det andra är att kommunen måste ha en vilja att bygga miljöcertifierade byggnader och på så sätt styra vad som ska byggas inom kommunen. / The study was carried out because the environment is in great focus today and the construction industry accounts for large parts of carbon dioxide emissions and energy consumption in Sweden. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the reasons why municipal organizations build or do not build environmentally certified buildings. An increased understanding in the future can lead to more certified green buildings being built to reduce environmental impact. The method used in the study is of qualitative research design with semi-structured interviews. A literature study is also made to obtain relevant background information within the subject. The result showed mainly two reasons why municipalities build or do not build green buildings. One is the economics, that more state incentives are needed to bring downthe costs for municipalities. The other is that the municipality must have a desire to build environmentally certified buildings and thus control what is to be built within the municipality / <p>2023-06-26</p>

Denna uppsats undersöker vilka framställningar som finns om ungdomar i ungdomspolitiskaprogram från fem stycken kommuner. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen ärdiskursanalys. Vidare är det metodologiska tillvägagångssättet kvalitativ metod ochdiskursanalys samt kritisk diskursanalys som använts för att besvara uppsatsens syfte ochfrågeställning. Diskursanalys som teori och metod har sedan fått forma uppsatsenstillvägagångssätt där tre områden använts för att besvara frågeställningen. Dessa tre är:beteckningar, teman och associationer samt aktörer. Vidare har dessa tre områden använts föratt identifiera diskurserna. Resultatet visar att det inte finns en enhetlig bild av ungdomar ochungdomsbegreppet. Detta visar sig dels i vilka beteckningar som används och dels i deassociationer och teman som förekommer. Absolut vanligast är att vuxna är aktörerna för vadsom skrivs om ungdomar. Tre diskurser identifierades: diskursen om unga som behövande,diskursen om ungdomar som kunniga och diskursen om unga som involverade. Utöver attundersöka och diskutera förekommande diskurser har resultatet även relaterats till begreppenmakt och politisk delaktighet.

Denna uppsats ska studera hur befolkningsutveckling och flyttmönster påverkas av lärosäten i Sverige. Sedan 1990-talet har andelen utbildade med högre utbildning sett en ständig ökning. Lärosäten fick med högskolereformen 1993 större frihet hur utvecklingen skulle ske. Samtidigt förändrades utbildningens strukturer från att vara linjebaserad till att vara programbaserad. Detta ledde till att högre utbildning blev mer tillgängliga för individer vilket har lett till ökningen av utbildade i Sverige. Kommuner med lärosäten blir därför mer eftersökta till följd av en högre vilja av att utbilda sig vidare efter gymnasiet.  Denna studie ska därför försöka besvara hur olika kommuner blir påverkade av de lärosäten som finns runt om i landet. Målet för studien är Sveriges 290 kommuner och de lärosäten som är belägna i olika kommuner som erbjuder en högre utbildning, 3 år eller längre eftergymnasial utbildning. Genom användandet av registerdata från Statistiska centralbyrån [SCB] baserat på befolkningen i Sveriges kommuner, ska studien belysa hur olika faktorer kan påverka hur flyttmönster kan synliggöras och förklaras. Trender ska synliggöras utifrån olika utgångspunkter som hur en kommuns socioekonomiska bakgrund påverkar flyttmönster. Även hur push-pull påverkar hur kommuner kan vara attraktiva för vissa och avvisande för andra, där ålder är en faktor i hur en livsstil förändras under tid. Denna studie ska undersöka hur befolkningsutvecklingen sett ut, genom att skapa cirklar med intervallspann på 50 kilometers avstånd från samtliga svenska lärosäten. De kommuner som faller inom detta upptagningsområde kommer att benämnas vara inom ett högre lärosätets influensfält då det även innefattar påverkan utåt genom en export och skapande av kunskap. Därav blir frågan om lärosätenas lokalisering har en påverkan på befolkningsutvecklingen genom sin dragkraft av människor, samt hur stark och hur långt sträcker sig deras influensfält? Studien synliggör mönster hur individer i åldersgruppen 18-25 i större grad flyttar från kommuner utan lärosäten och samtidigt ökar inflyttningen till kommuner med lärosäten. Den största minskningen visar sig vara i kommungrupper inom pendlingsavstånd till kommunerna med lärosäten. Kommuner kring storstäderna och kommuner med högre lärosäten upplever en tillväxt av deras utbildade befolkning och samtidigt en hög nettoutflytt av den yngre åldersgruppen. Samtidigt som en minskning sker bland pendlingskommuner och landsbygdskommuner ser de även en positiv nettoinflytt av äldre åldersgrupperna 46-55 och 56-65. Efter en viss ålder synliggörs ett förändrat flyttmönster med en högre flyttfrekvens från storstäderna och större städer mot pendlingskommuner, mindre stad/tätorter och landsbygdskommuner. Lärosätena har även påverkat kommuner utan lärosäten då generellt alla kommuner ser en positiv ökning i utbildningsgraden, även om den är liten eller i mindre utbredning jämfört med större kommuner. Denna slutsats tolkas bero på att många unga flyttar för högre studier men väljer sedan att flytta därifrån efter avklarade studier vilket ökat den nationella utbildningsgraden.

I denna uppsats ligger fokuset på att undersöka lärarnas syn på fältstudier och om de använder sig av dem i geografiundervisningen. Med detta sagt kan uppsatsen beskrivas vara inriktad i två spår. Studien är begränsad till Sandvikens kommun vilket är skribentens hemkommun. Syftet med studien är även att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns med arbetet med fältstudier för att få en djupare bild kring lärarnas syn samt fältstudier i stort. För att ta reda på detta kommer tidigare forskning att presenteras som lyfter både möjligheter och utmaningar. I samband med att ta reda lärarens syn på fältstudier har 7 lärare intervjuats från 4 olika skolor. 3 av lärarna jobbar inom f-3 medan resterande jobbar inom 4–6. Möjligheterna fältstudier medför är bl.a. att det ger en flyktväg från den traditionella undervisningen. Trots detta genomförs det inte av ett tydligt antal lärare i kommunen. / <p>2024-01-12</p>

Denna kandidatuppsats i samhällsgeografi med inriktning på planering undersöker hur samhällsplanerare arbetar med att främja elbilar genom att bygga laddinfrastruktur. Uppsatsen lägger vikt vid samhällsvetenskapliga frågor snarare än tekniska i omställningen mot ett samhälle med fossilfria personbilar. För att skapa ett perspektiv gällande frågan använder uppsatsen sig av teoretiska begrepp som “nyliberal planering”, "energy justice" och "just transition". Uppsatsen har genomförts på ett kvalitativt tillvägagångssätt och intervjuer har genomförts med Power Circle, Uppsala kommun och Mora kommun. Intervjuerna som genomförts har varit både fysiska och digitala intervjuer med respondenter som är kunniga inom elektrifiering och planering. Det framgår från resultatet av uppsatsen att ett väldigt stort ansvar ligger på privata aktörer att bygga ut laddinfrastruktur. Kommunernas verktyg för att styra utbyggnaden av laddinfrastruktur är i huvudsak kommunikation, regelförenklingar och styrmedel. Det framgår även att en landsbygdskommun som Mora behöver arbeta mer aktivt med att attrahera privata aktörer som är villiga att investera i laddinfrastruktur. En storstadskommun som Uppsala behöver däremot inte vara lika aktiva då marknaden i stor utsträckning agerar på egen hand, då förutsättningarna för att nå lönsamhet där framstår som bättre. Uppsatsen konstaterar att det finns ett stort behov av samordning mellan samtliga aktörer involverade i laddinfrastruktur för att skapa en jämlik och rättvis sådan.