Konstgräsplaner för idrottsutövning har möjliggjort ett idrottsutövande på gräs som inte är årstidsbundet. Medans möjligheten för att förlänga grässäsongen har resulterat i ett ökat behov efter fler konstgräsplaner så menar forskningen att planernas mikroplastutsläpp måste uppmärksammas. Lite är ännu känt om omfattningen av utsläppen och mer kunskap behövs kring mikroplasternas påverkan på vår miljö. Den här studien undersöker hur Kristianstad kommun kan arbeta för att reducera mikroplastutsläppen från kommunens konstgräsplaner. Studien presenterar tre huvudsakliga områden där det finns rum för förbättring; utökad kunskap, förvaltningsöverskridande samarbete samt möjligheten för miljö- och hälsoskyddsavdelningen att bedriva tillsyn på planerna. Empirin har samlats in genom intervjuer och syftet med studien är att fungera som en kunskapsbas för Kristianstad kommuns vidare arbete med konstgräsplaner. / Artificial turfs for sports use have helped enable sports practise on grass during winter months. The possibility of prolonging grass season throughout the year has resulted in a high demand for more artificial turfs. While the demand is high, a discussion about micro plastic pollution originating from the turfs is getting attention. Little is yet known about the exact amount of micro plastics migrating from our artificial turfs today. More knowledge is also requested about the extent of environmental effects of micro plastics. This study examines how Kristianstad municipality can work to reduce the amount of micro plastics migrating from its current artificial turfs. The study recognizes three main areas of improvement that the municipality should pay attention to. The main areas for improvement are; more knowledge provided, cooperation between all involved administrations and recognizing artificial turfs as environmentally hazardous activities. The data material that serves as a base for the analysis has been collected through interviews and a content analysis. The purpose of the study is to provide a base of knowledge for further work within Kristianstad municipality to be built on.

Det svenska samhället präglas i dagsläget av resursbrist bland flera av de brottsförebyggande aktörerna. Två av dessa är Polis och kommun, de kanske mest centrala aktörerna i samhället. Med resursbristen följer konsekvenser. Tidigare forskning visar att människor tenderar att tappa förtroende för aktörerna om deras förväntningar inte uppfylls. En av dessa förväntningar är att aktörerna är synliga och tillgängliga. Lysekil, en av Sveriges kommuner som saknar poliser i yttre tjänst, tvingas finna alternativa lösningar för att förebygga brott och upprätthålla tryggheten. Detta med medel de anser bör läggas på andra kommunala arbetsuppgifter. På uppdrag av trygghetsgruppen i Lysekil har en kvalitativ studie genomförts för att bland annat undersöka medborgarnas förtroende till de brottsförebyggande aktörerna. Syftet med undersökningen är att ge kommunen en lägesbild av medborgarnas åsikter, vilken kan bidra som underlag till kommunens framtida arbete. Undersökningen önskas även vara behjälplig för andra kommuner med liknande förutsättningar och resurser. Med hjälp av tio gruppintervjuer, där intervjupersoner bosatta i Lysekil är involverade, framkommer som förväntat ett behov av större polisiär närvaro. Medborgarna anser sig däremot ha större förtroende för Polisen än kommunen. Trots de brottsförebyggande insatser kommunen gör i Lysekil tycks dessa till stor del vara helt okända för medborgarna. Det existerar därför en önskan från medborgarna om bättre kommunikation från kommunens sida. / Swedish society is currently characterized by a lack of resources among several of the crime prevention actors. Two of these are the Police and the municipality, perhaps the most central players in society. There are a number of potential consequences that follow lack of resources. Previous research shows that people tend to lose trust in the actors if their expectations aren’t met. One of these expectations is that the actors are visible and available. Lysekil, one of Sweden's municipalities that lacks police officers, is forced to find alternative solutions to prevent crime and maintain security. This by means of funds they consider should be added to other municipal tasks. On behalf of the safety group in Lysekil, a qualitative study has been carried out to, among other things, examine the citizens' trust in the crime prevention actors. The purpose of the survey is to give the municipality a picture of the citizens’ views, which can contribute as a basis for the municipality's future work. The survey also wants to assist other municipalities with similar conditions and resources. With the help of ten group interviews, where respondents residing in Lysekil are involved, a need for greater police presence emerges as expected. The citizens, on the other hand, consider themselves have more trust in the police than the municipality. Despite the crime prevention initiatives the municipality does in Lysekil, these seem to be largely unknown to the citizens. Therefore, a desire from the citizens for better communication on the part of the municipality is identified.

This essay analyses the road Runstensvägen that connects the locality of Ösmo withDjursnäs where, which I argue, there would have been a harbour during the Viking age. Theessay deals with the roads connection to rune stones on the road and nearby, burial groundsfrom different time periods, and the names of nearby farms and plots in order to establish thenecessity and vitality of the road for the nearby settlements. Ultimately the essay discussesthe area around Djursnäs and the reasons why a harbour would be built in Djursnäs.

Social hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens stadsutvecklingsdebatter och mänskliga värderingar, handlingar samt känslor spelar en central roll för vad som anses socialt hållbart. Det finns en mängd strategier för att främja en socialt hållbar stadsutveckling och denna studie syftar till att undersöka hur Uppsala kommun förhåller sig till begreppet när de planerar Gottsundaområdets framtid. Studien syftar även till att undersöka hur boende i området upplever förändringen och huruvida de känner sig delaktiga i processen. Gottsunda anses vara ett socialt utsatt område och fokus på den sociala hållbarheten kan tänkas vara än viktigare i den pågående stadsutvecklingen där än i andra områden. I studiens genomförande har kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer med boende samt innehållsanalys av kommunens planprogram för området. Studien har påvisat att begreppet social hållbarhet är komplext men att kommunen förhåller sig till begreppet på ett enligt forskningen relevant sätt. De boende upplever förändringen både som positiv och negativ. På ett sätt är det bra med utveckling men det skapar också oro kring hur omfattande förändringarna kommer att vara och om de kommer kunna bo kvar. De boende och Uppsala kommun kan generellt sägas ha olika framtidsvisioner för området.

Gemenskap kan förstås delvis som ett enhetligt plats-baserat väsen man kan kalla lokalsamhället, vars beståndsdelar förgrenar sig till fler mindre gemenskaper. Tillsammans samverkar gemenskaperna mot olika mål som för samhället åt olika håll. Denna studie har riktat sig på att undersöka ett lokalsamhälle, under en period av svår lågkonjunktur till följd av den ekonomiska krisen som rådde under 70-talet, för att se hur dessa jobbar enskilt och tillsammans. Två nedläggningar av lokala industriföretag från Säffle studerades genom undersökningar hur kommun, fackförbund och lokaltidning arbetade genom deras krisår mot nedläggning.

Sökord: proaktiv kriskommunikation, kommun, region, kriskommunikation, riskkommunikation, krisberedskap Denna studie undersöker det proaktiva arbetet med kriskommunikation på sex svenska kommuner. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna tar sig an aspekter av sitt kommunikativa uppdrag för att säkerställa medborgarnas rätt till information. Ambitionen utifrån detta är att starta en diskussion om de faktorer som har en inverkan på det proaktiva kriskommunikationsarbetet, om det finns återkommande strategier eller om arbetet skiljer sig drastiskt. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kommunikationsanställda med god kunskap om arbetet med kriskommunikation på respektive kommun. Studiens resultat visar att kommunernas strategier för det proaktiva kriskommunikationsarbetet kan kategoriseras in i följande kategorier: Samordning, riskbedömning, övning, styrdokument och individuell beredskap. Hur strukturerat och hur kontinuerligt kommunerna arbetade med dessa strategier skiljer sig. Vi kan konstatera att kommunerna i studien tolkat sitt kommunikativa uppdrag under en kris på olika sätt och arbetar i olika grad förberedande för att underlätta det aktiva krisarbetet. Resultatet visar mönster som indikerar att mindre kommuner arbetar mindre förberedande med sin kriskommunikation än större. Då de har färre anställda blir arbetet färgat av den enskilda personens inställning och kunskap om kriskommunikation. De har även mindre möjlighet till specialiserade funktioner inom kommunikationsarbetet vilket påverkar graden av proaktivitet. En annan faktor som har inverkan på graden av proaktivitet är de externa aktörer kommunerna har ett samarbete för krisarbete med. Resultatet visar att kommuner med större grannkommuner har fler positiva erfarenheter av samordning än de kommuner som ligger i regioner med lägre befolkningsmängd.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en omfattande och strukturell samhällsproblematik med rötter i patriarkatet och en maktobalans mellan könen. Det existerar uttalade nationella mål i syfte att motverka denna problematik i Sverige, däribland förstärkt regional- och kommunal samverkan. Denna studie tar utgångspunkt i ny institutionell teori för att analysera sådan samverkan. Syftet med studien är att undersöka arbetet och olika aktörers samverkan med att motverka sexhandel i Umeå kommun. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi baserad på intervjuer. Resultatet visar att sexhandeln i Umeå kännetecknas av ett stort mörkertal och en ständig efterfrågan. Andelen lokala personer som säljer sexuella tjänsteri Umeå har ökat avsevärt under pandemin, parallellt med att andelen utländska personer harminskat. Vidare visar resultatet att kommunens stödjande insatser för denna grupp lokala personerär i behov av utveckling. Resursbrist upplevs som den största svårigheten med arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Umeå kommun. Samverkan bedöms vara den mest framgångsrika arbetsmetoden i arbetet mot sexhandel. Resultatet visar att denna lokala samverkan är välfungerande men starkt personbunden och kopplat till enskilda yrkespersoner.

The purpose of this study is to analyze the political debate that arose during the development of a municipal art policy in Sunne municipality. This is based on how Sunne municipality has previously worked with public art and how the debate might change it. The study also discusses and analyzes how the local culture plan and art policy work with the national cultural policy goals. The method for the study is a descriptive argumentation analysis. The arguments presented are then further analyzed in the light of the theory of Linda Nochlin about women's misrepresentation in art history. The analysis is also illustrated by theoretical concepts that deal with public art, gender equality and artistic quality. The result shows two different sides of the argument where gender equality goals are set against the idea of an intrinsic value of art.

Målet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av digitalisering och digitala alternativ i ljuset av den rådande pandemin. Syftet med vår undersökning är att utvärdera vikten av digitalisering av bygglovsprocessen som hjälpmedel för samhällsplanerare i sitt arbete och dess möjligheter samt hinder. Därtill sätta det i ett kontext med rådande pandemi och kraven på en digitaliserad kommunal förvaltning. Frågeställningen denna uppsats söker besvara är att: - Hur kan digitalisering av bygglovsprocessen assistera samhällsplanerare i sitt arbete?Och följande underfrågor kommer utforskas för att besvara frågeställningen: - Vilka fördelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen?- Vilka nackdelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen? - Har Covid-19 pandemin gjort digitalisering av kommunal verksamhet mer angelägen?Vi grundar vår undersökning i aktuell forskning kring digitalisering av samhällstjänster, digitalisering av bygglovsprocessen och Covid-19 pandemin.  Vi ser att man kan digitalisera många av bygglovsprocessens delar, men inte alla.

During the winter of 2018, the bicycle path named Cykellänken Ryd was completed. The path extends from central Ryd to the city center of Linköping. According to the municipality of Linköping, Cykellänken Ryd is one out of two pilot projects which is meant to be evaluated and used to support the decision-making process of whether seven other planned bicycle paths is to be constructed. The municipality politicians have however, already decided for at least one additional bike path to be built, despite the lack of an evaluation of whether the pilot projects have been cost-effective. The purpose of this composition is to create a cost-benefit analysis of Cykellänken Ryd and estimate whether the project has been economically profitable. Based on the result, we have discussed whether another planned bicycle path is likely to be profitable. The bicycle path we will discuss is planned to be built between Hjulsbro and Linköping city center and is currently up for decision. In order to produce a result, an estimation regarding the positive and negative effects of the bicycle path has been made. By using ASEK and GC-kalk we have been able to estimate the monetary effects in order to compare the costs with the benefits. According to our calculations, Cykellänken Ryd is estimated to have a net-benefit of 61 501 142 SEK, and has therefore been profitable. We have also taken monetarily immeasurable effects into consideration. In order for the project to be unprofitable, these effects would have to exceed 61 501 142 SEK. The existing bicycle path between Hjulsbro and Linköping city center is currently used by 639 871 bicycle rides per year. The costs for the new bicycle path to Hjulsbro is expected to be higher than the cost of Cykellänken Ryd. However, due to the increased volume of cyclists it is also expected to produce higher benefits in the cost-benefit analysis. During the composition, we have had to make certain assumptions due to the lack of figures from the municipalities automatic bicycle counters and an absence of other information. Among others we lack the specific number of bicycle rides before the project were initiated, which is important to keep in mind. / Vintern 2018 stod Cykellänken Ryd färdig. Vägen sträcker sig från Ryds centrum till Linköpings innerstad. Enligt Linköpings kommun är Cykellänken Ryd ett av två stycken pilotprojekt som ska utvärderas för att sedan användas som beslutsunderlag för de andra sju planerade cykellänkarna i kommunen. Politikerna i Linköpings kommun har beslutat att minst en av de andra cykellänkarna ska byggas trots att det inte finns någon utvärdering över huruvida pilotprojekten är kostnadseffektiva eller ej. Syftet med uppsatsen var således att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl på Cykellänken Ryd för att se om projektet är lönsamt. Utifrån detta resultat resonerades det sedan kring huruvida en annan cykellänk kommer vara lönsam eller inte. Cykellänken som jämfördes med Cykellänken Ryd ska gå mellan Hjulsbro och innerstaden och är beslutsaktuell. För att få fram ett resultat identifierade och kvantifierade vide positiva och negativa effekter som cykellänken har medfört. Med hjälp av ASEK och GC-kalk värderade vi sedan effekterna monetärt för att kunna väga kostnader mot nyttor. Enligt vår kalkyl har projektet Cykellänken Ryd medfört en nettonytta motsvarande 61 501 142 kr och alltså varit lönsam. Det finns även effekter som har varit svåra att värdera monetärt. För att projektet ska vara olönsamt krävs det alltså att dessa effekter utgör en kostnad på minst 61 501 142 kr. Den planerade cykellänken mellan Hjulsbro och innerstaden har ett cykelflöde som uppgår till 639 871 cykelresor per år vilket är mer än dubbelt så många jämfört med Cykellänken Ryd. De planerade kostnaderna är högre för cykellänken Hjulsbro än för Cykellänken Ryd men vi gjorde ändå bedömningen att projektet borde visa ett positivt resultat just för att det höga cykelflödet kommer medföra höga nyttoposter i kalkylen. Under uppsatsen gjordes vissa antagningar i brist på uppgifter från cykelräknare samt övrig information. Det innebar bland annat att vi inte har fått ett exakt antal cykelresor att utgå från vilket är viktigt att ha i åtanke.