<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala näringslivet utformas utifrån teorier kring governance, policynätverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrån en fallstudie av projektet ”Växtkraft och företagarutveckling” som är en del av den ekonomiska föreningen Växtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mål, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna är utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.</p><p>I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mål även om de till viss del varierar mellan aktörerna. De resurser som utbyts är förutom de ekonomiska även tid, kunskap, kontakter samt lokaler. Kommunens representanter menar att resursutbytet främst sker i informella miljöer medan näringslivsrepresentanterna anser att resursutbytet äger rum i formella miljöer. Tre av de fem intervjuade anser att det finns ett ömsesidigt beroende mellan kommun och näringsliv samt att det är en omständighet som verkar som en drivande- och positiv kraft i samarbetet. Samtliga intervjuade uppger att förtroende är en viktig komponent i projektet men förtroendet är något mindre bland näringslivsrepresentanterna. De intervjuade uppger även att det finns en viss konkurrens mellan aktörerna inom projektet men att samarbete dominerar. Det finns dock vissa skillnader mellan kommunens och det lokala näringslivets uppfattningar om samarbetet. Kommunens representanter beskriver samarbetet i formella termer medan näringslivsrepresentanterna anser att det skall betraktas som en formell organisation. Dessutom menar kommunen att aktörernas inflytande beror på engagemang och kompetens medan näringslivet anser att storlek och position är avgörande faktorer.</p>

<p>Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverige</p><p>och det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta med</p><p>demokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olika</p><p>datorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar i</p><p>arbetet att jobba gentemot medborgarna.</p><p>Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med en</p><p>praktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.</p><p>Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunens</p><p>arbete när den nya tekniken implementeras. Då uppsatsen görs på en kulturgeografisk kurs har</p><p>studien inriktats på Plankontoret på kommunen och specifikt på deras nyinköpta GISprogram.</p><p>Därför är mycket av den nya tekniken relaterad till GIS och hur kommunen kan</p><p>använda detta för att utvecklas internt och i sin kontakt med medborgarna.</p>

<p>I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av en</p><p>intervjuguide och en biografisk metod.</p><p>Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie.</p><p>Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörer</p><p>besitter.</p> / <p>To be an artist on the countryside</p><p>Artists in Lessebo municipality from 1950 to 2007.</p>

<p>Tillgängligheten i samhället har ökat under årens lopp, vi förflyttar oss längre sträckor på kortare tid än tidigare. Ökad tillgänglighet ökar kraven på snabba och välfungerande transporter. För att undvika så många hinder som möjligt i vägnätet utesluts vissa orter från vägar med hög hastighet genom att etablera förbifarter till dessa orter. Syftet med rapporten var att undersöka hur Vaggeryds kommun påverkades när genomfartstrafiken i de två centralorterna omdirigerades genom att en förbifart etablerades. Utifrån syftet skapades fyra frågor som undersökte vilka konsekvenser som uppstod i och med etablering, om centralorternas struktur hade förändrats, om förbifarten hade skapat positiva effekter som kommunen tagit tillvara på och om det hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen. Forskningen baserades på kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa i form av intervjuer och litteratur samt enkäter och statistik från tidigare år som räknades till den kvantitativa metoden. Teorier angående undersökningen hämtades från tidigare forskning inom området och från forskning om regionförstoring och tillgänglighet. I teorin angående regionförstoring togs begreppet nodalt nätverk upp. Begreppet syftade på att orter sågs som noder och infrastrukturen som nätverk. För att öka tillgängligheten i en region var nätverken tvungna att förbättras och bli snabbare. Därav flyttades orter som tidigare tillhörde nätverkets centrum ut mot periferin. Detta ökade tillgängligheten till en del orter men minskades till andra. I och med detta uppstod en ”värdshus-förbi effekt” och regionförstoringen sågs som en skenbild då tidigare centrumnoder hade offrats för att öka tillgängligheten. Etableringen av förbifarten hade en positiv effekt på kommunen och att flera av utfallen var kopplade till varandra. Resultatet visade att det hade skett en regionförstoring och att kommunens centralorter hade till viss del ändrat karaktär. Det visades sig även att det inte hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen av förbifarten.</p>

No description available.

Managementläran har en lång historia med olika idéer för hur organisationer bäst styrs. Idagens samhälle är hållbarhet en stor trend, alla aktörer måste arbeta för en hållbar utvecklingoch ett resultat av detta är intresset som uppkommit för hur företag kan använda sig avhållbarhet som managementidé. Som en del av samhället måste även landets kommuner tahänsyn till trenden och det är vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frånprivata sektorn. Med hjälp av en kvalitativ studie var syftet att jämföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor. Datainsamlingen har genomförts medinläsning, intervjuer och observationer på två förvaltningar inom Uppsala kommun.Undersökningen visar att Galpinmodellens faktorer går att identifiera på delar av Uppsalakommun men att det finns vissa skillnader mellan modellen och Uppsala kommun. Slutsatsenär att Galpinmodellen verkar ha relevans även för offentlig sektor.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter. Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT - implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och diskursivt medvetande. En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något exempel att medborgare var tillfrågade.

iLOQ är ett företag som håller på att revolutionera låsbranschen genom att erbjuda marknaden ett digitalt låssystem som inte behöver batterier eller kablar. Deras vision är att bli marknadsledande inom den självverkande digitala låsbranschen, där de ska åstadkomma revolutionerande kundnyttor. iLOQs framgång bygger på tre punkter: alla nycklar är mekaniskt identiska, både cylindern och nyckeln ska vara elektroniska samt att cylindern ska alstra sin egen energi. För att fortsätta expandera behöver de identifiera och penetrera nya marknader. Genom intervjuer och datasökning har både en marknads- och en konkurrentanalys gjorts. Marknadsanalysen har bland annat besvarat hur stor låsmarknaden i Karlskrona kommun är samt hur ansvaret gällande lås och nycklar ser ut inom kommunen. I konkurrentanalysen har iLOQs konkurrenter identifierats samt konkurrentens responsprofil tagits fram. Resultatet från marknadsanalys visar bland annat att marknaden för lås i Karlskrona kommun, år 2013 uppgick till över 1,3 miljoner SEK. 270.000 SEK av dessa kostnader hade kunnat undvikas om kommunen istället använt sig av iLOQs låssystem. Detta då iLOQs system inte kräver batterier, kablar, nyckelskåp eller omläggning. Konkurrentanalysen visar att den största konkurrenten och aktören i Karlskrona kommun är ASSA som har en svaghet i att de är så pass stora som de är, vilket gör de oflexibla när det kommer till kampanjer. Slutsatsen är att det för iLOQ finns potential att i framtiden lyckas penetrera marknaden i Karlskrona kommun då resultaten pekar på att det finns besparingar att göra samt att iLOQs låssystem är den produkt som uppfyller kommunens kriterium bäst. Innan dess måste iLOQ bli godkända av SIS samt se till att Creab AB blir en av deras partners. Nyckelord: iLOQ, Lås, Nycklar, ASSA, Elektromekaniska lås, Karlskrona kommun.

Frågeställningar: Hur ser processen ut när Gnesta Kommun implementerar näringslivsprogrammet? Vilka barriärer kan uppstå vid implementeringen av näringslivsprogrammet? Syfte: Syftet är att beskriva strategiimplementering i kommunal verksamhet på lokal nivå för att urskilja förbättringspotential. Metod: Via en kvalitativ forskningsmetodik genomfördes sex semistrukturerade intervjuer utifrån tre olika perspektiv; lednings, verkställande- och företagsperspektiv. Slutsats: Resultatet påvisade en systematisk process med iterativa inslag, som förhöll sig till ett flertal olika nyckelsteg som den tidigare forskningen presenterat. Ett flertal barriärer återfanns som härrörde från en bristfälligt formulerad strategi, som i sin tur medförde en svårbegriplig vision, negativa attityder, bristfälligt engagemang, förtroende och involvering av aktörer. Gnesta kommun bör säkerställa att strategin uppfyller samtliga aktörers behov och därefter upprätta och kommunicera en gemensam vision och målbild i det fortsatta implementeringsarbetet.

This Paper examine how a municipality hire employees and in what way they use relevantlegislation in the recruitment process. The purpose of this paper is to clarify one specific municipality and their recruitment process, where the selection of the candidates is in focus of the process. The premiss is that municipalities can hire whoever they want, although some legislation needs to be considered. The principle of objectivity, the precedence and prohibition against discrimination are some restrictions municipalities must be aware of and not contravene.Further on candidates have an opportunity to require probation of the legality if they experience that mistakes have been made with the recuritment. However, only members of the municipality can emphasise this request. The municipalities job advertisements conformation and demands will be clarified in the paper. Job advertisements has a validity regarding disputes refering to discrimination because only the advertisement can justify employers procedure and choise. The specific municipality has a prepared guideline when employers recruite as an aid when composing advertisements. The municipality operates with equality and announce this in the job advertisements. Looking over how the responsible for recruitment work with equality it seems that the plan of equality isn’t beeing used. The equality plan hasn’t been present because of the changes in legislation which can be the reason why the person who is responsible for recuritment doesn’t know how to reach equality in workplace. Further on the paper ascertaine that the guidelines regarding recruitment is not being used as they should. Employers responsible and preparing job advertisements do not always persue and analyze the requisites like wanted. Since legislation regarding a process in recuritment doesn’t exist I call for clearer guidelines which can helpthe municipality to work alike in all employments. / Uppsatsen utreder hur en kommun går tillväga när en nyanställning sker, hur de resonerar ochbeaktar gällande lagstiftning. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka en specifik kommuns rekryteringsprocess, främst avseende rekryteringsansvarigas urval. Utgångspunkten är att kommuner har möjlighet att fritt anställa den de vill, dock måste viss lagstiftning beaktas. Objektivitetsprincipen, företrädesrätten och förbud mot diskriminering är begränsningar som kommuner inte får handla i strid med vid rekryteringsförfaranden. Vidare har sökande kandidater möjlighet att begära laglighetsprövning om hen anser att fel har begåtts vid anställningsbeslut från kommunens sida. Dock tillfaller endast kommunmedlemmar denna rätt. Studien berör hur platsannonser är utformade och vilka krav kommunen ställt i sina annonser. Platsannonsers värde kan spela väsentlig roll vid diskrimineringstvister eller laglighetsprövning eftersom detta dokument förklarar arbetsgivarens tillvägagångssätt och anledning till beslut. Kommunen som bistått mig med uppgifter har sedan tidigare rekryteringsriktlinjer utformade som ska vara en hjälp för rekryteringsansvariga vid författandet av platsannonser. Kommunen arbetar även med jämställdhetsfrågan och tydliggör detta i sina platsannonser. Vid närmare granskning verkar inte rekryteringsansvariga använda jämställdhetsplanen till grund vid rekrytering. Jämställdhetsplanen har förvisso inte varit aktuell att använda då lagstiftning i handlingsplanen förändrats, vilket kan ha medfört att rekryteringsansvariga inte vet vilket tillvägagångssätt som ska användas för att uppnå jämn könsfördelning på arbetsplatsen. Vidare konstaterar studien att rekryteringsriktlinjerna inte följs i den mån som skulle behövas. Rekryteringsansvariga upprättar platsannonser utan att närmare granska och analysera vilka krav som eftersöks. Eftersom lagstiftningen inte informerar rekryteringsansvariga hur rekryteringsprocessen ska förlöpa efterlyser uppsatsen tydligare rekryteringsriktlinjer vilket skulle kunna leda till att kommunen som helhet arbetar likadantvid alla tjänstetillsättningsärenden.