The purpose of our study is to interpret and understand the collaborative process around a regional model that is based on state developed guidelines for people with dementia. We have chosen to focus on the importance of interaction and have therefore interviewed participants in the project's steering committee. This group participates in efforts to develop a model for dementia care in Halland.The project work in Halland, to develop a joint model for people with dementia and their families was initiated in the spring of 2011 and is due to finish at the end of 2012. The Halland model has been named “Annas led” and is about Anna and her husband Lars and living with dementia. The model is collaboration between the six municipalities in Halland and Region Halland, which operates health care in Halland. The goals are that people with dementia should not "slip through the net" and that there must be an equal and good care wherever you are in the county.The study has shown that cooperation works well in Halland. It has also been proven that Halland has a very good support structure that promotes cooperation in a positive way. The support structure takes care of all change projects in the area which the respondents believe is a crucial part for the cooperation to work in the best possible way. The interviewees also point out that an open climate, understanding, respect for different cultures and professions contribute to a good and positive interaction.

Corruption is widespread, and exists more or less in all countries in the world. It is today high on the international political agenda as a result of globalization and is seen as a serious impediment to development. In 2011, Sweden scored 9,3 out of 10 on the Transparency International corruption index which gave the country a 4th place of 182 on the list. This refers to a rather low corruption. Although Sweden is a country with low level of corruption that does not mean that it is completely corruption-free. During the last decade corruption scandals in Sweden has been revealed. At the national level is the bribe scandal with Systembolaget in 2004 where a total of 92 persons were prosecuted, by foremost the largest. On the municipal level is the bribe scandal in Gothenburg maybe the one freshest in mind. There is a reason to not completely dismiss corruption as an existing problem in Sweden. Often the measurements on corruption in Sweden are made at a national level. Therefore, this paper is made to complement national research with a study on the municipal level, to determine if there is a variation in the case of Sweden. The paper is based on the theory that a favorable temptation structure can serve as an explanation for the appearance of corruption. Potential underlying variables to the favorable temptation structure is also examined. A qualitative method is used in the study of corruption in municipalities in the form of a comparative case study. Two municipalities with corruption are examined and one without. A quantitative method is used in the study of the potential underlying variables to the temptation structure. Result show that corruption is a complex problem and that there is hard to find a general explanation to why corruption exists in municipalities.

En intensiv förändringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner där en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet är att på så vis stärka demokratin på lokal nivå. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström är ett av dem. Det finns dock en spänning i debatten kring om den lokala demokratin stärks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ändå arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmänna valen. Denna uppsats har två stycken syften. För det första har nivån av medborgerligt deltagande i projektet Framtid Oskarström studerats och för det andra har utsagor om kritik mot det deltagardemokratiska idealet undersökts. Fem stycken intervjuer har genomförts och resultatet visar att nivån av medborgerligt deltagande i Framtid Oskarström är medverkande dialog och respondenternas utsagor om kritiken som riktats mot det deltagardemokratiska idealet visar att det finns kritik som respondenterna håller med om, och som de inte håller med om.

Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverige och det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta med demokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olika datorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar i arbetet att jobba gentemot medborgarna. Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med en praktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik. Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunens arbete när den nya tekniken implementeras. Då uppsatsen görs på en kulturgeografisk kurs har studien inriktats på Plankontoret på kommunen och specifikt på deras nyinköpta GISprogram. Därför är mycket av den nya tekniken relaterad till GIS och hur kommunen kan använda detta för att utvecklas internt och i sin kontakt med medborgarna.

I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av en intervjuguide och en biografisk metod. Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie. Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörer besitter. / To be an artist on the countryside Artists in Lessebo municipality from 1950 to 2007.

No description available.

Tillgängligheten i samhället har ökat under årens lopp, vi förflyttar oss längre sträckor på kortare tid än tidigare. Ökad tillgänglighet ökar kraven på snabba och välfungerande transporter. För att undvika så många hinder som möjligt i vägnätet utesluts vissa orter från vägar med hög hastighet genom att etablera förbifarter till dessa orter. Syftet med rapporten var att undersöka hur Vaggeryds kommun påverkades när genomfartstrafiken i de två centralorterna omdirigerades genom att en förbifart etablerades. Utifrån syftet skapades fyra frågor som undersökte vilka konsekvenser som uppstod i och med etablering, om centralorternas struktur hade förändrats, om förbifarten hade skapat positiva effekter som kommunen tagit tillvara på och om det hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen. Forskningen baserades på kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa i form av intervjuer och litteratur samt enkäter och statistik från tidigare år som räknades till den kvantitativa metoden. Teorier angående undersökningen hämtades från tidigare forskning inom området och från forskning om regionförstoring och tillgänglighet. I teorin angående regionförstoring togs begreppet nodalt nätverk upp. Begreppet syftade på att orter sågs som noder och infrastrukturen som nätverk. För att öka tillgängligheten i en region var nätverken tvungna att förbättras och bli snabbare. Därav flyttades orter som tidigare tillhörde nätverkets centrum ut mot periferin. Detta ökade tillgängligheten till en del orter men minskades till andra. I och med detta uppstod en ”värdshus-förbi effekt” och regionförstoringen sågs som en skenbild då tidigare centrumnoder hade offrats för att öka tillgängligheten. Etableringen av förbifarten hade en positiv effekt på kommunen och att flera av utfallen var kopplade till varandra. Resultatet visade att det hade skett en regionförstoring och att kommunens centralorter hade till viss del ändrat karaktär. Det visades sig även att det inte hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen av förbifarten.

Detta arbete innebär en grund till en arkeologisk guide över fornlämningar i Alvesta kommun, Kronobergs län.

<p> </p><p><strong>Title:</strong> Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Course:</strong> Thesis in business administration, 15 p</p><p> </p><p><strong>Authors: </strong> Marie Ohlsson and Ola Pettersson</p><p> </p><p><strong>Advisor:</strong> Henrik Linderoth</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Methodology:</strong> We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.</p><p> </p><p><strong>Theory:</strong> We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.</p><p> </p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.</p><p> </p><p><strong>Analysis:</strong> In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Conclusions:</strong> If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Likt många andra små och medelstora kommuner har Falköping på senare år genomfört ett omfattande arbete med att bygga sitt varumärke. Det ökade intresset för intensifiering av marknadsförande åtgärder bland kommunerna har flera orsaker, bland annat insikten om den viktiga roll som marknadsföring spelar för att förhindra en negativ befolkningstillväxt – ett problem som har sin grund i ökad globalisering och snabb utveckling av kommunikativ teknologi, vilket gör att människor idag är mer benägna att flytta runt i världen.</p><p>Idag är det grundläggande arbetet färdigt, vilket innebär att det är dags att vidta åtgärder för utvärdering. Inom en kommun är det viktigt att betrakta sina anställda som ambassadörer då de varje dag har någon form av personlig kontakt med en eller flera av målgrupperna. Utifrån denna problematisering fokuserar undersökningen på den interna kommunikationen och syftar till att ta reda på huruvida de anställda har förutsättningar att kännetecknas som goda ambassadörer för Falköpings kommun, eller om det inom något område behövs information och utbildning. Grunden till undersökningen byggs genom en analys av kommunens varumärkesbyggande arbete. Därefter genomförs en frågeundersökning med hjälp av en enkät till de 2780 anställda inom kommunen med syftet att få reda på hur väl varumärket är implementerat bland dem.</p><p>Resultatet visar att kommunen har gått igenom de sex steg som enligt de teoretiska perspektiven bör innefattas i det varumärkesbyggande arbetet. Arbetet har genomförts med ett helhetsperspektiv och var i hela processen kopplat till organisationens övergripande mål, vision och kärnvärden. Det finns dock vissa brister inom omvärldsanalys, produktattribut, marknadskommunikation och varumärkesvård. Man har heller ännu inte helt lyckats implementera varumärket bland de medarbetare som besvarat enkäten. Respondenterna hade fått information om varumärket och nästan alla kände igen den nya logotypen. Men det behövs fortfarande mer information och motivationsarbete när det kommer till vissa kärnvärden, de tre värderingarna samt varför det vore positivt för kommunen att bli utnämnd till en Cittaslow. Enligt resultatet behöver man också arbeta mer med att skapa förtroende bland medarbetarna då det framkom en osäkerhet över om kommunen skulle lyckas nå sitt övergripande mål. Mer marknadsföring kring visionen behövs också då det rådde delade meningar över huruvida denna stämde överens med verkligheten. Genom utvärdering av kommunikationsåtgärder lär man sig mycket inför framtiden och förhoppningsvis ger denna undersökning kommunen mer på fötterna. Jag hoppas samtidigt att den kan ge andra platser, som går i tankar kring intensifierande av sitt varumärkesbyggande, kunskap och inspiration till att ta steget.</p>