Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori. Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen. Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet.

Bland det viktigaste vid en omorganisation är att kommunikationen fungerar väl. I en offentlig förvaltning finns det två led av ledning där kommunikationen måste fungera. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för internkommunikationens påverkan på effektiviteten i förändringsprocessen och att visa på viktiga faktorer när det handlar om kommunikation vid omorganisation där det finns två led av ledning. Med effektivitet menas att förändringen genomförs snabbt och smidigt så att medarbetarna och de som verksamheten är till för inte far illa. Studien är en kvalitativ fallstudie med inifrånperspektiv i en kommun där forskaren själv varit aktör. Studien utgår från ett tolkande hermeneutiskt synsätt och forskningsstrategin är abduktiv. Studien rör sig kring organisations- och kommunikationsteori ur ett företagsekonomiskt perspektiv tillsammans med Parsons systemteori gällande motivation. Studien kommer fram till att det viktiga vid kommunikation vid förändringsprocesser är att få medarbetarna motiverade och positiva samt att det arbetas med medarbetarnas inställning och inte bara det konkreta organisationsträdet. Det är viktigt att förvaltningsledningen också behandlas som medarbetare när det gäller dessa områden. Att låta alla i organisationen vara delaktiga, även de som inte berörs direkt, kan balansera upp mer direkt berördas känslor. När kommunikationsstrategin bestäms är det viktigt att ta hänsyn till vilken organisationsstruktur organisationen befinner sig i och att vara medveten om att alla inte kan hanteras likadant.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ”utsatta”, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete. Halmstads kommun har sedan år 2007 ingått ett lokalt utvecklingsavtal med staten för stadsdelen Andersberg. Detta fungerar som bakgrund till uppsatsen vars syfte är att pröva den s.k. vehikelteorin på det lokala utvecklingsavtalet i Halmstads kommun. Vehikelteorin säger att det lokala utvecklingsavtalet är ett sätt för staten att styra kommuner till att arbeta nätverksbaserat och tvärsektoriellt med urbant utvecklingsarbete. Uppsatsen vill med andra ord klargöra graden av nätverksbaserat och tvärsektoriellt utvecklingsarbete i Halmstads kommun, och framförallt utreda huruvida dessa samverkansformer och detta utvecklingsarbete är ett resultat av det lokala utvecklingsavtalet. Uppsatsens resultat visar att det inte finns belägg för att de samverkansformer som existerar inom utvecklingsarbetet är ett direkt resultat av det lokala utvecklingsavtalet. Vad som dock kan fastslås är att det lokala utvecklingsavtalet har inneburit en klar ökning av utvecklingsaktiviteter.

Abstract Sahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld – En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun [Surroundings of a municipality– A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality] Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp. Handledare: Urban Nordin Språk: Svenska Omvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på kommunens ”marknad”. För att göra dessa har teoriområdena värdeskapande och konkurrens identifierats och information har samlats in genom bland annat intervjuer. Resultatet blir att det påvisas att det finns en spontan omvärldsbevakning i fallstudien och kontext som valts att studera. Slutsatsen blir därmed att omvärldsbevakning och omvärldsanalys fortfarande är nytt inom kommunerna och att medvetenheten behöver förstärkas inom området. Nyckelord: Omvärldsbevakning, omvärldsanalys, Vallentuna kommun, Stockholm Nordost, konkurrens, fysisk planering.

No description available.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte. De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig. Ytterliggare så är ekonomin en faktor som bidrar till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer och att den kan ses som den gemensamma nämnaren. Vad gäller effekter så har vi sett att det finns många möjligheter likväl som det kan uppstå många problem vid samverkan om och med IT. Dessutom finns det olika förutsättningar som bör beaktas. En del av de effekter som inter-kommunal ITsamverkan kan ge är skalfördelar, organisations- och verksamhetsutveckling, effektivare organisation och ekonomisk effektivisering samt kunskapsutbyte och resursdelning mellan kommunerna. Vilka möjligheter, problem och förutsättningar som kan uppnås, uppstå eller behöva beaktas är dock beroende av hur och i vilken grad samverkan sker och avgör också vilka effekterna blir. När det gäller framgångsfaktorer är de i mångt och mycket sammanknippade med omgivningen i form av staten. En framgångsfaktor för just inter- kommunal samverkan om och med IT är ett statligt underlättande av lagar och förordningar som kan förhindra och försvåra samverkan mellan kommuner. Även statligt framtagna standarder är en framgångsfaktor. Därutöver kan formalisering i form av avtal eller dylikt vara en framgångsfaktor i inter-kommunal samverkan om och med IT då en sådan samverkan behöver vara långsiktig och inte brytas av att förändringar i maktbalansen sker.

Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest’s conservation values was carried out. The most important result of this study were that the most valuable areas was the ones on medium moist ground dominated by spruce or rocky areas dominated by pine, and at the same time close to paths and/or Roslagsleden.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation.

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå. Då Norrköpings innerstad har höga halter av partiklar blev kommunen ålagd av regeringen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemet. En arbetsgrupp bestående av aktörer från olika delar av kommunen tog under hösten 2005 och våren 2006 fram förslag på åtgärder. Denna studie bygger på en kvalitativ intervjumetodik där aktörer från den aktuella arbetsgruppen intervjuats för att få en djupare förståelse för problematiken kring den snabba utvecklingstakten och uppfyllelsen av miljömålet Frisk luft. Det empiriska materialet kopplas i analysen ihop med de teoretiska utgångspunkterna i form av samhällsplanering och kommunikationsteori. I denna studie har vi kommit fram till att de ekonomiska aspekterna får större betydelse än de sociala och ekologiska dimensionerna när utveckling står högt på agendan i en kommun. På vilket sätt en stad utvecklas och utformas får stor betydelse för vilken möjlighet det finns att nå uppsatta miljömål. Har man väl byggt in sig i en fast samhällstruktur, begränsar det chanserna att nå ett långsiktigt hållbart samhälle.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse angående chefers stress, återhämtning, gränsdragning samt krav på anträffbarhet utanför ordinarie arbetstid. Utgångspunkten var tidigare forskning samt teori kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer på åtta chefer genomfördes. Den metod för analys som användes var tematisk tolkning. Resultatet visade att cheferna stundtals upplevde sig stressade och kände krav på att arbeta utanför ordinarie arbetstid. De kände inte krav på att vara anträffbara utanför arbetstid. Cheferna fann inte svårigheter att dra gränsen mellan arbete och fritid. Återhämtning fann cheferna genom att byta fokus på fritiden. Östersunds kommun bör fortsätta verka aktivt för att cheferna skall finna balans mellan arbete, familjeliv och fritid.