De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring.

No description available.

Karlstads kommun har en målsättning om att kommunen år 2020 skall vara 100 000 invånare till antalet. För att detta mål skall nås inom en rimlig tid så har kommunen tre hållbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande åren. De tre hållbarhetsstrategierna är folkhälsostrategin, tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.    Den här uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillväxtstrategi och hur bra den och dess mål och delmål passar in på ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och på ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillväxt. / Karlstad Municipality has a vision that the municipality shall have 100 000 inhabitants by the year 2020. For this goal to be reached within a reasonable time, the municipality has made three sustainability strategies that will be the basis for the municipality’s work for the coming years. The three sustainability strategies are: the public health strategy, the economic growth strategy and the environment and climate strategy. The idea behind these strategies is to ensure that the municipality will grow in a socially, economic and environmentally sustainable manner.    This thesis examines Karlstad Municipality’s economic growth strategy and how well it and its goals and objectives can be applied on the economics professor Richard Florida and his theories about the Creative Class and on the economics professor Edward Glaeser and his theories about human capital and urban economics.

This report tries to discuss the concept of social sustainability; what it means and how residential development can be made more socially sustainable. This is done by interviewing several and various representatives in JM AB, the municipality of Uppsala and residents of Åriket to explore how JM AB as a housing developer and the municipality are working with issues regarding social sustainability and what the residents in one of the new housing projects themselves think of these issues. The result of these interviews will be compared and analyzed with the prospect of finding common variables and hopefully ways of improvement.This will result in our own recommendations of areas of improvement either by broad initiatives or specific actions to increase the social sustainability. Areas such as meeting places, sustainable functions and joint efforts between different parties. During the work on the report we come in contact with several other areas of interest that we are not able to process ourselves and therefore recommend them for future studies.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverige använder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projekt som studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg, Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap. Genom att intervjua en person från varje område studeras likheter och skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vid byggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka den sociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områden som länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokus ligger på att anställa långtidsarbetslösa. I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på att föra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan bygga hyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagsläget har. / This report gives a picture of different things a developer in Sweden can use to increase the social sustainability. The studied parts are Bygga om Dialogen in Malmö, Älvstaden in Gothenburg, Vivalla in Örebro and association Byggemenskap. By interviewing one person from each area similarities and differences were studied to compare their work with social sustainability. In Malmö and Örebro their work is to increase the social sustainability for restoration objects and how to get whole areas that have long had a bad reputation to become socially sustainable with the main focus being on hiring long-term unemployed people, in Gothenburg and within the association Byggemeskap, the focus is to increase the social sustainability at new housing estates and how we can build new tenancies with a lower rent then apartments have today.

Kandidatuppsats inom Marknadsföring Titel: Kommunen och Facebook – En studie om kommunens närvaro samt uppfattning på och om Facebook. Datum: 20140610 Författare: Erik Lindgren och Filip Elfberg Handledare: Jonas Kågström Utbildning: Ekonomprogrammet Söktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nätverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring, Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens närvaro på Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare väljer att integrera med dem. Syftet har även varit att belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron på Facebook. Uppsatsens syfte lyder: Syftet med studierna är att undersöka anledningen till kommunernas närvaro på Facebook och utvärdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare väljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron. Metod: Studien genomfördes genom att samla in svar via enkätundersökningar riktade mot både kommunen samt invånarna. Den data vi samlat in har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studien visade att kommunen har en delvis god uppfattning om varför invånarna integrerar med dem. Men kommunen undervärderar samtidigt vissa publikationer som information om lediga jobb samt tävlingar och erbjudanden. Studien visade även att kommunerna sätter medborgarna i fokus och vill finnas tillgängliga för dem. Vidare tyder denna studie på att det finns risker för kommunen med att använda sociala medier. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning med att bidra med kunskap kring hur kommuner och organisationer ska arbeta med kommunikation på sociala medier.

No description available.

This study is based on motivation theory, communication theory and knowledge about change management and workshop arrangement. The aim of the study is to develop a communication strategy which increases motivation for sustainability work in municipalities. Main focus of this report is to (1) determine whether motivation theory is applicable on a municipality’s sustainability work, in order to gain a willingness to change and (2) decide if workshops are suitable platforms for communication with municipalities. The opinion that global, complex problems require local solutions is a starting point for this study. The role of municipalities is claimed to be of great importance and is furthermore suggested to undergo a change in order to meet the current demands. The developed communication strategy is based on theories from a literature review and informal interviews with experts and was tested in a case study (with a municipality in south of Sweden). The communication strategy is intended to be useful when wanting to motivate any municipality to sustainability work. The communication strategy includes preparations, workshop arrangements and follow-up work. Every step of the strategy is explained, justified and presented in this report. The results from the case study are displayed and serve as a framework for the improvement discussion. The main result of this study consists of de following 11 steps: Background studies of the municipality. Survey of the existing expectations and needs. Identification of suitable workshop participants. Sending out invitations to the participants. Sending out questionnaires to participants. Adaptation of the communication. Implementation of workshop 1. Sending out reminder of the ’micro-task’. Implementation of workshop 2. Evaluation of the results. Follow-up of the municipality’s work. All participants in the case study stated that the workshops inspired to sustainability work and the self-perceived motivation was considered to be higher after the workshops had taken place (on a scale from 1 to 5, the mean value rose from 4,3 to 4,6). The conclusions of the study are: (I) by paying attention to theories of motivation – and applying these theories during contact with the municipality - willingness to change occurred amongst the majority of the participants. (II) Workshops are suitable forums for communication with municipalities. To generalize these conclusions, further studies are required. / Studiens bakgrund är motivationsteori, kommunikationsteori, samt kunskap kring förändringsarbete och workshop-arrangemang. Syftet med studien är att utarbeta en kommunikationsstrategi som ökar motivationen till hållbarhetsarbete i en kommun. Fokus ligger på (1) huruvida motivationsteori kan appliceras på en kommuns hållbarhetsarbete för att öka förändringsvilja samt (2) att avgöra ifall en workshop-serie är ett bra forum för kommunikation med kommuner. Som utgångspunkt för studien hävdas att globala, komplexa problem kräver lokala lösningar, varpå kommunens roll i hållbarhetsarbetet är av stor vikt. Vidare utgicks det från att dagens kommunala hållbarhetsarbete inte är tillräckligt, utan kräver förändring. Med en litteraturstudie och informella intervjuer med sakkunniga som bakgrund utvecklades en kommunikationsstrategi som testades på en pilotkommun i södra Sverige. Strategin som presenteras i rapporten är tänkt att kunna användas för att motivera även andra kommuner till hållbarhetsarbete. Kommunikationsstrategin inbegriper förberedelser, workshop-arrangemang och uppföljning. I rapporten motiveras valet av kommunikationsstrategins respektive steg, en presentation sker för hur varje del genomfördes i fallstudien och förbättringsförslag diskuteras utefter fallstudiens utfall. Studiens huvudsakliga resultat består i kommunikationsstrategins 11 steg: Inläsning om kommunen. Undersökning av vilka förväntningar och behov som finns. Identifiering av workshopdeltagare. Utskickning av inbjudan till deltagare. Utskickning av frågeformulär till deltagare. Anpassning av kommunikationen. Genomförande av workshop 1. Utskickning av påminnelse om mikrouppgifter. Genomförande av workshop 2. Utvärdering av resultat. Uppföljning av kommunens arbete. Samtliga deltagare i fallstudien angav att workshopparna inspirerat till hållbarhetsarbete och den självupplevda motivationsgraden ansågs högre hos ett par deltagare efter att workshopparna ägt rum (på en skala från 1 till 5 ökade genomsnittet från 4,3 till 4,6). Slutsatserna i studien är följande: (I) Genom att uppmärksamma teorier om motivation, samt tillämpa dem praktiskt under kontaken med kommunen, uppstod förändringsvilja hos majoriteten av de som deltog i workshop-serien. (II) Ett bra forum för att kommunicera med kommuner är genom att arrangera workshoppar. För att generalisera slutsatserna krävs vidare undersökningar.

The purpose of this thesis is to present and analyze population developments within Umeå municipality during the period 1992 to 2012. The study also aims to discuss growth trends presented in previous papers to seek common factors and get a deeper understanding. Data for 1992, 2002 and 2012 on a sub area level supplied by Umeå municipality was used. The study shows a continued positive development across almost all sub areas, but a differing growth rate from centre to periphery, and also a diversified medium age among the inhabitants. While the city center continues to have the highest growth of population during the studied years, a recent trend seems to point to a growing popularity to settle in the outskirts of the municipality, primarily near the coast. / Syftet med denna uppsats är att presentera och analysera befolkningsutvecklingen inom Umeå kommun för tidsperioden 1992 till 2012. Studien syftar även på att diskutera befolkningstrender presenterade i tidigare studier för att hitta gemensamma faktorer och få en djupare uppfattning. Undersökningen bygger på kvantitativ data för nyckelkodsområden under åren 1992, 2002 och 2012 som erhölls från Umeå kommun. Undersökningen visar en fortsatt positiv utveckling över nästan alla nyckelkodsområden i kommunen, men en skiftande trend i tillväxttakt mellan kommunens center och periferi, samt en diversifierad medelålder bland befolkningen. Medan Umeå stad har den fortsatt högsta tillväxten under de studerade åren verkar en ny trend peka mot en ökad efterfrågan att bosätta sig vid utkanten av kommunen, primärt i närheten av kusten.

Bygglovsprocessen kan vara omfattande och ses som en jobbig process för privatpersoner som inte är insatta inom ämnet. Bygglovsprocessen regleras av plan- och bygglagen [PBL]. En fallstudie har utförts inom Gävle kommun för att ta reda på om bygglovsprocessen kan förenklas för privatpersoner. För att få en överblick över vad som krävs för att ansöka om bygglov har Gävles bygglovsprocess samt lagar och förordningar granskats. Studien grundar sig delvis på en intervju med Gävle kommun som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Enkäten skickades ut via webben till 341 privatpersoner som ansökte om bygglov år 2013. 125 personer deltog, vilket gav en svarsfrekvens på 36,7 %. Resultaten från studien har fram lett till förslag på förbättringsåtgärder. Det finns bland annat ett intresse från de som har ansökt om bygglov att kommunen ska utveckla tydligare broschyrer. Broschyrerna ska beskriva vilka handlingar som krävs för att ansöka om bygglov samt hur dessa ska utformas. De sökande önskar även se en förändring på hur en bygglovsansökan lämnas in. Idag lämnas ansökan in skriftligen men intresset för att lämna in den via en E-tjänst eller E-post finns. Resultatet från enkäten visade också att Gävle kommuns hemsida bör uppdateras så att den blir mer beskrivande och lättillgänglig när det gäller vad som krävs för att ansöka om bygglov. Utöver detta finns det två större propositioner från regeringen som vill ändra i plan- och bygglagen så att bygglovsprocessen blir enklare och effektivare samt utöka möjligheten att kunna göra mindre byggåtgärder utan att behöva ansöka om bygglov. / The building permit process can be extensive and seen as a difficult process for private individuals who are not familiar with the subject. The building permit process is regulated by the Swedish planning and building act. A case study has been carried out in Gävle municipality to find out if the building permit process can be simplified for individuals. To get an overview of what is required to apply for building permits has Gävle's building permit process, laws and regulations been reviewed. The study is partially based on interviews with Gävle Municipality which was done orally and partially on a survey which was sent to individuals in order to find out which steps they found difficult.The survey were sent online to 341 private individuals who applied for building permits in 2013. 125 people participated, which gave a response rate of 36.7%. The result of the study has led to suggestions for improvement. These include interest from those who applied for building permits that the municipality develops brochures. The brochures should describe which documents are needed to apply for building permits as well as how it should be designed. The applicants would also like to see a change in how a building permit is submitted. Today it is submitted by hand but there is an interest to submitting it via an E-service or by E-mail. Results from the survey also showed that Gävle website should be updated so that it becomes more easily descriptive and available regarding what is needed to apply for a building permit. In addition to this, there are two larger propositions from the Swedish government that would change the Swedish planning and building act so that the building permits process becomes easier and more efficient and to increase the possibility to make smaller building operations without having to apply for building permits.