• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 38
  • Tagged with
  • 38
  • 38
  • 38
  • 27
  • 26
  • 23
  • 23
  • 22
  • 13
  • 11
  • 9
  • 9
  • 8
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Vårdteamet i kommunal hälso- och sjukvård – distriktssköterskans upplevelse av sin roll : En systematisk litteraturstudie / The multidisciplinary care team within home nursing – the district nurse’s perspective of her role : A systematic literature review

Bergsten, Liselotte, Andersson, Ida January 2021 (has links)
Introduktion: Antalet svårt sjuka som vårdas under kommunal hälso- sjukvård ökar, vilket ställer krav på ett fungerande vårdteam kring patienten. Distriktssköterskan har fördjupade kunskaper i att samverka med det multiprofessionella teamet och ses som en betydelsefull komponent. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av sin roll i vårdteamet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i de elektroniska databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Funktionen av att ge och ta emot stöd, Funktionen av att förmedla och utbyta kunskap, Funktionen av att leda och koordinera omvårdnadsarbetet samt Omständigheter som försvårar rollen.  Konklusion: Sjuksköterskans roll i vårdteamet upplevs flerdimensionell. Sjuksköterskan stödjer patient, anhöriga och teammedlemmar, samt tar emot stöd från vårdteamet. Rollen består likaledes av att utbyta kunskap, undervisa i egenvård samt leda och koordinera omvårdnadsarbetet. Det finns även omständigheter som kan leda till att rollen blir svår att utföra, vilket är brist på kommunikation, brist på arbetsledning samt ökad arbetsbelastning. / Introduction: The number of seriously ill people who are cared for during municipal health care is increasing, which places demands on a functioning care team around the patient. The district nurse has an in-depth knowledge of collaborating with the multi-professional team and is seen as an important component. Aim: The aim was to describe the district nurse’s experience of her role in the multidisciplinary care team within home nursing. Method: A systematic literature review based upon twelve scientific articles that were identified through electronic searches within databases of PubMed and Cinahl. The articles were analyzed according to Graneheim and Lundman’s (2004) method of qualitative content analysis. Result: The study resulted in four categories; The function of giving and receiving support, The function of conveying and exchanging knowledge, The function of leading and coordinating the nursing work and Circumstances that complicate the role. Conclusion: The nurse's role in the care team is perceived as multidimensional. The nurse supports patients, relatives and team members, and receives support from the care team. The role also consists of exchanging knowledge, teaching self-care and leading and coordinating nursing work. There are also circumstances that can lead to the role becoming difficult to perform, which is a lack of communication, lack of work management and increased workload.
22

Distriktssköterskors erfarenheter av att främja personcentrerad vård vid språkbarriärer i kommunal hälso- och sjukvård : En kvalitativ intervjustudie / District nurses' experiences of promoting person-centered care in municipal health care when language barriers occurs : A qualitative interview study

Malm, Sara, Eriksson, Gunilla January 2021 (has links)
Bakgrund: Vårdmöten med patienter med språkbarriärer blir allt vanligare för distriktssköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård. Hen har ett ansvar att arbeta personcentrerat och sträva efter jämlik vård, men detta försvåras på grund avspråkbarriärer.  Syfte: Var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja personcentrerad vård för patienter i kommunal hälso- och sjukvård när språkbarriärer föreligger.  Metod: Studien är kvalitativ, datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanfattades i sex underkategorier och två huvudkategorier;Distriktssköterskans egna strategier och förhållningssätt för att främja personcentrerad vård. Språkligt stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att möjliggöra personcentrerad vård. En god vårdrelation var en förutsättning för att vården skulle bli personcentrerad. Distriktssköterskorna försökte främja personcentrerad vård och en vårdrelation genom egna förhållningsätt och kulturell medvetenhet samt språkligt stöd, från informella och formella tolkar. Slutsats: Kommunikationen och den enskilda distriktssköterskans kulturella medvetenhet, hade en stor betydelse för skapandet av en vårdrelation, som främjar personcentrerad vård. Att kunna kommunicera var viktigt och behovet av formellatolkar som språkligt stöd lyfts av distriktssköterskorna. Dock begränsade organisatoriska förutsättningar möjligheten, att använda formella tolkar i tillräcklig utsträckning. / Background: Care meetings with patients with language barriers are becoming more common for the district nurse in municipal health care. The district nurseshave a responsibility to work person-centered and strive for equal care, but this becomes more difficult due to language barriers. Aim: To describe the district nurses' experiences of promoting person-centered care for patients in municipal health care, when language barriers occur.  Method: The study has used a qualitative approach. Data collection has taken placeby semi-structured interviews, with eight district nurses in municipal health care. Collected data has been analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Summarised in six subcategories' and two main categories; The district nurse's own strategies and approaches to promote person-centered care. Language support and organisational conditions are required to enable person-centered care. A good care relationship was essential for the care to become person-centered. District nurses tried to promote person-centered care and the establishment of a care relationship, through their own attitudes and cultural awareness, as well as linguistic support from informal and formal interpreters. Conclusion: The communication and the cultural awareness of the individual district nurse was of great importance, for establishing a care relationship that promotes person-centered care. Being able to communicate was important and the need for a formal interpreter as language support was pointed out by the district nurses. However, organisational conditions limited the possibility of using formal interpreters to a sufficient extent.
23

Sjuksköterskors uppfattningar om munhälsa och munvård till den äldre patienten : En enkätstudie inom kommunal hälso- och sjukvård

Götesson, Jenny, Davenius, Helene January 2022 (has links)
Bakgrund: Munhälsan är central för välbefinnandet, livskvalitet och hälsa. Att förebygga ohälsa i munnen är en viktig hälsoinsats för den äldre patienten. Munvård är likväl en omvårdnadsintervention som ofta hamnar långt ner i prioriteringslistan inom vård och omsorg. Flera vårdgivare och professioner är involverade i äldres munhälsa och munvård vilket leder till otydlig ansvarsfördelning och kräver därför väl fungerande samverkan. Sjuksköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård har ansvar att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors, inom kommunal hälso- och sjukvård, uppfattningar om sin egen kunskap, förhållningssätt och ansvar angående munhälsa, munhälsobedömning och munvård hos den äldre patienten samt att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar uppfattningarna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där data samlades in genom webbenkätundersökning. Deskriptiva data presenterades i text och tabell. Data analyserades med Kruskal Wallis test där statistiska signifikansen sattes till p<0,05. Analytisk statistik presenterades i text, tabeller och cirkeldiagram. Inklusionskriterier var sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor med nattjänstgöring exkluderades. Resultat: Huvudfynden visade att nästintill alla respondenter erhållit utbildning i munhälsa och munvård i någon form och övervägande del skattade sin kunskap hög i att utföra munvård och genomföra munhälsobedömning enligt ROAG. Resultatet visade att det rådde viss osäkerhet kring sjuksköterskans ansvar för patientens munhälsa, ändå ansåg majoriteten av respondenterna att de hade ansvar för patientens munhälsa och att handleda omvårdnadspersonal i munvård. Respondenternas förhållningssätt till utförande av munvård och genomförande av munhälsobedömning enligt ROAG skattades generellt lågt i avseende hur de upplevde det som obehagligt, tålamodskrävande, tidskrävande eller att det utgjorde ett personligt intrång för patienten. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskorna i studien hade fått utbildning i munhälsa och munvård i någon form och att de skattade sin kunskap högt, vilket var oväntat. Sjuksköterskans kunskap kunde bidra till att munvård fick samma prioritet som övriga grundläggande vårdbehov och därmed minskade risken för vårdskador. Det fanns viss osäkerhet kring ansvarsfördelningen gällande patienten munhälsa och munvård men majoriteten av sjuksköterskorna i studien uppfattade dock att de hade ett ansvar vilket kunde öka möjligheten att förändringar i patientens munhälsa upptäcktes innan ohälsa i munnen försämrade patientens välbefinnande och livskvalitet. Gällande förhållningssätt påviades att sjuksköterskorna gjorde sitt yttersta för att munvård och munhälsobedömning kunde utföras med respekt för den äldres integritet och självbestämmande och ingå som en naturlig del i god omvårdnad. / Background: Oral health is central to well-being, quality of life and health. Preventing oral health is an important health measure for the elderly patient. Oral care is nevertheless a nursing intervention that often ends up far down the priority list in health and care. Several care providers and professions are involved in the elderly's oral health and oral care, which leads to an unclear division of responsibilities and therefore requires well-functioning collaboration. The nurse in municipal health care is responsible for meeting the patient's basic care needs from a holistic perspective. Aim: The aim of the study is to describe nurses', in municipal health care, perceptions of their own knowledge, attitudes and responsibilities regarding oral health, oral health assessment and oral care in the elderly patient and to investigate whether professional experience affects perceptions. Method: A quantitative cross-sectional study was conducted where data were collected through web survey. Descriptive data were presented in text and table. Data were analyzed with Kruskal Wallis test where the statistical significance was set at p<0.05. Analytical statistics were presented in text, tables and pie charts. Inclusion criteria were nurses in municipal health and medical care. Nurses on night duty were excluded. Results: The main findings showed that almost all respondents received education in oral health and oral care in some form and the vast majority valued their knowledge highly in performing oral care and conducting oral health assessment according to ROAG. The results showed that there was some uncertainty about the nurse's responsibility for the patient's oral health, yet most of the respondents considered that they were responsible for the patient's oral health and to supervise nursing staff in oral care. The respondents' approach to performing oral care and performing oral health assessment according to ROAG was generally underestimated in terms of how they perceived it as unpleasant, patient, time-consuming or that it constituted a personal intrusion for the patient. Conclusion: The results showed that the nurses in the study had received education in oral health and oral care in some form and that they valued their knowledge highly, which was unexpected. The nurse's knowledge could contribute to oral care being given the same priority as other basic care needs and thereby reducing the risk of care injuries. There was some uncertainty about the division of responsibilities regarding the patient's oral health and oral care, but most of the nurses in the study perceived that they had a responsibility which could increase the possibility that changes in the patient's oral health were detected before oral health impaired the patient's well-being. The current approach showed that the nurses did their utmost to ensure that oral care and oral health assessment could be performed with respect for the elderly's integrity and self-determination and be included as a natural part of good nursing.
24

Sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning inom kommunal hälso- och sjukvård : En litteraturstudie / The nurse’s experience of drug follow up in municipal health care : A literature stud

Larsson, Sina, Sallander, Sofia January 2020 (has links)
Medellivslängden i den svenska befolkningen har successivt ökat och kroniska sjukdomar har blivit fler bland de äldre. Potentiella medicinska behandlingar har också blivit fler och det är inte ovanligt att den äldre patienten behandlas med många olika läkemedel samtidigt, så kallat polyfarmaci. Polyfarmaci innebär en ökad risk för läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner. Uppföljning av läkemedelsbehandlingar är därför en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. I litteraturstudien ingår tio vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och en mixad metod. Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning i två huvudkategorier: risker och samverkan. Under dessa återfinns sju kategorier, tre kategorier var särskilt återkommande i inkluderade artiklar: osäkerhet i ansvarsfördelning kring läkemedelsuppföljning, brist på kunskap och ansvar för att sammanställa läkemedelsinformation. Den sistnämnda kategorin framträdde som ett markant problem för sjuksköterskan varför vi föreslår forskning på ett gemensamt journalsystem för region och kommun beträffande patientens läkemedelslista. Förhoppningsvis kan en sådan studie leda till resultat som i framtiden kan användas till ett förbättrat journalsystem och ökad patientsäkerhet. / Life expectancy in the Swedish population has gradually increased and chronic diseases have increased among the elderly. Potential medical treatments have also increased and it is not uncommon for the elderly patient to be treated with many different drugs at the same time, denoted polypharmacy. Polypharmacy involves an increased risk of drug side effects and drug interactions. Follow-up of drug treatments is therefore an important task for the nurse. The purpose of the literature study was to describe the nurse's experiences of drug follow-up in elderly patients in municipal health care. The literature study includes ten articles, of which six with a qualitative method, three with a quantitative method and one mixed method. The results show the nurse's experiences of drug follow-up in two main categories: risks and collaboration. Under these are seven categories, three categories were particularly recurring in included articles: uncertainty in the division of responsibilities regarding drug follow-up, lack of knowledge and responsibility for compiling drug information. The latter category emerged as a significant problem for the nurse, which is why we propose research on a common record system for region and municipality regarding the patient's drug list. Hopefully, such a study can lead to results that in the future can be used for an improved medical record system and increased patient safety.
25

Fysioterapeuters upplevelser av att genomföra rådgivande samtal om fysisk aktivitet för äldre i kommunal hälso- och sjukvård / Physiotherapists' experiences of conducting counseling conversations about physical activity in municipal health care

Sandström, Catarina January 2023 (has links)
Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelser av att genomföra rådgivande samtal om fysisk aktivitet för äldre i kommunal hälso- och sjukvård. Metoden som användes för studien var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor. Sex deltagare rekryterades vilka var kliniskt tjänstgörande i kommunal hälso- och sjukvård. Intervjuerna genomfördes fysiskt och spelades in digitalt. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet av analysen visade på fyra kategorier: ”En integrerad del av yrkesrollen”, ”Vägen från inaktivitet till vardagsaktivitet”, ”Betydelse av stöd” och ”Lyfta den gemensamma kompetensen”. Konklusionen var att informanterna upplevde interventionen grundläggande och viktig för yrkesrollen. Samtalet fördes med ett personcentrerat förhållningssätt och med individuellt anpassade åtgärder för fysisk aktivitet. Det efterfrågades ökat stöd, egen vidareutbildning samt gemensam kompetens för hela verksamheten. Fler studier efterfrågas som fördjupar detta ämne.
26

Att främja delaktighet för personer med demenssjukdom - Demenssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med delaktighet i kommunal hälso- och sjukvård : En semistrukturerad intervjustudie / To promote participation for people with dementia - Dementia nurses' experience of working with participation in municipal dementia care

Bergfors, Anna, Mattsson, Malin January 2023 (has links)
Bakgrund Patienters rätt till delaktighet understryks i flera lagar och riktlinjer. Trots detta visar studier att personer med demenssjukdom i stor utsträckning helt exkluderas från delaktighet i beslut rörande deras vård. Dessa utmaningar och komplexiteten med att skapa delaktighet trots nedsatta kognitiva funktioner utgör ett ökat behov av kunskap och förståelse för demenssjuksköterskors arbete med att främja delaktighet för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet är att beskriva demenssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med delaktighet för personer med demenssjukdom inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod Studiens genomfördes som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys med manifest fokus. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med sju demenssjuksköterskor. Resultat Resultatet visar att demenssjuksköterskor arbetar med delaktighet på organisatorisk nivå genom att nå ut med information i ett tidigt skede och genom att samverka med regionen. Ett personcentrerat förhållningssätt präglar arbetet med delaktighet på individnivå genom ett gott bemötande, individanpassad kommunikation, att etablera en relation samt genom dokumentation skapa en bild av personen med demenssjukdom. Vidare främjas delaktighet på individnivå av att arbeta i team och av en underlättande vårdmiljö. Resultatet visar att otydlighet och att få ett uttalat samtycke kan utgöra hinder för delaktighet, liksom att vårdpersonal eller anhöriga fråntar personen med demenssjukdom möjligheten att delta. Konklusion Demenssjuksköterskor har en viktig funktion i arbetet med att på olika nivåer skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att vara delaktiga i sin vård genom hela sjukdomsförloppet. / Background Patients' right to participation is underlined in several laws and guidelines. Despite this, studies show that people with dementia are to a large extent completely excluded from participation in decisions regarding their care. These challenges and the complexity of creating participation despite impaired cognitive functions constitute an increased need for knowledge and understanding of dementia nurses' work to promote participation for people with dementia. Aim The aim of this study is to describe the experiences of dementia nurses´ with the participation of people with dementia within municipal healthcare. Method The study was conducted as an empirical qualitative interview study with an inductive approach and then analyzed with a qualitative content analysis with manifest focus. The results are based on semi-structured interviews with seven dementia nurses. Results The results show that the dementia nurse works with participation at an organizational level by reaching out with information at an early stage and by collaborating with the region. A person-centred approach characterises the work with participation at the individual level through good treatment, individualized communication, establish a relationship and through documentation create an image of the person with dementia. Furthermore, participation at the individual level is promoted by teamwork and a facilitating care environment. The results show that ambiguity and obtaining explicit consent can be obstacles to participation, as well as that healthcare professionals or relatives deprive the person with dementia of the opportunity to participate. Conclusions The dementia nurse has an important function in the work of creating conditions at different levels for people with dementia to be involved in their care throughout the course of the disease.
27

Om alla gör det de ska, då fungerar det bra : En intervjustudie med distriktssköterskor om informationsöverföring vid utskrivnig av vuxen patient från slutenvård till kommunal hälso- och sjukvård / If everyone does what they are supposed to, then it works well : An interview study with district nurses on information transfer when discharging an adult patient from inpatient care to municipal health care

Pöls, Annika, Tafferner, Andrea January 2023 (has links)
Bakgrund: Informationsöverföring från slutenvården är viktigt för att kunna säkerställa patientsäkerheten i kommunal hälso- och sjukvård. Det används olika journalsystem i regionen och i kommunerna och därför är det av stor vikt att informationsöverföringen dem emellan fungerar optimalt för att distriktssköterskan ska få fullständig rapport om patienten när denne skrivs ut från slutenvården. Syftet var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av informationsöverföring vid utskrivning av vuxen patient från slutenvård till kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 12 semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor i kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman). Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier; Vikten av att följa överenskomna rutiner, Samverkan och Patientsäkerhet. Det framkom att rapportering via befintliga system måste fungera och att framförhållning är viktigt. Samverkan mellan de olika verksamheterna var en nyckelfaktor och när patienter krävde mer avancerade insatser efter utskrivning var det viktigt med samordnad individuell planering. Olika modeller för utskrivning förekom, vilket upplevdes både positivt och negativt. Patientsäkerheten riskerades när kommunikationen mellan verksamheterna var bristfällig. Slutsats: Det finns flera brister i informationsöverföringen mellan verksamheter idag där patientsäkerheten äventyras. Resultatet i studien skulle kunna vara aktuell för vidare forskning inom ämnet, där förbättring kring informationsöverföringen skulle behöva ses över. Utbildning till personalen i digitala kommunikationshjälpmedel skulle gynna informationsöverföringen liksom att ge tid för patientansvarig sjuksköterska inom slutenvården att kunna ge en fullständig och patientsäker utskrivning. / Background: Information transfer from inpatient care is important to be able to ensure patient safety in municipal health care. Different record systems are used in the region and in the municipalities, therefore it is of great importance that the information transfer between them works optimally for the district nurse to receive a complete report on the patient when he is discharged from inpatient care. The purpose was to highlight the district nurse's experience of information transfer when discharging an adult patient from inpatient care to municipal health care. Method: Qualitative method with an inductive approach. 12 semi-structured interviews with district nurses in municipal health care were conducted. Data were analyzed with qualitative content analysis (Graneheim & Lundman). Results: The results resulted in three categories; The importance of following agreed procedures, Collaboration and Patient Safety. It emerged that reporting via existing systems must work and that foresight is important. Collaboration between the different operations was a key factor and when patients required more advanced interventions after discharge, coordinated individual planning was important. Different models for discharge occurred, which were perceived both positively and negatively. Patient safety was put at risk when communication between the operations was deficient. Conclusion: There are several shortcomings in the transfer of information between businesses today where patient safety is compromised. The results of the study could be relevant for further research in the subject, where improvement in the information transfer would need to be reviewed. Training the staff in digital communication aids would benefit the transfer of information as well as giving time for the inpatient nurse responsible for the patient to be able to provide a complete and patient-safe discharge.
28

Vidareutbildade sjuksköterskors erfarenheter av patientens följsamhet vid kompressionsbehandling och vad som kan påverka den : En kvalitativ intervjustudie / Advanced nurses' experiences of patients' compliance with compression therapy and what can affect it : A qualitative interviewstudy

Lundström, Anna, Åkesson, Diana January 2022 (has links)
Bakgrund: Kompressionsbehandling används till patienter med benödem och sår på underben vilket är en vanligt förekommande arbetsuppgift för sjuksköterskan i kommunal hälso-och sjukvård. Det finns riktlinjer för hur patientens cirkulatoriska status i benen ska bedömas i samband med en kompressionsbehandling. För att upprätthålla patientens följsamhet till kompressionsbehandling arbetar sjuksköterskan tillsammans med andra professioner i den kommunala hälso-och sjukvården. En bristande följsamhet hos patienten kan leda till patientlidande och ökade samhällskostnader. Syfte: Var att utifrån kommunal hälso- och sjukvård beskriva vidareutbildade sjuksköterskors erfarenheter av patienters följsamhet vid kompressionsbehandling och vad som kan påverka den. Metod: En kvalitativ studie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med nio deltagare som innefattade både distriktssköterskor och vidareutbildade sjuksköterskor. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framgick det att gynnande och bristande orsaker till patientens följsamhet till kompressionsbehandling kunde påverkas av de olika professionernas kunskap och förmåga till att informera och följa riktlinjer. Genom att sjuksköterskorna upprätthöll en kontinuitet kunde vården individanpassas vilket ökade patientens delaktighet och motivation till följsamhet.  Slutsats: Läkarnas engagemang och kunskap om kompressionsbehandling var avgörande för om riktlinjerna efterföljdes. Genom att personalen gav återkommande information till patienten bidrog det till en ökad motivation. Det kunde även ses ett samband mellan personalens kunskap och patientens förståelse för kompressionsbehandlingen vilket var av stor betydelse för patientens följsamhet. / Background: Compression therapy is used for patients with leg edema and wounds on the lower legs, which is a common task for the nurses in municipal healthcare. There are guidelines for how the patient's circulatory status in the legs should be assessed in connection with a compression therapy. In order to maintain the patient's compliance to compression therapy, the nurse works together with other professions in the municipal health care. A lack of patient compliance can lead to patient suffering and increased societal costs.  Purpose: Based on municipal health care, the study describes advanced nurses' experiences of patients' compliance with compression therapy and what can affect it.  Method: A qualitative study where the data collection took place through semi-structured interviews with nine participants that included both district nurses and advanced nurses. The interviews have been analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: The results showed that favourable and unfavourable reasons for the patient's compliance to compression therapy, could be influenced by the various professions' knowledge and ability to inform and follow guidelines. By the nurses maintaining continuity, the care could be individually adapted, which increased the patient's participation and motivation to compliance.  Conclusion: Physicians' commitment and knowledge of compression therapy was decisive for whether the guidelines were followed. By the staff giving recurring information to the patient, it contributed to increased motivation. A connection could also be seen between the staff's knowledge and the patient's understanding of the compression therapy, which was of great importance for the patient's compliance.
29

Läkemedelsdelegering och patientsäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård : En kvalitativ intervjustudie / Drug delegation and patient safety in municipal healthcare : A qualitative interview study

Locklindh, Sylvia, Jonsson, Karolina January 2023 (has links)
Bakgrund: I kommunal hälso- och sjukvård har distriktssköterskan huvudansvar för läkemedelsdelegering. Uppgiften är komplex och tidskrävande med höga krav på patientsäkerhet. Brister i samband med läkemedelsdelegering riskerar att äventyra patientsäkerheten och skulle kunna leda till lidande för patienten och ökade kostnader för samhället, därav är det aktuellt att utforska distriktssköterskors erfarenheter i samband med läkemedelsdelegering och patientsäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av patientsäkerhet i samband med läkemedelsdelegering i kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes baserad på nio semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i Hallands och Västra Götalands län i Sverige. En manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid dataanalysen. Resultat: Studiens resultat består av två huvudkategorier: grundförutsättning för patientsäkerhet och hinder för patientsäkerhet med sex underkategorier och citat från informanter vilket bekräftar studiens resultat. Konklusion:  För att bibehålla och främja patientsäkerhet behöver distriktssköterskan både ha möjlighet att handleda och utbilda omvårdnadspersonal i läkemedelshantering samt ha tid för utförande och uppföljning av läkemedelsdelegering. / Background: In municipal health care the district nurse has main responsibility for drug delegation. The task is complex, time consuming and places high demands on patient safety. Deficiencies in connection with drug delegation may put patient safety at risk which could lead to suffering for the patient and to increased costs for the society, therefore it is important to explore the district nurse's experiences related to drug delegation and patient safety. Aim: To describe the district nurse’s experience of patientsafety in conjunction with drug delegation in municipal health care. Method: A qualitative interview study based on nine semi structured interviews with district nurses in municipal health care in Halland and Västra Götaland county in Sweden was performed. A manifest qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: Two main categories: basic prerequisites for patient safety and obstacles to patient safety with six subcategories and quotes from the informants which confirms the result. Conclusion: To maintain and promote high patient safety the district nurse must both have an opportunity to supervise and educate nursing staff in drug management and the time to follow up on drug delegations.
30

Att ordinera och delegera fysioterapeutiska åtgärder inom kommunal hemsjukvård: fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser : En kvalitativ intervjustudie / Delegation of physical therapy modalities in municipal health care: physiotherapists' experiences : A qualitative interview study

Jönsson, Fredrik, Wikström, Ludvig January 2024 (has links)
Bakgrund: Ordination och delegering används av fysioterapeuter inom kommunal hemsjukvård. Ordination har en bredare definition medan delegering har tydliga riktlinjer. Tidigare forskning på framför allt närliggande professioner betonar att ordination/delegering är en komplex process där den interprofessionella relationen är viktig. Det finns en kunskapslucka i fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av ordination/delegering i kommunal hemsjukvård i Uppsala.    Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av hindrande och underlättande faktorer vid ordination/delegering inom kommunal hemsjukvård i Uppsala. Metod: Det är en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades med bekvämlighetsurval bland fysioterapeuter inom kommunal hemsjukvård i Uppsala. Vid databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att kommunikation är en viktig faktor vid överlämnandet av uppgifter till hemtjänstpersonal. Det framkom att ordination används mer än delegering på grund av upplevelsen av att det är mer tidseffektivt och tillämpbart i den kliniska vardagen. De unika kunskaper som finns hos fysioterapeuten ligger till grund för bedömningen av vilket arbetssätt som är bäst att tillämpa vid överlämnande av arbetsuppgifter till hemtjänsten. Slutsats: Ordination är det som används mest av fysioterapeuter då delegering kräver mycket tid och ställer höga krav på god kommunikation. Tillsammans med tidigare forskning framkom att ordination/delegering är ett komplext arbetssätt. Det optimala utförandet av ordination/delegering har inte klarlagts. Däremot upplever fysioterapeuter att ha tid och att ge upprepade instruktioner förbättrar ordination/delegering. / Background: Delegation is used by physiotherapists within municipal health care. “Ordination” has a broad definition while delegation is narrower and has strict guidelines. Earlier research, especially on related professions, shows that ordination/delegation is a complex process where interprofessional relationships are important. There is a knowledge gap in physiotherapists’ experience of ordination/delegation in Uppsala municipality. Objective: To examine physiotherapists' experiences of facilitating and hindering factors of ordination/delegation within municipal healthcare in Uppsala. Method: A qualitative method with semi-structured interview guide with an inductive approach. Participants were recruited through convenience sampling amongst physiotherapists in municipal healthcare in Uppsala. For data analysis, qualitive content analysis was used.  Results: This study showed that communication is an important factor in providing tasks to home care personnel. It emerged that ordination is more frequently used due to the experience that it´s time efficient and applicable in clinical work. The unique knowledge that the physiotherapist has is the basis for the assessment of which working method is best to apply when handing over tasks to the home care personnel.   Conclusion: Ordination is used most by physiotherapists as delegation require a lot of time and places high demands on good communication. Together with earlier research it emerged that ordination/delegation is a complex way of working. The optimal way of ordination/delegation has not been clarified. However, physiotherapists feel that having time and giving repeated instructions improves ordination/delegation.

Page generated in 0.0452 seconds