No description available.

<p><strong>Syfte:</strong> Bakgrunden till uppsatsen är Gavlefastigheters frågor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som är lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mål för framtida beslut. Vi uppmärksammar även de problem som kan uppkomma angående dessa frågor.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har arbetat efter en kvalitativ metod då den överensstämmer bäst med vår undersökning och då vi även inspirerats av hermeneutiken som har varit vårt arbetssynsätt. Vi har samlat in fakta genom primärdata i form av samtalsintervjuer och sekundärdata genom litteratursökningar. Empirin och teorierna har analyserats och sedan lett fram till slutsatserna.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vi har anpassat en beräkningsmall och kommit fram till att Gavlefastigheter ska köpa tre av de fyra objekt som ingått i beräkningarna. Vår slutsats är att man framförallt måste fördjupa sig i varje enskilt objekt och bedöma från fall till fall vad som är lämpligt, i hänseendet köpa eller hyra, då många faktorer spelar in. Arbetet har också lett fram till en vägledning för framtida investeringsbeslut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi tycker det skulle vara intressant att vidare jämföra nybyggnation i jämförelse med hyra eller köpa paviljonger. Det skulle även vara intressant att se om det finns någon andrahandsmarknad för begagnade paviljonger. Våra begränsningar har gjort att det inte finns med någon känslighets- och likviditetsanalys i arbetet vilket vi därför lämnar till fortsatt forskning.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Syftet med uppsatsen är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger. Vi har gett dem en vägledning och slutsatser från våra beräkningar som vi hoppas att de kommer att ha nytta av i framtiden. Vi tror även att andra kommuner kan ha nytta av vår undersökning.</p>

<p>This thesis concerns how local governments use the concept sustainable development, and what the concept means. The concept of Agenda 21 and local Agenda 21 will also be discussed in this essay, because it's an instrument for local governments to specify their work towards sustainable development. I have interviewed civil servants in leading positions in the municipalities’ work with environmental questions and sustainable development. In the choice of method for this thesis, I use the qualitative method and for the interviews I chose the “semi structure way of interviewing”.</p><p>This thesis shows that local governments’ implementation of sustainable development and Agenda 21 differ between the municipalities. In one local government was the focus on an adapted local Agenda 21-document. Another local government worked with a complement to the local Agenda 21-document in shape of commitment to the Ålborg-declaration instead. An explanation to that was that the government wanted to integrate additional dimensions to the local government work with sustainable development. A third local government does not longer follow the Agenda 21-document, even though such a manual had been designed earlier. The government works with the own profession of the government employee instead, and a climate and energy strategy is now under development. The idea is that the strategy is going to be a new complement to the local Agenda 21.</p><p>The concept of sustainable development is, in a theoretical way, quite broad. This has resulted in the fact that all of the three local governments have different views to what sustainable development involves. However, this might have been the intention behind the concept of sustainable development, because you have to adapt the investment to the local level to match the own local government in the best way. All the informants agreed that the Bruntland reports’ definition of sustainable development is the starting-point for their own versions of sustainability strategies.</p>

The aim of this thesis is to explore possible differences between public and private companies’ way to manage projects. In order to analyze the managerial aspects, we have studied the project of a new payment system implemented at the public-transport organization Upplands Lokaltrafik (UL). The project enables mobile payment by text message (SMS). Most theory concerning the management of projects is developed for private companies. It is therefore of great interest to explore whether that theory is applicable to the SMS-project conducted by a public company. Within the theory of project management, we have chosen to focus on the concept of process orientation in order to describe the project and the parties involved. To specify the different stages of the work process we have used Deming’s cycle. The cycle describes the iterative workflow of a project by the four stages; Plan (Planning the project), Do (Implementing the project), Study(Study the effects of the implementation) and Act (Act upon the results of the feedback). The model’s four stages are represented by equally large shares in the optimal cycle, however, the most common situation for private companies is that the Do part is larger than the other parts and the Study and Act parts are seldom employed. The decision-making process in public companies is more complex due to their organizational structure, which in UL’s case implies that the project process is different to that of private companies. With this in mind, the process of evaluation is more difficult to conduct. The finding of this study is that the public and private companies have somewhat different management techniques, which we have observed in particular while studying the SMS-project. Nevertheless, the SMS-project is run with some similar characteristics to a private company, which we have seen has affected the outcome of the project negatively in the sense that they have failed to use the process orientation fully. UL would therefore benefit from using process-orientation techniques such as evaluation and feedback in a greater extent in upcoming projects.

This thesis concerns how local governments use the concept sustainable development, and what the concept means. The concept of Agenda 21 and local Agenda 21 will also be discussed in this essay, because it's an instrument for local governments to specify their work towards sustainable development. I have interviewed civil servants in leading positions in the municipalities’ work with environmental questions and sustainable development. In the choice of method for this thesis, I use the qualitative method and for the interviews I chose the “semi structure way of interviewing”. This thesis shows that local governments’ implementation of sustainable development and Agenda 21 differ between the municipalities. In one local government was the focus on an adapted local Agenda 21-document. Another local government worked with a complement to the local Agenda 21-document in shape of commitment to the Ålborg-declaration instead. An explanation to that was that the government wanted to integrate additional dimensions to the local government work with sustainable development. A third local government does not longer follow the Agenda 21-document, even though such a manual had been designed earlier. The government works with the own profession of the government employee instead, and a climate and energy strategy is now under development. The idea is that the strategy is going to be a new complement to the local Agenda 21. The concept of sustainable development is, in a theoretical way, quite broad. This has resulted in the fact that all of the three local governments have different views to what sustainable development involves. However, this might have been the intention behind the concept of sustainable development, because you have to adapt the investment to the local level to match the own local government in the best way. All the informants agreed that the Bruntland reports’ definition of sustainable development is the starting-point for their own versions of sustainability strategies.

Syfte: Bakgrunden till uppsatsen är Gavlefastigheters frågor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som är lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mål för framtida beslut. Vi uppmärksammar även de problem som kan uppkomma angående dessa frågor.   Metod: Vi har arbetat efter en kvalitativ metod då den överensstämmer bäst med vår undersökning och då vi även inspirerats av hermeneutiken som har varit vårt arbetssynsätt. Vi har samlat in fakta genom primärdata i form av samtalsintervjuer och sekundärdata genom litteratursökningar. Empirin och teorierna har analyserats och sedan lett fram till slutsatserna.   Resultat &amp; slutsats: Vi har anpassat en beräkningsmall och kommit fram till att Gavlefastigheter ska köpa tre av de fyra objekt som ingått i beräkningarna. Vår slutsats är att man framförallt måste fördjupa sig i varje enskilt objekt och bedöma från fall till fall vad som är lämpligt, i hänseendet köpa eller hyra, då många faktorer spelar in. Arbetet har också lett fram till en vägledning för framtida investeringsbeslut.   Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle vara intressant att vidare jämföra nybyggnation i jämförelse med hyra eller köpa paviljonger. Det skulle även vara intressant att se om det finns någon andrahandsmarknad för begagnade paviljonger. Våra begränsningar har gjort att det inte finns med någon känslighets- och likviditetsanalys i arbetet vilket vi därför lämnar till fortsatt forskning.   Uppsatsens bidrag: Syftet med uppsatsen är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger. Vi har gett dem en vägledning och slutsatser från våra beräkningar som vi hoppas att de kommer att ha nytta av i framtiden. Vi tror även att andra kommuner kan ha nytta av vår undersökning.

The aim of this thesis is to examine the properties of the municipalities in Sweden that influence the choice of being a certified Fairtrade city. The independent variables which are used in the statistical analysis are municipal governance, local tax rate, whether there is an university and/or university college in the municipality, average income and higher education in the municipality. The variables are examined by logistic regression. Since there are no statistical data on ethical procurement, this exogenous variable isn’t included in the regression. Through interviews with representatives of municipalities in Sweden with and without Fairtrade city certification and logistic regression we have been able to reach a result. The interviews gave an insight in how a municipality in reality acts when it comes to the certification Fairtrade city. The result of the statistical analysis is that a larger proportion with higher education in the population, having university and/or university college in the municipality and a Leftist majority (Social Democrats, Environmental Party and Left Party) on the Municipality Council increase the probability that a municipality is a certificated Fair trade city. / Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper hos kommuner i Sverige som kan påverka valet av att vara en diplomerad Fairtrade city. De oberoende variabler som används i den statistiska analysen, är kommunens politiska styre, kommunalskattesats, om det finns universitet och/eller högskola i kommunen, medelinkomst samt eftergymnasial utbildning inom kommunen. Variablerna undersöks med logistisk regression. Etisk offentlig upphandling finns ingen statistisk data över, därför är denna exogena variabel inte med i studiens logistiska regressionsmodell. Med hjälp av intervjuer med kommuner i Sverige som har diplomeringen respektive inte har den, har vi haft möjlighet att komplettera vårt resultat från den logistiska regressions analysen. Intervjuerna gav en insikt i hur en kommun i verkligheten ställer sig kring diplomeringen Fairtrade city. Resultat visar sannolikheten att en kommun är Fairtrade city är större ju högre andel av befolkningen som har eftergymnasial utbildning; om kommunen har universitet och/eller högskola och om den har ett vänsterstyre.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet. Utbildning och kompetens till all vårdpersonal behövs för att höja kvaliteteninom palliativ vård.

This thesis aims to describe the differences and similarities between a male dominated sector and a female dominated sector based on gender mainstreaming documentation as well as through interviews with people working within the sectors. The sectors that were chosen in this study were the fire department and the nursing and care administration of Växjö municipality. Both of the administrations’ genders mainstreaming documents were subjected to content analysis in order to describe differences and similarities between the administrations. The analysis found that there were differences in approaches between the administrations were the nursing and care administration had aims of achieving a specified amount of men working within the administration, which the fire department didn’t have. On the other hand the fire department trained workers in gender issues, which the nursing and care administration didn’t do.The second part of the thesis aimed to describe differences and similarities in ideas, opinions and notions regarding gender mainstreaming, the findings illustrate that while both administrations understand and want to achieve the aims specified in the gender mainstreaming documents, they expressed the opinion that they couldn’t.

Comparative study for the inception of curb-side collection: A bachelor thesis commissioned by Vakin AB.   Linda Fahlander   Abstract   The purpose of this study was to investigate other municipalities' methods of inception of the curb-side collection with a four-compartment system. The Swedish government has sent a referral to see more of the curb-side collection of packaging and newspapers. The curb-side collection with a four-compartment system has proven to be the system with the greatest environmental benefits. This was a comparative study between 36 municipalities. The municipalities answered questions by the way of email regarding their attendance of the four-compartment system, financial instruments, communication to / from customers, the customers’ ability to recycle material in each municipality and problems that arose during the inception. The result from the comparative study showed that 33% of the variation was due to the quantity of recycling stations. Most municipalities had customers who had a generally positive attitude towards the curb-side collection. What the customers were most disturbed by was that the vessels are too big and that there is no room for them on their property. We are affected by the society around us and especially by our own municipality as well as the people we trust when it comes to our choices about waste management. The conclusion was that the basis for a higher attendance of the four-compartment system for VAKIN consist of several factors. According to this study, the waste tax and the quantity of recycling stations are decisive factors.   Key words: Four-compartment system, Curb-side collection, Municipal recycling, Waste tax