Sweden was transformed to a democratic industrial society in the late 19th century. Political influence had been bound to the four estates, nobles, clergy, burghers and farmers. The reforms of the 1860s moved Sweden towards political democracy with universal suffrage. At the national level a two-chamber parliament was established in 1866. Political power should now be a function of economic status. The right to vote was seen as a right for those who paid taxes and contributed to the community. There were even significant changes at the local level. The right to participate in town governance expanded to new groups in the society. This development was, however, not equal in al towns. A new municipal civic concept was issued in 1862 with the local Government reform. Citizenship in the towns used to be a right for the bourgeoisie. The reform created a connection between civil rights and fiscal performance. The right to vote was graduated according to income and wealth. The purpose with the local Government reform in 1862 was to build an independent local board against the State. It was also decided that city council was mandatory for towns with more than 3,000 citizens. For those towns that had less than 3000 citizens were the choices of retaining public town hall or establish a city council. Uppsala had more than 3,000 inhabitants in 1862. Enköping introduced city council in 1887 when the population reached the limit. This study examines the consequences of this decision for Uppsala and Enköping. This study examines local Government reform of 1862 from a new perspective. The reform has often been studied from a local perspective and the development of one town or municipality. What is missing is that the degree of political influence could be a product of where people lived.

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE13E, spring semester 2014 Title: Capital budgeting in Municipal-real estate companies - A study of the law of public housing company impact on capital budgeting. Authors: Axel Erlandsson, Caroline Hellman and Niklas Lundqvist Tutor: Anders Jerreling Background: Municipal owned real estate companies  has in the past been obliged to take responsibility for providing housing to Swedish municipal inhabitants. Municipal owned real estate company’s has in the past been prohibited to act in profit purpose. In January 2011 the previous law of public housing was replaced with the new law on public municipal housing companies. The municipality may not provide the municipal owned company with any financial advantages against a private owned real estate company. A municipal owned real estate company should according to the new law act businesslike and act in the company’s best interest. The purpose of the new law was to establish that municipalities have the right to operate public housing corporation, however it must be done in ways that do not affect market competition, the municipal housing company should compete on equal terms with a privately owned real estate company. The meaning of acting businesslike can be interpreted in several ways.  One approach is that acting business like is equal to require a market rate of economic return. The profit of the company should therefore be the same as what would be required of a private actor in the same market.  The municipal owned real estate company should, if the profit requirement is fulfilled, contribute to society. Another aspect is that acting business like is a wide attitude that non-subsidized companies take regarding investments. The new law is not prohibiting the municipally owned real estate companies to take social responsibility, but the business like behavior must be the company’s superior priority.  The new law sharpens the demands on the municipality as a company owner, they should by law require a market rate of economic return. Purpose: The purpose of our study is to describe and explain how the investment process appear since the new law was established in 2011 and further identify changes in the way company’s act and way of thinking in the capital budgeting process. Method: The essay is based on a qualitative research method with data collection through semi-structured interviews. Three case studies of municipal real estate companies were conducted to identify what effect the new law had on the company’s capital budgeting process. Result and conclusion: The outcome of the three completed case studies varied, but overall it can be said that the largest impact on the effect of the new law is regarding the real estate company’s basic approach to acting businesslike. Two of the three case studies showed an almost absent change in the company’s behavior, they are not acting more businesslike since the new law was established. The third case study demonstrated a change in the company’s behavior, mainly in the initial stage in the capital budgeting process as well as in the decision-making stage. The company makes investments with greater caution, careful calculations are more important and the company has higher requirements on how quickly an investment must generate profit. Concerning the third real estate company had the responsibility for housing policy shifted from the housing company to the municipality.

Eftersom intressenter kräver insyn i företags miljöarbete är detta viktigt att kommunicera. Företag kan inte kommunicera likvärdigt med samtliga intressenter varför de primära bör prioriteras och kommunikationsstrategi bör ses över. För kommunala bostadsföretag är miljömedvetenhet viktigt i och med det samhällsansvar och miljöpåverkan de har. För dessa är också kommun och ägare, som vanligtvis är två olika intressenter, samma interna aktör. Syftet är att undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag förhåller sig till sina primära interna och externa intressenter vad gäller miljömedvetenhet. Detta görs genom att undersöka hur företaget bör prioritera och kommunicerar miljömedvetenhet till sina intressenter. Intervjuer med anställda från ett bostadsbolags huvudkontor analyserades tillsammans med sekundärdata och teori. I undersökningen framkom att ägare bör prioriteras högst, sedan investerare och resterande intressenter lika. Informationsstrategi användes för samtliga intressenter. Involveringsstrategi användes för de interna och en extern. De sistnämnda hade den närmaste relationen till företaget varvid samband påvisades mellan närhet och involveringsstrategi.

Jag har valt att göra ett examensarbete för Alingsås kommun som går ut på att ta reda på vilka kemiska produkter som används inom vård och äldreomsorgen i Alingsås kommun samt komma med förslag och arbetsätt för Alingsås kommun att arbeta mer effektivt med deras utfasningsarbete. Genom att genomföra en litteratursammanställning av miljölagstiftningen, inventera kemikalie produkter som används i äldreboendena samt genomföra intervjuer om andra kommuners kemikaliearbete kan syftet med uppsatsen uppnås. Uppsatsen är en del av arbetet för att uppnå en del av Alingsås miljömål. Arbetet inleddes med en kemikalieinventering för samtliga äldre boenden där alla påträffbara rengöringsprodukter sammanställdes. De kemikalieprodukter som påträffades var rengöringsmedel för olika användningsområden. De rengöringsprodukter som inte var miljömärkta listades i en enskild lista och undersöktes. Meningen med undersökningen var att garantera att inga ämnen i produkterna var särskilt farliga för människors hälsa- och miljö. Resultatet av intervjuerna visade att det skiljer sig mellan olika kommuners kemikaliearbete men svaren visade också att alla kommuner arbetar med någon del som berör kemikaliearbetet men på olika nivåer. Litteraturstudien visar att miljömärkta produkter måste uppfylla en del krav för att bli miljömärkta, genom att använda sig av miljömärkta produkter bidrar man till att minska användingen av skadliga kemiska ämnen som påverkar miljö- och hälsa. Alingsås äldreboenden använder sig inte av några farliga rengöringsprodukter men en del av produkterna är inte miljömärkta som de borde vara enligt kommunens miljöpolicy och borde därför ersättas. Jämförelsevis utifrån de intervjuade kommunerna samt Alingsås kommun ligger Alingsås kommun på en bra nivå i sitt kemikaliearbete. En del bitar behöver utvecklas och med hjälp av enkla metoder kan man skapa ett bättre kemikaliearbete.

<p>I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner. Resultaten ger dock inget entydigt orsakssamband i de olika skattningar som görs.</p>

I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner. Resultaten ger dock inget entydigt orsakssamband i de olika skattningar som görs.

Uppsatsen ”Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010” är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid. Med maktrelationen stat och kommun som utgångspunkt används begreppet decentralisering och olika typer av autonomi som teoretiska verktyg för analysen. Resultatet är att det går att binda de framförda argumenten till decentraliseringskriterier baserade på olika typer av autonomi. De vanligaste för-argumenten var [bredare representation av grupper samt öppet tillträde till politiska systemet/bemanningsautonomi] och [subsidiaritetsprincipen, representativ demokrati på lokal nivå/ekonomisk autonomi]. De vanligaste argumenten emot var [jämlikhetsskäl mellan medborgarna/policyautonomi] och [effektivisering, dubbla strukturer inom förvaltningen/ekonomisk autonomi].

No description available.

Kommunala bolag och kommunala koncerner har blivit allt mer vanligt förekommande i svenska kommuner. Det finns olika anledningar till varför kommuner väljer att bedriva sina verksamheter i aktiebolagsform, vilka bland annat är att det blir en tydligare struktur i organisationen samt att det ger skattemässiga fördelar att bilda koncerner av de kommunala bolagen. Att kunna dra fördel av de skattemässiga fördelarna förutsätter att de kommunala bolagen kan ge utdelningar samt koncernbidrag inom den kommunala koncernen, möjligheter som står föreskrivna i både aktiebolagslagen och inkomstskattelagen. Dessa fördelar väljer självfallet kommuner att utnyttja samt väljer kommunerna att även ha avkastningskrav på sina bolag. De kommunala bolagen måste således leva upp till kommunernas krav på avkastning. Självkostnadsprincipen står föreskriven i 8 kap. 3 c § kommunallagen och stipulerar att en kommun inte får ta ut högre avgifter för sina produkter och tjänster än vad det kostar att erbjuda desamma. Frågan uppkommer således om kommunernas avkastningskrav på sina bolag är förenliga med självkostnadsprincipen? Syftet med min uppsats har varit att undersöka självkostnadsprincipens syfte samt undersöka vilka kostnader som skall ingå i en självkostnadsberäkning, vilket skulle leda till svaret på uppsatsens främsta frågeställning och syfte; undersöka om kommunernas avkastningskrav på sina kommunala bolag är förenliga med självkostnadsprincipen. Jag har även valt att diskutera kring om självkostnadsprincipen helt bör tas bort från svensk kommunalrätt eller om principen bör utformas på ett annat sätt. Av min analys framkommer att syftet med att införa självkostnadsprincipen i lagtext, från att tidigare ha framkommit ur rättspraxis, var att skydda konsumenterna från monopol-prissättning. Lagstiftarens syfte med att införa principen i lag finner jag är aningen märklig eftersom alla de verksamheter som kommunerna företar sig är långt ifrån att enbart finnas på monopolära marknader, där enbart kommunerna finnas. Kommuner bedriver även verk-samheter på den öppna marknaden och på dessa marknader blir självkostnadsprincipen inte till hjälp för konsumenterna, utan blir istället en käpp i hjulet och skapar en snedvriden konkurrens. Jag finner, i min analys, att självkostnadsprincipen istället är till för att skydda kommuninvånare mot en dubbelbeskattning, eller förtäckt beskattning som det kallats i rättspraxis. I min analys kommer jag även fram till att de kostnader som får inkluderas i en självkostnadsberäkning är alla de direkta och indirekta kostnader som från en företags-ekonomisk synvinkel går att inkludera. Från förarbeten har det även framkommit att ränta på insatt kapital kan inkluderas i en självkostnadsberäkning, således är kommunernas avkastningskrav på de kommunala bolagen är tillåtna. Min slutsats är att avkastningskrav på kommunala bolag, tillsammans med utdelningskrav och utdelningar, är tillåtna utifrån förarbeten men borde inte vara tillåtna utifrån argumentationen om dubbelbeskattning. För en kommuninvånare spelar det ingen roll vad kommuner väljer att benämna den del som går in till kommunkassan genom utdelningar för, avkastning eller vinst. Det som borde spela roll är det faktum att avgiftskollektivet bekostar verksamheter som skattekollektivet tar del av, vilket är att benämna som dubbelbeskattning. Jag anser även att ett generellt undantag från självkostnadsprincipen borde införas för de verksamheter som kommuner driver och för verksamheter som inte är kompetens-överskridande. Ett generellt undantag skulle leda till att kommuner konkurrerar på samma villkor som det privata näringslivet. Ett sådant undantag skulle även leda till att svensk rätt blir mer förenlig med EU-rätten. Avslutningsvis lämnar jag förslag på att de verksamheter som kommuner får bedriva utifrån sin kompetens skall skrivas in i lag, såsom lagstiftaren redan har gjort med vissa verksamheter genom speciallagstiftning. En lagstiftning som ger utrymme för subjektiva bedömningar skapar en rättsosäkerhet och mitt förslag skulle leda till att rättssäkerheten för kommuninvånare och det privata näringslivet ökar.

<p>The aim of this thesis is to explore possible differences between public and private companies’ way to manage projects. In order to analyze the managerial aspects, we have studied the project of a new payment system implemented at the public-transport organization Upplands Lokaltrafik (UL). The project enables mobile payment by text message (SMS). Most theory concerning the management of projects is developed for private companies. It is therefore of great interest to explore whether that theory is applicable to the SMS-project conducted by a public company. Within the theory of project management, we have chosen to focus on the concept of process orientation in order to describe the project and the parties involved. To specify the different stages of the work process we have used Deming’s cycle. The cycle describes the iterative workflow of a project by the four stages; Plan (Planning the project), Do (Implementing the project), Study(Study the effects of the implementation) and Act (Act upon the results of the feedback). The model’s four stages are represented by equally large shares in the optimal cycle, however, the most common situation for private companies is that the Do part is larger than the other parts and the Study and Act parts are seldom employed. The decision-making process in public companies is more complex due to their organizational structure, which in UL’s case implies that the project process is different to that of private companies. With this in mind, the process of evaluation is more difficult to conduct. The finding of this study is that the public and private companies have somewhat different management techniques, which we have observed in particular while studying the SMS-project. Nevertheless, the SMS-project is run with some similar characteristics to a private company, which we have seen has affected the outcome of the project negatively in the sense that they have failed to use the process orientation fully. UL would therefore benefit from using process-orientation techniques such as evaluation and feedback in a greater extent in upcoming projects.</p><p> </p>