Sammanfattning Markägande har länge setts som en värdefull resurs, både för den offentliga och den privata sektorn. I Sverige är det lagstadgat att det är kommunen som ska planlägga mark- och vattenanvändning genom det kommunala planmonopolet. För att kommunen ska kunna se till att det som planläggs realiseras bör markägande vara en central faktor. Privata aktörer har en tendens att ha intentioner med sina markägor som strider mot det kommuner vill uppnå. Ett av dessa områden där intressen ofta skiljer sig åt mellan dessa privata aktörer och kommuner är bostadsfrågan. Med utgångspunkten att kommunen vill bygga bort bostadsbristen och privata aktörer i större utsträckning vill göra ekonomiska vinster så borde bostadstypen samt antal producerade bostäder påverkas av vem som äger marken. Syftet med studien är således att bidra till kunskapsutvecklingen kring hur ägande av mark påverkar den kommunala planeringen i frågor om tillväxt och exploatering.  De tre fall som undersökts i arbetet är Kalmar kommun, Växjö kommun och Karlskrona kommun. För att ge ett djup i studien har även tätorterna Kalmar stad, Ljungbyholm, Växjö stad, Rottne, Karlskrona stad och Jämjö undersökts för att ge svar på frågan om: hur planeringsstrategin i dessa kommuner påverkas av det kommunala och privata markägoförhållandet? Markägoförhållanden i respektive kommun och ort, tillsammans med planeringsinriktning för exploatering av bostäder och verksamheter är sådant som studerats närmare i arbetet. Resultaten visade att all tre kommunerna endast ägde en liten del av den totala markytan i kommunerna. Trots det tycktes kommunerna inte vara särskilt begränsade i varken ambitioner att växa eller antal producerade bostäder. Resultaten visade även på att kommuner koncentrerat sitt markägande i och omkring befintliga tätorter, vilket tyder på att det är strategiskt fördelaktigt för kommuner att äga mark i områden som växer och där andra aktörer vill bygga. Genom att äga mark i strategiska lägen dras slutsatsen att kommunerna till en högre grad kan styra exploateringen av bostäder och till viss del även verksamhetsetablering i önskad riktning. Därav tycks den ägda markens lokalisering vara av större betydelse än vad som initialt antogs samtidigt som stora mängder kommunalägd mark inte tycks vara av största betydelse för en fungerande kommunal planering.

Den kommunala omsorgen i Sverige står inför stora utmaningar och den demografiska utvecklingen, med en allt större andel i de äldsta åldersgrupperna, ställer krav på hållbarhet i vård- och omsorgsorganisationer. Ett närvarande ledarskap är ett oumbärligt medel för att uppnå hållbarhet genom bl.a. en god och hälsofrämjande arbetsmiljö. Första linjens chefer har ett utmanande uppdrag i dagens komplexa omsorgsverksamhet varför det är nödvändigt att hitta alternativa arbetssätt till det traditionella sättet med en chef per verksamhet. Samledarskap, där två chefer har samma befogenheter och ansvar i en verksamhet, är den mest renodlade formen av delat ledarskap. Studiens syfte var att öka kunskapen om medarbetares upplevelser av att arbeta med två samledande chefer i en vårdboendekontext, en tidigare outforskad kontext vad gäller samledarskap ur medarbetarperspektiv. Metoden som ansågs bäst lämpad var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats på analysen. Datainsamlingen utfördes genom sex semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i elva subkategorier och fyra kategorier vilka redovisas i resultatet. Studiens resultat visar att de samledande chefernas närvaro och deras kompletterande personligheter upplevs som gynnsamma faktorer av medarbetarna. Kvalitén på de personliga relationerna med cheferna samt fungerande kommunikation, med särskilt fokus på informationshantering, framstår som viktiga aspekter av samledarskapet. Utgående från ovanstående behövs ytterligare forskning för att få bättre kunskap om i vilken mån samledarskap bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser.

I denna uppsats vill vi studera vilken typ av vision som Laholms kommun har för landsbygdsorten Veinge gällande landsbygdsutveckling och hur det kan påverka Veinges lokala medborgarskap. För att besvara syftet utgår uppsatsen utifrån frågeställningarna: Vilken typ av Josefina Syssners landsbygdsvisioner har Laholms Kommun för Veinge? Vad kan visionen ha för betydelse för det lokala medborgarskapet? För att undersöka detta genomförs en kvalitativ textanalys av Laholms kommuns utvecklingsprogram för Veinge 2035. Det finns olika sätt man kan förhålla sig till visioner. Josefina Syssner har tagit fram nya visioner för landsbygden som i denna studie tillämpas som analysverktyg. Den kvalitativa textanalysen är baserad på Josefina Syssners visioner för landsbygden och ställa det i relation till det lokala medborgarskapet. Resultatet visar att Laholms Kommuns vision för Veinge går att identifieras med Syssners vision “Den hållbara landsbygden” men att den även liknar Syssners vision “Besöksplatsen”. Visionerna “Den uppkopplade platsen” och “Den globala platsen” visar sig stämma mindre överens med Laholms kommuns vision för Veinge. Om Laholms kommun lyckas att förverkliga sin vision har de en möjlighet att välja en politik som riktar sig åt antingen ett liberalt eller kommunitärt medborgarskap i orten.

Gender mainstreaming has been the official strategy for Swedish equality work since the mid-1990s. Municipal organizations have an important function in this work, with their roles as implementation bodies at local level. This paper aims to analyze a gender equality policy from one Swedish municipal. Furthermore we analyze the policies implications for the practical work within the organization. Using Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), this study examines a Swedish municipal gender equality policy and how it is practiced. Focus lies on how gender equality is defined, what is at center of gender equality work and how this work is organized. An interview with a manager has been conducted for the purpose of examining the consequences the policy has on gender equality in a practical sense within the organization. This paper has found that it is not just about practical behavior in the traditional sense, but also that language itself is a form of behavior. The results help understand how language is a form of doing gender.

En stor del av de nyproducerade bostäderna byggs på mark som ursprungligen ägts av en kommun. Marken fördelas då till byggherrar genom det som kallas ”markanvisning”. En markanvisning ger en byggherre rätt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering på mark som kommunen äger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att välja byggherre och bestämma hur exploateringen ska genomföras. Markanvisningar har därför, tillsammans med det kommunala planmonopolet, blivit ett viktigt verktyg i kommunernas arbete med bostadsförsörjningen och ett sätt att styra bebyggelseutvecklingen. Specifik reglering av området finns inte och kommunernas markanvisningssystem skiljer sig åt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur de tre utvalda kommunerna Malmö, Lund och Växjö markanvisar och att sedan kunna urskilja vilka skillnader som finns. Undersökningen gjordes genom intervjuer med tjänstemän på kommunerna och genom studier av material kring markanvisningar såsom markanvisningspolicy, avtal, nämndbeslut, tjänsteutlåtande m.m. Undersökningen visade att tilldelningsmetoderna inte bara skiljer sig mellan kommunerna utan också inom kommunerna, eftersom metoderna och bedömningskriterierna varierar och anpassas för varje projekt. Alla tre kommuner tillämpar tilldelningsmetoder som innebär att byggherre väljs genom en urvalsprocess och använder vanligen andra parametrar än betalningsviljan som urvalskriterier. En tydlig skillnad mellan kommunerna var terminologin, varje kommun har sina egna benämningar på avtal och tilldelningsmetoder vilket kan skapa ”förvirring”. Det konstaterades också att tidpunkten för val av byggherre och byggherrens deltagande i detaljplanearbetet varierade mellan kommunerna.

Bakgrund: Politiker och normgivande institut är eniga om att jämn könsfördelning ska eftersträvas i bolagsstyrelser. Tidigare forskning gällande kvinnlig representation i bolagsstyrelser tenderar att inrikta sig på börsnoterade bolag och statligt ägda bolag. Däremot har kommunalt ägda bolag hamnat i skymundan i diskussionerna trots att de har ett ökat samhälleligt ansvar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara könsfördelningen i kommunalt bolagsstyrelser. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv ansats kopplat till en kvantitativ forskningsmetod. Vi utgår från institutionella- och homosociala teorier tillsammans med tidigare forskning för att formulera uppsatsens hypoteser. Slutsats: Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser kan delvis förklaras genom homosocial reproduktion. Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser är även relaterat till företagsstorlek, vilket kan förklaras av institutionella teorier. Däremot är de samhälleliga påtryckningarna vår teoretiska referensram kopplade till kommunalt ägande inte lika relaterade till könsfördelningen i bolagsstyrelser som tidigare studier kopplat till statligt ägande.

Uppdraget att hålla den globala uppvärmningen under 1,5-grader och att minska effekten av den globala uppvärmningen är ett gemensamt uppdrag där inte bara nationer utan även städer har en avgörande roll. I Sverige bor över 87% av landets invånare i stadsområden eller tätorter och siffran förväntas att stiga. Städers utformning har därför ett stort inflytande på användningen av jordens resurser och mängden utsläppta växthusgaser. För att nå målet om 1,5-grad behöver länders åtagande mer än femfaldigats och för att öka takten i omställningen har flera länder, som Sverige, förbundit sig till att nå nollutsläpp eller klimatneutralitet till mitten av århundradet eller tidigare.  Sverige antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk med långsiktig målsättning om att inte ha några nettoutsläpp till år 2045. Ramverket tillsammans med andra politiska klimatmål har lett till att flera kommuner i Sverige har beslutat att bli klimatneutrala 2030. Nio kommuner har valt att axla ledarrollen och gå före i omställningsarbetet. För att förstå de möjligheter den kommunala verksamheten har att bedriva klimatarbete är det viktigt att undersöka kommunernas handlingskapacitet samt vad som skapar och försvårar kapaciteten.  Intervjuer har genomförts med strategiska nyckelaktörer i framgångskommunerna Lund och Umeå för att undersöka hur de tar sig an arbetet med klimatneutralitet och hur arbetet bidrar till att komma vidare med klimatarbetet. Viable Cities är ett innovationsprogram som både Lunds och Umeås kommun är delaktiga i, vars syfte är att skynda på omställningen i städer och med hjälp av digitalisering, samverkan och innovation. Båda kommunerna utgår från en projektorganisering i sitt arbete med klimatneutralitet där de samverkar med interna och externa aktörer.  Analysen utgick från fyra teman som identifierades induktivt; definition klimatneutralitet, fokusområden, organisering och kapacitetsskapande. Resultatet visar att klimatkontraktet som båda kommunerna skrivit under om klimatneutralitet till 2030 fungerar som en kraftsamling som enar politiken och bidrar med legitimitet i klimatarbetet. Trots det kommer kommunerna troligen inte uppnå målet då det finns brister gällande åtgärderna som vidtas samt att det är frågor som inte hanteras. Försvårande faktorer som går att se är att kunskap inte alltid leder till handling, ökat politiskt stöd inte alltid resulterar i att frågan blir prioriterad samt att ambitiösa mål inte är tillräcklig utan det måste även finnas resurser.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i Växjö kommun. Vi har också undersökt på vilket sätt ungdomarna motiveras till sysselsättning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna får vägledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige från den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 år är sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vårt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vårt resultat kommit fram till att Växjö kommun både har och genomför en upp-följning av ungdomar som står utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret. Arbetet kring dessa ungdomar organiseras genom en samverkan mellan arbets-förmedlingen, ungdomscentrum, praktiksamordnaren för det tre kommunala gymnasieskolorna och socialförvaltningen. Dessa aktörer är på olika sätt knutna till kommunens samordnare vilken kan konstateras vara nyckelperson. Vi har använt oss av kvalitativ metod och utgått från intervjuer främst med de olika ak-törer som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret. För att motivera ungdomarna till sysselsättning har det startats mindre studiegrupper på andra ställen än skolan. Där är miljön lugnare och läraren hinner med att uppfylla ele-vernas behov för att kunna ta till sig kunskap. En del studiegrupper har även va-rit knutna till ungdomarnas intresse t.ex. musik. Vill de absolut inte studera er-bjuds ungdomarna praktik. Antingen praktiserar de heltid eller kombinerar de praktiken med att läsa upp de ämnen/betyg som fattas för dem. I de flesta fall är ungdomarna då inskrivna på det individuella programmet. Samtliga aktörer kommer mer eller mindre i kontakt med vägledning på något sätt med ungdo-marna. Det är främst enskild vägledning men i vissa fall förekommer gruppväg-ledning. Det är helt beroende på individen om det är vägledning enskilt eller i grupp som passar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frågeställningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplägget ut? På vilket sätt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har även genomfört en deltagande observation i syfte att stärka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehåll samt studier som visar om de arbetar efter någon särskild metod. För att analysera det empiriska materialet och därmed bidra med teoretisk förklaring till hur personalen arbetar har empowermentbegreppet, som en process på individ- och gruppnivå använts. Analysen byggs även på Motivational Interviewing, [MI-metodens] principer och begrepp: empati, diskrepans, ambivalens samt ”rulla med motstånd”. Slutligen har vi valt att behandla begreppen: gruppdynamik och inducerade krafter, då vi syftar till att förklara hur individers åsikter, attityder och beteenden kan förändras genom en grupp. Analysen visar att personalen i projektet arbetar med att uppnå individuella målsättningar utifrån gruppen. Huvudresultatet visar att personalens arbetssätt grundas på den empowermentinspirerade MI-metoden vars princip bygger på att individen själv har förmåga och kapacitet att ta sig vidare mot ett önskvärt mål.

The background of the study explored greenhouse gas emissions, waste management, andenergy consumption within the construction and real estate sector, focusing on both municipalentities and private companies. The sector's environmental impact has become a centralconcern with an increased focus on sustainability and reduced climate impact. This motivatedthe need for a thorough analysis to understand and compare how different stakeholders in thesector address and respond to these challenges.The study's execution involved a combination of interviews and analysis of available datafrom three construction companies (Skanska, Peab, Rejlers) and two municipalities (Malmo,Landskrona). Through a cross-sectional study, insights were gained into the specificstrategies, challenges, and outcomes related to greenhouse gas emissions, waste management,and energy consumption for both companies and municipalities. This methodology allowedfor a holistic view of sustainability practices within the sector.The results highlight that greenhouse gas emissions have been identified as a crucial factoraffecting both environmental and economic perspectives for both municipalities andconstruction companies. Reducing these emissions has a positive impact on several otheraspects studied, such as reuse and energy consumption. Construction companies emphasizethe importance of reducing environmental impact, often in response to requirements from thecities they build for. Municipalities, with a more overarching role, can set requirements forconstruction companies to meet environmental goals and monitor the results.The study's conclusions emphasize the importance of reducing greenhouse gas emissions as afundamental strategy to promote sustainability within the construction and real estate sector.Reuse and reduced energy consumption emerge as central to achieving positive results fromboth environmental and economic perspectives. Solutions such as incentives and increasedcollaboration between municipalities and construction companies are proposed to make reuseeconomically viable. Furthermore, the study highlights how energy consumption is closelyrelated to greenhouse gas emissions, emphasizing the need to transition to more sustainableenergy sources.Finally, the study underscores the importance of being aware of the challenges of generalizingresults for the entire construction and real estate sector. Each organization has its uniquechallenges and strategies, requiring individual adaptations to promote sustainability within thesector as a whole. The study offers valuable insights into how stakeholders in the constructionsector approach and respond to environmental challenges, with the potential to guide futuresustainability initiatives and research in the field.  Keywords: Energy consumption, waste management, greenhouse gas emissions, life cycleanalysis (LCA) and municipal construction. / Studiens bakgrund undersökte utsläpp av växthusgaser, avfallshantering ochenergiförbrukning inom bygg- och fastighetssektorn med fokus på både kommunala aktöreroch privata företag. Byggsektorns påverkan på miljön har blivit en central fråga med ökatfokus på hållbarhet och minskade klimatpåverkande faktorer. Detta motiverade behovet av engrundlig analys för att förstå och jämföra hur olika aktörer inom sektorn hanterar och svararpå dessa utmaningar.Studiens genomförande involverade en kombination av intervjuer och analys av tillgängligdata från tre byggföretag (Skanska, Peab, Rejlers) och två kommuner (Malmö, Landskrona).Genom en tvärsnittsstudie fick vi insikt i företagens och kommunernas specifika strategier,utmaningar och resultat relaterade till utsläpp av växthusgaser, avfallshantering ochenergiförbrukning. Denna metodik möjliggjorde en holistisk syn på hållbarhetspraktiker inomsektorn.Resultaten visar att utsläpp av växthusgaser har identifierats som en avgörande faktor sompåverkar både miljö- och ekonomiperspektiv för både kommuner och byggföretag.Minskningen av dessa utsläpp har en positiv inverkan på flera andra aspekter som undersökts,såsom återbruk och energiförbrukning. Byggföretagen betonar minskad miljöpåverkan somviktigt, ofta som svar på krav från de städer de bygger åt. Kommunerna, med en merövergripande roll, kan ställa krav på byggföretag att uppfylla miljömål och övervakaresultaten.Studiens slutsatser betonar vikten av att minska utsläpp av växthusgaser som engrundläggande strategi för att främja hållbarhet inom bygg- och fastighetssektorn. Återbrukoch minskning av energiförbrukning framstår som centrala för att uppnå positiva resultat bådeur miljö- och ekonomiperspektiv. För att göra återbruk ekonomiskt rimligt föreslås lösningarsom incitament och ökat samarbete mellan kommuner och byggföretag. Vidare belyserstudien hur energiförbrukningen har en nära relation till utsläpp av växthusgaser ochframhäver behovet av övergång till mer hållbara energikällor.Slutligen understryker studien vikten av att vara medveten om svårigheterna med attgeneralisera resultaten för hela bygg- och fastighetssektorn. Varje organisation har sina unikautmaningar och strategier, vilket kräver individuella anpassningar för att främja hållbarhetinom sektorn som helhet. Studien erbjuder en värdefull inblick i hur aktörer inom byggsektornnärmar sig och svarar på miljöutmaningar, med potential att guida framtida hållbarhetsinitiativoch forskning inom området.  Nyckelord: Energiförbrukning, avfallshantering, växthusgasutsläpp, livscykelanalys (LCA)och kommunalt byggande.