Att företag arbetar med CSR blir mer och mer populärt och nuförtiden förväntar sig intressenter att företag arbetar med miljömässiga och sociala frågor. I takt med att CSR används flitigare har konceptet även spridits till kommunala bolag. Kommunala bostadsbolags arbete med CSR är relativt outforskat samtidigt som endast ett fåtal studier visar på hur CSR uppfattas av bolagets intressenter. Kommunala bostadsbolag finns till för att erbjuda bostäder till kommuninvånarna och är därför en viktig del av samhället.Syftet med studien är att få en förståelse för ett kommunalt bostadsbolags användning av CSR samt hur det uppfattas både internt och externt.MKB har valts ut som studieobjekt eftersom de är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag och arbetar aktivt med CSR. Den genomförda studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Respondenterna är anställda på olika nivåer inom MKB samt externa samarbetsparter och hyresgäster. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer samt 7 kortare och strukturerade intervjuer.De erhållna svaren från respondenterna har analyserats mot institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin, och visar på att uppfattningen av CSR skiljer sig åt mellan de anställda och hyresgästerna. Skillnaderna beror främst på bristande kommunikation men även bristande intresse och språksvårigheter från hyresgästernas sida.Studien bidrar till en förståelse för hur ett kommunalt bolag arbetar med CSR samt hur det uppfattas av de anställda och hyresgästerna. Därutöver kan den ses som en inspiration för andra företag som arbetar med eller vill arbeta med CSR. / There is a growing interest to work with CSR among today’s companies and nowadays stakeholders expect companies to work with environmental and social issues. As CSR has become widely used, it has spread to municipal companies. Municipal housing companies work with CSR is a relatively unexplored field and only a few studies show how CSR is perceived by its stakeholders. Municipal housing companies provide homes for the local community, and is therefore an important part of society.The purpose of this study is to gain an understanding of a municipal housing company’s use of CSR and also how it is perceived internally and externally.MKB was selected as the study object due to the fact that they are one of the largest municipal housing companies in Sweden who works with CSR. The study is based on a qualitative approach and is conducted through interviews. The respondents consisted of employees at various levels within the company and external cooperation partners as well as tenants. In all, 11 semi-structured interviews and 7 shorter and structured interviews were conducted.The respondents’ answers combined with Institutional theory, Stakeholder theory and Legitimacy theory, shows that the perceived image of CSR differs between the respondents. The differences mainly depend on lack of communication and lack of interest as well as language barriers from the tenants’ point of view.The study contributes to an understanding of how a municipal housing company works with CSR. In addition, it may be an inspiration for other companies work with CSR.

Genom att i praktiken se hur ett kommunalt bostadsbolag använder sig av belöningssystemsyftar denna studie till att få en bättre inblick i belöningssystemets användning ocheffektivitet. Vidare syftar studien till att bidra med en ökad förståelse och kartlägga hur ettkommunalt bostadsbolag kan begränsas och förhålla sig till de lagkrav som återges ikommunallagen (1991:900) och lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag vid användningen av belöningssystem. Tre forskningsfrågor är formuleradeför att besvara studiens syfte. Studien är kvalitativ och genomfördes med en abduktiv ansats.Det har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt för att tolka och förstå det material som samlats inoch datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt en kvalitativinnehållsanalys. Vid analysen av intervjuerna tillämpades en tematisk analys med ettdeduktivt förhållningssätt. Temana fastställde vi med hjälp av den teoretiska referensramenoch studiens syfte. Resultatet av innehållsanalysen har lyfts fram i en tabell där kopplingarmellan de undersökta lagarna och belöningssystemets begränsningar redogörs.Det framkommer i studien att det undersökta bolagets belöningssystem inte verkar effektivt iden utsträckning som är möjlig. Det finns delar av belöningssystemet som är bristfälligt dåledningen beskriver en avsaknad av vissa belöningar som de motiveras av. Vidare finnerstudien att kommunallagen (1991:900) och lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag i ett flertal punkter kan begränsa användningen av ett kommunaltbostadsbolags belöningssystem. / The purpose of this thesis is to gain a better insight into the reward systems utilization andefficiency, this through practice see how a municipal housing company uses reward systems.Furthermore this thesis aims to contribute to a better understanding and mapping how amunicipal property may be limited by the Swedish local government act (1991:900) in thedesign of its reward system. This thesis is qualitative and was conducted by using anabductive approach. It has applied a hermeneutical perspective to interpret and understand thedata that have been collected during the thesis. The data has been collected through semistructuredinterviews and a qualitative content analysis. For the analysis of the semi-structuredinterviews we have applied a thematic analysis with a deductive approach. The themes wereestablished with the help of the theoretical framework and the purpose of the thesis. The resultfrom the content analysis is presented in a table where links between the studied laws and thereward systems limitations.The thesis shows that the studied company's reward system does not seem to be as effective aspossible. The management is lacking in some certain rewards that they are motivated bywhich results that parts of the reward system is flawed. Furthermore the thesis finds that theSwedish local government act (1991:900) in more than one way can limit the use of amunicipal housing company reward system.This thesis is hereinafter written in Swedish.

No description available.

No description available.

The Swedish model was constructed on the idea of corporatism. In the welfare state that the social democratic government where building, the sport movement played a considerable part. Through sport the citizens, in their leisure, where fostered for their role as good, productive members of the community. This was achieved by teaching them democracy, giving them the right spirit of solidarity and keeping them mentally and physically healthy. Attributes that were determined to social benefit the community. For doing so the government gave financial contribution to the sport movement. By investigating the municipality’s official records and those of the big local athletic club, more specifics about this relationship appeared. This could be connected to thesis about social capital. It becomes clear how high the running authorities treasured the local sport movement, and in which way this was manifested by the especial contribution, above the general contribution. In doing so missing facts in research were filled out. / I det välfärdssamhälle som den socialdemokratiska regeringen byggde, spelade idrottsrörelsen en betydande roll. Genom idrotts- och föreningslivet skulle medborgarna på sin fritid, fostras i rollen som goda, produktiva medlemmar av samhället. Det skulle uppnås genom att lära dem demokrati, ge dem rätt känsla av solidaritet och hålla de mentalt och fysiskt friska. Attribut som ansågs vara samhällsnyttiga. Genom att göra det gav de styrande ekonomiska bidrag till idrottsrörelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur förhållandet mellan Östersunds kommun och idrottsföreningen IFK Östersund såg ut under åren 1965–1978. Syftet ska uppfyllas genom att svara på hur, och med vilka argument, som Östersunds kommun stöttade IFK Östersund ekonomiskt. Källmaterialet hämtades ur Östersunds kommuns arkiv samt föreningsarkivet i Jämtlands län. Med en kvalitativ metod undersöktes materialet, där ord och formuleringar som kunde knytas till IFK Östersunds ekonomi tolkades. Genom att undersöka den kommunala fritidsnämndens styrelseprotokoll och protokollen från den stora lokala idrottsföreningen, framträdde fler detaljer rörande de båda aktörernas förhållande. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ekonomiska stöd var vitalt för att idrottsföreningen överhuvudtaget kunde fortsätta med sin verksamhet. Den samhällsnytta som idrottsföreningen bidrog med ansåg kommunen motivera det ekonomiska stödet. Idrottsföreningars samhällsnytta kopplas till teorier om socialt kapital. Det blir uppenbart hur högt kommunen värderade den lokala idrottsrörelsen och varför det ekonomiska stödet delades ut samt hur det stödet såg ut. Speciellt i form av de extra ekonomiska bidragen utöver de generella bidragen. Föreningslivet som idrottsrörelsen består av, i den här uppsatsen exemplifierad i IFK Östersund, är en stark bidragande orsak till ett demokratiskt fungerande samhälle där tillit mellan medborgarna råder enligt Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Det är i ljuset av denna teorin som Östersunds kommuns agerande ska förstås i.

<p>Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna</p>

<p>The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies.</p><p>The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from.</p><p>The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding.</p><p>I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small.</p><p>Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.</p>

The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies. The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from. The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding. I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small. Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.

The decisions for investment are forward-looking and the base of a long-term strategy. The research within investment have focused on diverse formulas which are used in financial assessment, which also should be complemented with qualitative evaluation. Consequently, the focus should not only be on the execution of the formulas. Less time have been spent on research concerning what actually initiates the investment proposals and affects the decision-making. This will be highlighted in this essay. The purpose of this study is through understanding for the agency's process of investment and its possible differences, describe and explain those factors which initiate and drive the proposal of investment further in the process. The essay highlights potential differences between public and private agencies. The essay has been completed through a qualitative research point of view, through case studies on a private as well as on a public agency. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with people who have great knowledge regarding the agencies of investment on the chosen object of study. The factors with the greatest influence during the process of investment were economy and rivals. Arenastaden was partially affected by the legislation and Holtab to a certain extent. In the case of Arenastaden, the investments were also affected by known athletics profiles and marketing. The external environment influenced Arenastaden's investments, while the internal environment affected the investments of Holtab. / Investeringsbeslut är långsiktiga och ligger till grund för en långsiktig strategi. Investeringsforskningen har fokuserats kring olika kalkyler som används vid finansiell utvärdering, vilka bör kompletteras med kvalitativ utvärdering. Därför ska inte fokus endast ligga på utförandet av kalkylmodeller. Mindre tid har ägnats åt att undersöka vad som initierar investeringsförslag och påverkar beslutsfattandet, vilket kommer belysas i denna uppsats. Syftet med denna studie är att genom förståelse för verksamheternas investeringsprocesser, beskriva och förklara de faktorer som initierar och driver investeringsförslag vidare i processen. Uppsatsen belyser eventuella likheter och skillnader mellan kommunala och privata verksamheter. Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ forskningsansats genom fallstudier på en privat respektive en kommunal verksamhet. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer med personer med stor kunskap om investeringsverksamheterna på de valda studieobjekten. Faktorerna ekonomi och konkurrenter hade störst inflytande under investeringsprocessen för båda verksamheterna. Lagstiftningen påverkade främst Arenastaden men också till viss del Holtab. I Arenastadens fall påverkades investeringarna även av kända profiler och marknadsföring. Den externa miljön inverkade på Arenastadens investeringar medan den interna miljön påverkade Holtab.

The crucial factor for successful municipal climate work is that there are driving forces. Most importantly is that the senior officials and politicians in the municipality are dedicated to the cause considering that they have the power to influence and make a change. Besides proactive and committed individuals, it is necessary that the work is organized and anchored by clear and concrete documents and control systems. It is also important that the work is continuously monitored and evaluated. To collaborate with other municipalities, authorities or participate in various networks is another factor contributing to the improved climate work in the form of exchange of information, knowledge and experience. A major driving force for municipalities to improve themselves is the distribution of state aid and grants. Being able to measure and compare themselves with other municipalities is also important because it encourages and motivates further efforts. One problem today is that there are no clear definitions and guidelines for a completely objective assessment of the climate work. According to the UN's climate panel, global emissions of greenhouse gases must be reduced with several percent to prevent global temperature increases from causing catastrophic and irreversible consequences. The greatest hope is placed on technology and development including better and more efficient engines and fuel. A transfer between transport modes, for example, from road and air to rail plays another big part. Swedish studies also show that efficient transport planning and changing behavior is of great significance for achieving the national vision. Municipalities have a great responsibility considering they transfer the overall goals into local action plans. The report examines the climate work of the three municipalities; Örebro, Eskilstuna and Östersund. The aim is to study the factors and driving forces behind a successful climate work. The goal is to contribute to a greater understanding of the local participants. A sidetrack of the report was to highlight how municipalities relate to government authorities. One result of this was a desire for better collaboration, in this case between the Transport Administration, the Sweden Energy Agency, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency, but also towards the municipalities themselves. Instead of handing out manuals and guidelines the government authorities should take on a coordination role and help the municipalities to build a sustainable structure of their climate work. Municipalities in this report were selected because it is suggested that they conduct a both active and successful climate work. The scrutiny was done with focus on organization and arrangements and interviews with responsible municipal officials have been implemented. Despite differences in the municipal organizational model they are still very similar in terms of centralization of climate work permeated with great commitment, clarity and sustainability. / Den avgörande faktorn för ett framgångsrikt kommunalt klimatarbete är att det finns drivande eldsjälar.  Allra viktigast är att de ledande tjänstemännen och politikerna i kommunen är engagerade då det är de som sitter på makten att påverka och förändra. Utöver drivande och engagerade individer är det nödvändigt att arbetet organiseras och förankras genom tydliga och konkreta dokument och styrsystem samt att det genomförs kontinuerliga uppföljningar och resultatredovisningar av arbetet. Att samverka med andra kommuner, myndigheter eller delta i olika nätverk är en annan faktor som bidrar till förbättrat klimatarbete i form av informations- kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En stor drivkraft för kommunerna att förbättra sig är utdelning av statliga stöd och bidrag. Att kunna mäta och jämföra sig med andra kommuner är också viktigt då det sporrar och motiverar till ytterligare ansträngning. Ett problem idag är dock att det inte finns tydliga definitioner och riktlinjer för en helt objektiv bedömning. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser minska flera procent för att undvika att jordens medeltemperatur ökar så kraftigt att det medför katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser. Störst förhoppning läggs på tekniken och utveckling av bland annat bättre och effektivare motorer och drivmedel. Överflyttningar mellan trafikslag, exempelvis från väg och flyg till järnväg är en annan stor del. Svenska studier visar också att transportsnål samhällsplanering och förändrade beteenden har stor betydelse för att nå den nationella visionen. Kommunerna har ett stort ansvar då det är de som bryter ner och översätter de övergripande målen till lokala handlingsplaner. I rapporten granskas tre kommuner och dess klimatarbete. Kommunerna är Eskilstuna, Örebro och Östersund. Syftet är att försöka se vilka faktorer och drivkrafter som ligger bakom ett framgångsrikt klimatarbete. Målet är att bidra med ökad förståelse för de lokala aktörerna. Ett sidospår med rapporten har varit att belysa hur kommunerna ser på statliga myndigheter. Ett resultat av detta var ett önskemål om bättre samverkan, i det här fallet mellan Trafikverket, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket men även gentemot kommunerna själva. En samordningsroll från myndigheternas sida där man inifrån hjälper till att bygga upp en hållbar struktur hos kommunerna är att föredra framför goda idéer, handböcker och riktlinjer. Kommunerna är valda då det antytts att de bedriver ett både aktivt och framgångsrikt klimatarbete. Granskningen har skett med fokus på organisation, samverkan och åtgärder och intervjuer med ansvariga tjänstmän har genomförts. Trots olikheter i den kommunala organisationsmodellen finns stora likheter i form av en centralisering av klimatarbetet som genomsyras av stort engagemang, tydlighet och långsiktighet.