Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå en ekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan 1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbar stadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europa anslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. För medlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbete har EU en viktig roll att spela. Genom att unionen ställer krav samt ger riktlinjer och bidrag för utveckling av miljöarbete sker successiva framsteg inom detta område. I denna uppsats har vi undersökt hur miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen ser ut, samt hur det påverkas av EU:s miljödirektiv. Undersökningen utgörs av en komparativ analys av städernas miljöarbete. Det material som vi främst använt oss av är intervjuer med personer som arbetar med miljöfrågor inom respektive stads lokala myndigheter. Dessutom har vi undersökt båda städernas översiktsplaner. Begrepp som är av betydelse i uppsatsen är hållbar utveckling, ekologisk modernisering samt Polluters Pay Principle. Inom EU:s miljöpolitik har vi valt att inrikta oss på områden som är relevanta för miljöarbetet i städer. De områden som innefattas i arbetet är renare luft, avfallshantering, vattenskydd och avlopp samt energi. En viktig slutsats vi dragit utifrån det material vi använt är att miljöarbetet i den polska staden Opole styrs mer av EU:s miljödirektiv än det i Örebro. Detta har att göra med att miljöarbetet i Örebro ligger långt fram i utvecklingen och EU:s direktiv i flera fall uppfattas som otillräckliga. Örebro kommuns egna mål innebär alltså i flera avseenden strängare krav än EU:s direktiv. Ett resultat av detta är att insikten om EU:s miljödirektiv är mycket lägre i Örebro jämfört med Opole, där större delen av miljöarbetet styrs utifrån direktiven. En annan betydande slutsats vi kommit fram till är att miljöfrågans omfång ses ur olika perspektiv i Örebro och Opole. I Örebro finns mer utrymme för en global syn, där klimatfrågan står i fokus, medan miljöarbetet i Opole har en mer lokal inriktning. I och med Polens inträde i EU har miljöarbetet i landet tagit fart, inte minst på lokal nivå. Allteftersom de lokala miljöproblemen i Opole åtgärdas kan fler av skillnaderna mellan städernas miljöarbete komma att suddas ut. Redan idag, vilket vi kommit fram till i detta arbete, finns trots skillnaderna även flera likheter i städernas miljöarbete.

Abstract   The purpose of the study was to ascertain the school leaders knowledge and priorities of the national goals for their school system respectively and how they declare that they and other operators within the local school system, give priority to the goals. In order to answer this question at issue, a web-based questionnaire was performed among school leaders in a fairly large municipality in Sweden.   My result shows that the school leaders have good knowledge of the national goals for the school system where they operate, but they experience that other actors have less knowledge of these goals. Furthermore, the school leaders declare that they give priority to the national goals to a high degree, but not more than other goals, while they experience that other operators do not prioritize the national goals to the same extent. The other actors in this context are school staff, school heads, responsible local politicians and municipal principal organisers. Those who prioritize the national goals the least are the local politicians, according to the school leaders. The result indicates that local goals sometimes are more prioritized than the national goals, instead of using the national goals as a criterion and subordinate the local goals. / Sammanfattning Syftet med min undersökning var att ta reda på skolledares kännedom om och prioriteringar av de statliga målen för sina respektive verksamheter och hur de uppger att de och andra aktörer prioriterar dessa mål. För att undersöka detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning bland skolledare i en medelstor kommun i västra Sverige.   Mitt resultat visar att skolledarna uppger sig själva ha god kännedom om de statliga målen för sina respektive verksamheter men att de uppger sig uppleva att andra aktörer har sämre kännedom om dessa. På samma sätt uppger sig skolledarna i hög grad, om än inte lika hög grad, prioritera de statliga målen framför andra mål samtidigt som de upplever att andra aktörer inte prioriterar de statliga målen i lika hög grad. Dessa andra aktörer är skolans personal, förvaltning, ansvariga lokala politiker och huvudman. Lägst värden vad gäller prioriteringar av de statliga målen uppger skolledarna att de upplever att lokala politiker har. Resultatet indikerar att lokala mål ibland kan prioriteras framför statliga, istället för att utgå från och underordnas dessa.

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor. De hittar även alternativa lösningar med sikte på studier, arbete eller övriga åtgärder osv. De skiljer sig även åt i många avseenden bl.a. så finns de under olika förvaltningar, den ena organisationen ligger inom kommunen, den andra externt, den ena samarbetar lokalt och den andra nationellt osv. Vi har dragit slutsatser som t.ex. att bägge kommuner har insett allvaret i att låta ungdomar utanför skolsystemet vara utan sysselsättning och tillsammans med ungdomarna så försöker de därför finna lösningar som fungerar i längden samt att olika sätt att organisera verksamheten kan leda till samma mål. / The aim of this study is to elucidate and compare how two equally-sized municipalities in Sweden have implemented the law on the municipal responsibility for monitoring young people between 16 and 20 who are not studying at a national or specially designed program. We have used a qualitative approach in which we have interviewed five people in three different functions to get different perspectives on what we studied. We found that the practical work differs between the two municipalities, although the objective remains the same: to find and identify all young people who are outside high school and then offer assistance based on individual interests, needs and conditions. The municipalities have similar tools to find and motivate youngsters such as the same registration system, centrally located outside the school, similar means of contact and they both press as strongly in free will as an important factor. They can also find alternative solutions that focus on study, work or other activities. They also differ in many respects, for instance they are under different administrations, one is located in the municipality and the other outside, one works locally and the second nationally and so on. We have drawn conclusions such as both municipalities have realized the gravity of letting young people stay outside the school system be without jobs and together with the young people they try to find solutions that work in the long run and also that different organization of each activity can lead to the same goal.

The title of this study is Leather, skin, fur – a non-issue. A study of the endeavor in national support to municipal waste management to obtain toxic-free material cycles. The aim is to investigate the relation between municipal solid waste of leather, skin & fur on the one hand and a toxic-free circular economy on the other by studying perceptions among authorities and national agents giving support to municipal waste management and waste planning. The study focuses on the incineration of Chromium Tanned Leather Solid Waste (CTLSW). The research questions are: What are the perceptions of the relation between waste of leather, skin & fur and toxic-free material cycles within national support to municipal waste management & waste planning ? How does the above question relate to the management and planning of textile waste?   The main conclusions are that although no concern is expressed concerning toxic leakages from the incineration, the management of leather waste seems to be a non-issue at the Swedish Environmental Protection Agency and Waste Sweden. Further investigations would be needed to judge whether chromium (trivalent and hexavalent) from the waste incineration is polluting the environment and if the amount of hexavalent chromium could be reduced or contained by using another method of thermal treatment. Further there seems to be a discrepancy between waste management and waste planning where leather, skin & fur are collected as textile at the recycling stations whereas it is excluded from the definition of textile in waste planning. To enable the creation of toxic-free material cycles the knowledge of leather, skin & fur would need to be enhanced in society, for example by authorities cooperating in educating the public and by making room for these materials in academic studies in Sweden by incorporating the materials into Textile Science, Craft or by creating a new discipline including material innovations in the field of « syntetic leather ».

No description available.

Infrastrukturen är en förutsättning för att människor och gods ska kunna förflytta sig i samhället och förutsätts därför fungera på ett tillfredsställande sätt. För att t.ex. en väg ska vara meningsfull och   effektiv  behöver  den   dessutom  ingå   i   ett   större   nät   med   olika   transportnoder. Transportinfrastrukturen i Sverige kan vara statligt, kommunalt eller enskilt och varje part är ansvarig för att den egna delen ska samverka med de övriga till en helhet. Det medför också att en aktör sällan kan göra ingrepp i sina egna anläggningar utan att påverka de andras användning. Det  betyder  att  om  staten  gör  åtgärder  på  den  statliga  vägen  eller  järnvägen  medför  det konsekvenser för kommunens anläggningar. Därmed kan anpassning av anslutande anläggningar bli nödvändigt i samband med om- eller nybyggnad av statlig transportinfrastruktur. I anknytning till detta kan kommunen önska olika former av tillägg, t.ex. ökad kapacitet och standard, i förhållande till grundutförandet. Kommunen ska då svara för de merkostnader som tillägget genererar. För att klargöra ansvarsfördelningen mellan parterna bör projektets grundutförande bestämmas. Syftet  med  examensarbetet  är  att  klargöra  gränserna  mellan  grundutförande,  tillägg  och anpassning. Målet är att ge en tydligare bild av vad som kan ingå i grundutförande, tillägg respektive anpassning. Undersökningen har begränsats till att enbart se till relationen mellan staten och kommunen inom väg- och järnvägsprojekt. Arbetet innehåller en undersökning av relevant lagstiftning, regeringens propositioner  och  utredningar.  För att belysa Trafikverkets ståndpunkter har undersökning gjorts av dokument författade av Trafikverket, granskning av avtal för väg- och järnvägsprojekt samt intervjuer med Trafikverkets handläggare. Av  propositionen  2012/13:25  Investeringar  för  ett  starkt  och  hållbart  transportsystem  framgår  att Trafikverket ska ta ställning till grundutförande i varje enskilt fall. Det bör utgå ifrån det som staten är förpliktigad att anlägga, vara ändamålsenligt och fungerade redan utan tillägg eller förändring. Exempel på tillägg är standard- eller kapacitetshöjning och annan utformning eller lokalisering. Gränsen mellan grundutförande, tillägg och anpassning beror främst på om det är ett väg-   eller   järnvägsprojekt,   om   projektet   ska   utföras   i   storstadsregionen   eller   i   en landsortskommun, vem som är initiativtagaren till åtgärden och slutligen hur förhandlingarna ser ut. Det kan finnas fördelar för Trafikverket i att skapa generella riktlinjer för vilka åtgärder som bör  ingå  i  ett  grundutförande  samt  vilka  åtgärder  som  bör  räknas  som  tillägg  respektive anpassning. Riktlinjerna kan fungera som stöd och utgångspunkter i en förhandling med annan part och förenkla vid bestämmandet av ett grundutförande. / Transport infrastructure in  Sweden can be under  state, public or  private  responsibility and ownership. Those are all a part of a transport network and each operator is responsible that their part  is  working  properly,  so  the  overall  network  can  function accordingly to  its  demands. Therefore operators rarely can make changes in their own facilities without affecting the overall network. Changes on a state road or railway construction often have consequences for the municipal facilities. Adjustments of the connecting infrastructure might be required in a smaller or lager extent. In addition the municipality can wish for different forms of supplement when the state is initiating new projects on state infrastructure. Example of a supplement is increased capacity or standards  in relation to the basic design. The municipality will bear the additional costs the supplements generate for the project. A basic design of the project should be defined in order to determine the extension of the supplements. The purpose of this study is to clarify the interface between basic design, supplements and adjustments. The aim is to provide example of what can be included in basic design, supplements and additions. The study examines the relationship between the state and the municipality and their responsibilities towards each other. It contains a study of legislations and government investigations; documents  authored  by  the  Swedish  Transport  Administration;  a  review  of contracts and agreements for road and railway projects and interviews with employees at the Swedish Transport Administration. The basic execution and design should be an appropriate and sustainable transport solution which has adequate function excluding supplements or modification. It is the task of the Swedish Transport  Administration  to  decide  on  the  basic  design  of  each  project.  Examples  of supplements are standard or capacity enhancement and different design or location. The general conclusion  of  the  study  is  that  the  relationship  between  basic  design,  supplements  and adjustments can vary depending on different aspects. It depends mainly on whether it is a road or railway projects, if the project is carried out in the metropolitan area or in a rural municipality, which party initiates the project and finally how the negotiations are carried out. In order to make projects more consistent there could be benefits in establishing general guidelines and basic principles on what should be included in a basic design and what should be considered as supplements or adjustments. The guidelines could work as general standpoints in negotiations and as a support in deciding on the basic design of a project.

This bachelor’s thesis examines how local governments in Sweden can improve the academic results of students in primary school. The thesis will focus on the impact of implementing trust-based governance in the organization. The thesis will examine two examples in Sweden, Stockholm and Östra Göinge. Since Stockholm is the largest school administration in Sweden the thesis will specifically look at Järvaområdet in the western part of Stockholm. Trust-based governance refers to an organizational form of governance and management. It emphasizes trust, collaboration, as well as a joint decision making between the administration and profession.  The research method used in the study is a mixed approach. The study will combine quantitative data gathering as well as a declaration of the results of students in year 9 over time. By analyzing the characteristic of the management and the correlation to the definition of trust-based governance we can draw conclusions on whether or not it has had an impact on the results.  Furthermore, the study will evaluate certain specific local reforms that have had a positive impact on the students’ results. The interviews aim at giving the researcher a deeper understanding of the school, its challenges, the students as well as the organization as a whole. This can provide a deeper understanding of how trust-based governance can influence the academic results. The study will underline how the organization of local government affects the students’ and their academic results. Those conclusions can later be used to create a blueprint of an effective public administration both when it comes to economic resources as well as the satisfaction of the students, teachers and the public. The results of the study finds that trust-based governance will create an engaging school setting as well as higher results, motivation, satisfaction from the public and overall knowledge acquisition.  The findings can help local Swedish policymakers adapt their policies to further increase the students’ results. By implementing trust-based governance and promoting collaboration in all the levels of local administration they can support academic success within the municipality. Finally, this thesis contributes to further studies of the organization of local government in Sweden. The findings disclose different problems within the administration of local government as well as provide solutions to those problems.  Keywords: local government, Sweden, trust-based governance, academic results, education, educational policies, educational systems, policy implementation, school governance, municipal self-rule. Nyckelord: kommun, Sverige, tillitsbaserad styrning, akademiska resultat, utbildning, utbildningspolicy, utbildningssystem, policyimplementering, skolstyrning, kommunalt självstyre.

This thesis examines the Swedish permit process regarding offshore wind power.Even though Sweden has quite beneficial conditions for the use of offshore wind power, few turbines and facilities are in use or being built. The aim of this thesis is to give a systematic view of the permit process and in that way examine and point to any dysfunctionalities within the application process, and if the processmight impede business practitioners, who wishes to establish offshore wind power parks of doing so.To achieve the set goal of fossil free electricity, the usage and expansion of wind power might be necessary as well as combating climate change. Within the thesis the prerequisites for offshore wind power are described and analyzed, in order to point to why the number of offshore wind turbines might be so low, in connection to Swedish legislation. The application process for wind power permits is investigated in regard to the basic provisions of the Environmental Code, as well as sector-specific legislation. In doing so the thesis discusses the fragmentary structure which characterizes the application process. The complexity of the application process leads to an indefensible time-consuming process for the granting of a permit, a process that will likely need to change for Sweden to be able to achieve the goals of fossil free electricity as well as comply with EU regulatory requirements. The focus of the thesis consists of the municipal endorsement as well as the endorsement of the Swedish Armed Forces, in order to give the thesis depth these instruments are further examined and discussed in a de lege ferenda-manner with arguments from both Swedish and Danish legislation. The thesis concludes with a discussion on whether the permit and application process promote further growth of the Swedish offshore wind power industry, and in what way the process might be required to change going forward to comply with set climate goals as well as international regulatory changes.

Denna multipla fallstudie behandlar hur kommuner implementerar de bostadssociala målen i sina markanvisningar. Sveriges befolkning växer och fler bostäder behöver byggas för att människor ska ha någonstans att bo. Bristen på bostäder får stora konsekvenser både på individnivå och för samhället i stort när bostadsbristen hämmar samhällsutvecklingen. De som drabbas hårdast av detta är de med låg inkomst, studenter, ungdomar, pensionärer, socialt utsatta och nyanlända. För att skapa rätt förutsättningar för alla invånare i kommunerna ska målen för bostadsförsörjningen beskrivas i bostadspolitiska program och kopplas till översiktsplanerna (SFS 2000:1383). Behovet av att bygga bostäder för låginkomsttagare är stort, bland andra studenter, ungdomar och äldre, kommunerna kan genom sina markanvisningar ställa krav på byggherrarna om att uppföra sådana bostäder. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur två kommuner arbetar med markanvisning för att nå de sociala målen i bostadspolitiken och försöka besvara följande frågeställningar: • Hur kommer de bostadssociala målen gällande studenter, ungdomar samt bostäder för äldre och 55+ till uttryck i markanvisningar? • Hur skiljer sig de bostadssociala målen i markanvisningarna mellan Sundbybergs stad och Täby kommun? De i uppsatsen granskade markanvisningarna visar på att det i kommunerna byggs bostäder för den breda allmänheten men även i viss mån riktat mot grupper med lägre inkomster. Studien visar även att olika politisk styrning påverkar bostadsförsörjningen i olika riktning. Samt att vikten av att ha tydliga mål för bostadsförsörjningen leder till att bostadsbyggandet får en tydlig inriktning. Motsatsvis får avsaknaden av mål för bostadsförsörjningen negativa konsekvenser i form av uteblivna bostäder för ungdomar, studenter och äldre och 55+. / This multiple case study deals with how municipalities implement their housing supply objectives in their land allocations. Sweden’s population is growing and more housing needs to be built for people to have somewhere to live. The lack of housing has major consequences both at the individual level and for society at large when housing shortages hamper social and economic development. Those who are most affected by this are those with low incomes, for example adolescents, students and senior citizens. In order to create the right conditions for all residents in the municipalities, the housing supply objective should be described in housing policy programs and linked to the comprehensive plan (SFS 2000:1383). If there is a need to build residences for lower-income citizens, including adolescents, students and senior citizens, municipalities may, through their land allocations, induce the developers to construct such housing. The purpose of this study is to examine how two municipalities in the greater Stockholm region work with their land allocations to reach the objectives of their housing supply objectives and try to answer the following questions: • How will the housing supply objectives be expressed in land allocations regarding students, adolescents and senior citizens and 55+? • How does the housing supply objectives in the land allocation differ between Sundbybergs stad and Täby kommun? Conclusions from the study show that different political views, where basic principles on how to govern a municipality effectively, lead to, among other things, the housing supply objectives in different paths. One path does not favor those with low income, the other tries to do something. Different political views affect housing construction in Sweden, the question has therefore been raised that housing construction should be handled at the national level.

I och med att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande andel av Sveriges miljöpåverkan har aktörer inom branschen stora möjligheter att genom miljömässiga investeringar påverka fastigheternas klimatavtryck. Grundtanken är att investeringar genomförs om de är lönsamma men eftersom syftet med miljöinvesteringar även är att uppnå positiva miljöeffekter spelar mer än den ekonomiska aspekten roll. Privat verksamhet drivs i vinstsyfte och sedan lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag trädde i kraft 2011 ska även de allmännyttiga bostadsbolagen driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer för att inte sätta konkurrensen på marknaden ur spel. Affärsmässighet och samhällsansvar ska därmed kombineras. Syftet med studien är därmed att undersöka och få en fördjupad förståelse för vad miljöinvesteringar i fastigheter innebär samt vad som påverkar ett bostadsbolags miljöinvesteringsbeslut. Huvudfrågeställningen fokuserar på hur miljöinvesteringsbeslutet påverkas av att företaget är privat eller kommunalt. Vidare utreds även hur miljöinvesteringar skiljer sig från övriga investeringar i fastigheter när det gäller beslutsprocessen och bedömning samt vad som hade kunnat få fler miljöinvesteringar att genomföras. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från sju fastighetsbolag i Stockholmsområdet. Studien har visat att begreppet miljöinvesteringar i fastigheter ännu inte är helt definierat men främst handlar om åtgärder kopplat till energieffektivisering. Investeringsprocessen följer till största del samma process som övriga investeringar och samma beräkningsmetoder används men fler perspektiv tas in när det kommer till att ta beslutet. Avgörande faktorer för miljöinvesteringsbeslutet kan delas upp i kategorierna; lönsamhet och besparingar, företagets styrning, krav och mål, hyresgäster samt fastigheternas konstruktion. Ett bostadsbolags miljöinvesteringsbeslut påverkas av att företaget är privat eller kommunalt genom företagets styrning och syfte med verksamheten. I sin tur påverkar det synen på de avgörande faktorerna, främst i vilken grad lönsamhetskravet inte behöver uppnås och hyresgästernas inflytande på beslutet. Synen på miljökrav och en minskad miljöpåverkan påverkas inte av att företaget är privat eller kommunalt. / Since the construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden’s environmental impact, actors in the industry have great opportunities to influence buildings’ climate footprint through environmental investments. The basic idea is that investments are made if they are profitable, but since the purpose of environmental investments also is to achieve positive environmental effects, more than only the economic aspect matters. The goal of private companies is to make profit and since 2011 the municipal housing companies in Sweden must act according to business principles as well in order to maintain competition in the market. Business and social responsibility must therefore be combined. The purpose of the study is to gain an understanding of what environmental investments in buildings are and to analyse what influences a housing company’s environmental investment decision. The main issue focuses on how the environmental investment decision is affected by the company being private or municipal. Furthermore, the study investigates how environmental investments differ from other investments in buildings in terms of the decision process and also what could have led to more environmental investments being implemented. The study is based on semi structured interviews with ten respondents from seven housing companies in the Stockholm area. The study has shown that the concept of environmental investments in buildings is not yet fully defined but mainly is about measures related to energy efficiency. Environmental investments follow the same process as other investments and the same calculation methods are used, but more perspectives are considered when it comes to the decision making. Decisive factors for the environmental investment decision can according to this study be divided into the categories; profitability and savings, the corporate governance, requirements and goals, tenants and the construction of the buildings. A housing company’s environmental investment decision is affected by the company being private or municipal through the company’s governance and purpose. This affects the view of the decisive factors, mainly to what extent profitability requirements do not need to be met and the tenants’ influence on the decision. The view of environmental requirements and reduced environmental impact is not affected by the company being private or municipal.