En lyckad organisationsförändring beror i allt större utsträckning på hur väl organisationen lyckas med att generera support och entusiasm från dem anställda. Den interna kommunikationen är ett viktigt verktyg vid en organisationsförändring och kan påverka hur de anställda känner inför en förändring. Genom att intervjua anställda vid Vetlanda pastorat inom Svenska kyrkan som genomgår en organisationsförändring har studien undersökt hur den interna kommunikationen påverkar de anställdas inställning till en förändring. Av resultatet framgick att de fyra faktorer som studiens analysmodell grundat sig i; tidpunkt, avsändare, meddelande och kanal har en påverkan på dem anställdas inställning. Andra faktorer som också visat sig ändra inställningen är känslan av delaktighet och möjligheten till att kunna påverka förändringsprocessen, samt att de anställda har en tydlig bild kring hur deras roll i organisationen kommer se ut. Det har även framgått i studien att det är av vikt att kommunikationen inte reduceras till att enbart handla om spridning av information. Det måste även erbjudas möjlighet till den återkoppling som är grundläggande inom kommunikationsprocessen.

I en allt mer konkurrerande marknad är kommunikationen av stor betydelse för organisationers överlevnad. I och med nya innovativa tekniker utvecklas kommunikationslösningar som kan effektivisera verksamhetens kommunikation. En ny sådan teknik är sociala medier som växer och blir ett vardagligt sätt att kommunicera på. Det är därför intressant att undersöka hur och varför organisationer använder sociala medier. Syftet med uppsatsen är följaktligen att fördjupa förståelsen för organisationers användning av sociala medier för specifikt intern kommunikation. Utgångspunkten är ett organisationsperspektiv och därför studeras enbart kommunikationsansvariga på olika organisationer som använder sig av sociala medier, med en avgränsning att endast beröra sociala media kanalerna Facebook eller Workplace by Facebook. Uppsatsen grundar sig på totalt sex stycken kvalitativa intervjuer som alla har varit semistrukturerade. Resultatet visar att sociala medier hjälper till att skapa ett forum för medarbetare och kollegor att komma i kontakt med varandra och kommunicera. Det är genom att göra grupper, skicka direktmeddelanden eller på annat sätt dela åsikter, tips och idéer mellan varandra. Således skapas en gemenskap och samhörighet bland medarbetarna inom organisationen. Det tillåter med andra ord ett snabbt och smidigt, men ändå ett personligt sätt, att förmedla information internt och samtidigt effektivisera arbetsprocesser. Sociala medier upplevs även som ett bekant system då många redan är användare privat. Sociala medier kan engagera medarbetare och det kan vara lättare att få kontakt med kollegor, men all kommunikation platsar sig inte på sociala medier. Det är viktigt att ha förståelse för budskapet som ska förmedlas och hur det påverkar valet av kanal. Det finns positiva och negativa aspekter att beakta vid användning av sociala medier för intern kommunikation. / Communication is a competitive advantage for an organization's survival in an increasingly competitive market. Due to new developed technology to communicate, organizations can evolve their communication and consequently streamline communication processes. A relatively new communication channel that is expanding, and is a common way to communicate on a daily basis, is social media. Therefore this study aims to look into how and why organizations use social media for internal communication. The essay has a delimitation to only include the social media channels Facebook and Workplace by Facebook. An organization perspective has been applied and in total six semistructured qualitative interviews with communication managers at different organizations have been conducted in order to answer the research question above. The result shows that social media can be used for internal communication to make groups, chats and send messages directly etcetera, in order to establish a forum where co-workers can communicate and contact each other. As a result social media can achieve a greater commitment among co-workers. Due to social media layouts and that it is a common way to communicate on a daily basis, the users are already used to the system. Hence, social media is an easy and fast, but yet a personal, way for organizations to post and share information. Which can make the internal communication more effective. Social media can help to involve co-workers and to help them get in touch with each other, on the other hand, all forms of communication is not appropriate on social media. Therefore it is important to have an understanding of the message’s nature and how it should affect the choice of channel. For that reason, there are both positive and negative affects of the use of social media for internal communication.

Inom svensk äldreomsorg utgör hemtjänstens personal en essentiell arbetsgrupp, vars fysiska närvaro i hemmet hos äldre individer utgör smittorisken för covid-19. I enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen infördes därför restriktioner om fysisk kontakt mellan hemtjänstens personal i ett flertal kommuner. För många verksamheter innebar detta en plötslig övergång från fysiska träffar till individuell distanskommunikation mellan kollegor och i kontakt med chef, utan möjlighet till fysiska träffar. Det är dock fortfarande okänt hur dessa organisatoriska förändringar har påverkat kvaliteten av hemtjänstens interna kommunikation. Vid situationer då normala kommunikationsmöjligheter inte längre är tillgängliga behövs ett effektivt internt kommunikationssystem som kan tillgodose personalens behov och önskemål. Ett vanligt problem är dock att arbetsgivare sällan känner till vilken information som anställda anser vara viktig för effektiv kommunikation. I detta arbete används en standardiserad kommunikationsnöjdhetsenkät samt kombinerad analytisk metod för att kvantitativt och kvalitativt analysera hur ökad social distansering har påverkat kommunikationsnöjdheten bland nio enhetschefer och 35 undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten. Resultatet visar att anställda upplever minskade kommunikationsmöjligheter sedan restriktioner om social distansering infördes och skillnader observerades mellan omsorgspersonal och enhetschefer. Dessutom observerades att anställda finner nuvarande kommunikationsvägar att vara otillräckliga. Dessa unika fynd kan informera effektiva strategier för att upprätthålla goda kommunikationsförutsättningar under rådande pandemi.

Inom svensk äldreomsorg utgör hemtjänstens personal en essentiell arbetsgrupp, vars fysiska närvaro i hemmet hos äldre individer utgör smittorisken för covid-19. I enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen infördes därför restriktioner om fysisk kontakt mellan hemtjänstens personal i ett flertal kommuner. För många verksamheter innebar detta en plötslig övergång från fysiska träffar till individuell distanskommunikation mellan kollegor och i kontakt med chef, utan möjlighet till fysiska träffar. Det är dock fortfarande okänt hur dessa organisatoriska förändringar har påverkat kvaliteten av hemtjänstens interna kommunikation. Vid situationer då normala kommunikationsmöjligheter inte längre är tillgängliga behövs ett effektivt internt kommunikationssystem som kan tillgodose personalens behov och önskemål. Ett vanligt problem är dock att arbetsgivare sällan känner till vilken information som anställda anser vara viktig för effektiv kommunikation. I detta arbete används en standardiserad kommunikationsnöjdhetsenkät samt kombinerad analytisk metod för att kvantitativt och kvalitativt analysera hur ökad social distansering har påverkat kommunikationsnöjdheten bland nio enhetschefer och 35 undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten. Resultatet visar att anställda upplever minskade kommunikationsmöjligheter sedan restriktioner om social distansering infördes och skillnader observerades mellan omsorgspersonal och enhetschefer. Dessutom observerades att anställda finner nuvarande kommunikationsvägar att vara otillräckliga. Dessa unika fynd kan informera effektiva strategier för att upprätthålla goda kommunikationsförutsättningar under rådande pandemi.

Bristande kommunikation har stor inverkan på skeden under byggprocessen. Enligt en studie utförd av Brilliant Future är chefer inom bygg- och anläggningsbranschen minst bra på att föra över information till sina medarbetare. Förmågan att kommunicera och att ge återkoppling till sina medarbetare är två viktiga aspekter hos en bra ledare. Syftet med detta arbete är att reda ut vems ansvar det är att kommunikationen sprids mellan arbetsledningen, det vill säga projektchef, platschef och arbetsledare. Ytterligare ett syfte är hur kommunikationsbrist skapar rubbning i ansvarsfördelningen. Detta tar man reda på genom en litteraturstudie samt intervjuer med totalt nio olika personer inom byggbranschen. Dessa personer är uppdelade i tre olika yrkesroller. Dessa yrkesroller är arbetsledare, platschef och projektchef. Varje tre yrkesroller ingår i ett projekt i ett företag, varvid detta innebär att tre olika projekt och tre olika företag ingår i studien. Projekten där kommunikation studeras är på företagen NCC, GBJ Bygg samt Svevia. Alla respondenter var enade om att platschefen har det största ansvaret. Detta eftersom en platschef är den främsta kopplingen mellan projektchefen och resten som arbetar på byggarbetsplatsen. En bra platschef är den som kallar till fler möten samt delar med sig av både viktig, samt mindre viktig information, även om det inte spelar någon större roll för projektet. Detta i sin tur kan bidra till att medarbetarna får en bättre helhetsbild. Däremot är det fortfarande viktigt att varje individ tar eget ansvar och eftersöker information som är relevant för aktuell arbetsmoment. Projektdeltagare kommunicerar med varandra genom bland annat morgonmöten, månadsmöten, mejl och samtal. Möten sker både digitalt och fysiskt. I stora projekt kan möten ha dålig struktur, upplevas långtråkiga och ha ovettigt innehåll. Möten bör istället vara strukturerade och effektivare för att det ska bidra till bra resultat. Man kan därför dra en slutsats av att förtydligande ger tydligare bild av ansvarsfördelningen och vad de olika projekt parterna har för uppgifter. På så sätt uppstår färre misstag och konflikter. Man kan även dra en slutsats av att platschef är den rollen som oftast är nyckelrollen, har stor inverkan och kan i sin tur förbättra eller försämra ett projekt. En bra platschef bör dela med sig av information, ständigt komma med uppdateringar samt kalla till tillräckligt med möten för att uppnå ett önskat resultat i projektet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Begreppet närproducerat är nuförtiden allmänt känt och används av såväl företag som privatpersoner. Begreppet har aldrig fått någon officiell definition, och därför florerar det också olika uppfattningar om närproducerat. Till exempel anser många att närproducerade varor framställs i närområdet där de befinner sig, andra att det gäller för all produktion inom nationens gränser och ytterligare en grupp anser att det beror på vilken typ av produkt det handlar om. Denna uppsats syftar till att genom intervjuer med aktörer inom värdekedjan för livsmedel undersöka hur de uppfattar innovationen närproducerat, hur det skiljer sig åt för varje aktör och helt enkelt se vad närproducerat betyder för deras organisation. Vi anser att närproducerat har uppstått som en innovation, som innebär en ny idé skapad av människor och dess inträde i samhället. Utefter en modell av denna process har vi analyserat hur intervjupersonerna har påverkats av processens tre första steg som är kunskap, övertygelse och beslut. Främst drar intervjupersonerna paralleller till det ekologiska jordbruket som mer eller mindre blir närproducerats motsvarighet och detta öppnar diskussionen kring om närproducerat har någon framtid. Vi har även funnit att intervjupersonerna, både privat och i sitt yrkesliv, påverkas av olika kommunikationskanaler som kan ha stått som grund för den kunskap som senare bidragit till deras beslut gällande vad begreppet närproducerat innebär. / The concept of locally produced food is nowadays widely known and used by both companies and private individuals. The term locally produced food has never been assigned an official definition, and therefore the opinions about it are separated. Many believe that locally produced goods are produced in their neighborhoods, others that it applies to all production within national boundaries, and another group believes that it depends on what product it is. This papers purpose is that through interviews with actors in the value chain of groceries, examine how they perceive the innovations that is locally produced food, how it is different for each operator and simply see what local produced means for their organization. We believe that locally produced food has emerged as an innovation, which means a new idea created by humans and its entry into the society. Along the model of this process, we analyzed how respondents were affected by the process and its first three steps, knowledge, persuasion and decision. Mainly drawn parallels to organic farming as more or less the contrast of the term locally produced food, and this opens up for discussion concerning the future of locally produced food. We have also found that respondents, both privately and in their professional lives, are affected by various communication channels that may have been the basis for the knowledge that later contributed to their decision about what the term locally produced food really means.

Bakgrund: I dagens teknologisamhälle blir det allt svårare för företag att nå ut till sina presumtiva kunder då de utsätts med massvis av budskap. För att nå sina kunder kan företag förmedla budskap genom kommunikationskanaler som har olika egenskaper. Kommunikationskanalerna kan delas in i traditionella och moderna kommunikationskanaler. Olika egenskaper hos kommunikationskanalerna föredras hos olika individer. Barnfamiljer utgör en betydande del av livsmedelskonsumtionen då de inhandlar mer matvaror än resterande familjesammansättningar. Därmed så blir denna målgrupp en central målgrupp för matvarubutiker. Med avseende på detta krävs det mer ingående kunskap från matvarubutikens perspektiv för att tillämpa rätt kommunikationskanal för att nå målgruppen barnfamiljer, på ett sätt som föredras av målgruppen. Syfte: Att utreda vilken/ vilka av de moderna och/eller de traditionella kommunikationskanalerna som målgruppen barnfamiljer påstår att de föredrar från en matvarubutik, när ett attraktivt budskap förmedlas. Referensram: Uppsatsen utgår från teorier som kommunikationsprocessen, generella skillnader i de moderna och traditionella kommunikationskanalerna och kommunikationsriktningar. Vidare baseras den teoretiska referensramen på tidigare publicerade vetenskapliga artiklar. Metod: Uppsatsen metodologiska ansats bygger på en kvantitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning. Resultat: Resultatet för undersökningen visar att kommunikationskanalen e-mail föredras av målgruppen. E-mail hade en överlägset hög procentuell andel i jämförelse med de resterande kommunikationskanalerna som ingick i enkätundersökningen. Vidare kunde också resultatet påvisa att de moderna kommunikationskanalerna föredras framför de traditionella kommunikationskanalerna. / Background: In today's society, it becomes increasingly difficult for companies to reach their prospective customers. In order to reach their customers, companies can convey messages through communication channels that have varying characteristics. Communication channels can be divided into traditional and modern communication channels. Different characteristics of the communication channels are preferred by different individuals. Families with children constitutes a significant part of the consumption of food as they purchase fast moving consumer goods (FMCG) to a greater extent than the remaining family constellations. As a result, this target group becomes a key target for food retailers. In this regard, more thorough knowledge from the food store's perspective is required to apply the right communication channel to reach the target families with children, in a manner preferred by the target audience. Purpose: To investigate which of the modern and/ or traditional communication channels, families with children prefer from a food store when an attractive message is conveyed. Reference Framework: The essay is based on theories such as the communication process, general differences for the modern and traditional communication channels and communication direction. Furthermore, the theoretical frame of reference is based on previously studied material from scientific articles. Method: The methodological approach is based on a quantitative method and the empirical material has been collected through a quantitative questionnaire survey. Result: The results of the survey show that the preferred communication channel for the target audience is e-mail. E-mail had a high percentage share compared to the remaining communication channels that were included in the survey. Furthermore, the results suggest that modern communication channels are preferred to traditional communication channels.

Sammanfattning Kommunikation spelar en stor roll i dagens organisationer och det finns en mängd olika kanaler att välja mellan för att förmedla olika budskap. Syftet med denna studie har varit att få kunskaper om den formella interna kommunikationen och hur den upplevs fungerar ur ett chefsperspektiv. Inledningsvis undersöktes vilka kommunikationskanaler bolaget använder sig av i sin interna kommunikation. Vidare har fokus legat på hur chefer upplever att den formella interna kommunikationen fungerar ur två olika perspektiv, dels utifrån deras egen arbetssituation och dels ur ett organisatoriskt perspektiv. Avslutningsvis har chefernas upplevelse av utmaningar i den interna kommunikationen hos bolaget undersökts. Undersökningen är baserad på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med chefer i ett livsmedelsproducerande bolag. Resultatet av intervjuerna samt forskning och teorier på området har legat till grund för analys och slutsatser för studien. Resultatet visar att bolaget främst använder sig av elektroniska kommunikationskanaler samt möten i sin formella interna kommunikation. Chefernas upplevelse är att de får tillräckligt med information för att kunna utföra sitt dagliga arbete, men de önskar mer information om långsiktiga mål och strategier. Chefernas upplevelse är att kommunikationen inom organisationen brister och de anställda känner sig under-informerade, detta har skapat en viss osäkerhet inför framtiden. De största utmaningarna bolaget står inför är att skapa en kommunikationsstruktur och enhetlighet i kommunikationsarbetet.

Titel: Den interna kommunikationen - En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer Syfte: Syftet med studien är att studera kommunikationen som sker internt på fallföretaget mellan de olika stegen i hierarkin, genom att ta hänsyn till valet av kommunikationskanal som finns tillgängliga för respektive aktörer i hierarkin. Metod: Studien utfördes med en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats för att kunna samla in empiri. Datainsamlingen skedde på fallföretaget genom intervjuer som har utförts med aktörer på olika nivåer i hierarkin. 34 personer intervjuades enskilt, de som har deltagit i studien är; 1 driftchef, 3 lagerchefer, 10 arbetsledare och 20 medarbetare. Ad hoc metod användes för att analysera den insamlade empirin för att sedan välja ut relevant information som har kunnat besvara på forskningsfrågorna samt uppfylla studiens syfte. Resultat och bidrag: Studiens resultat är att valet av kommunikationskanal varierar beroende på vilken plats som aktören har i hierarkin. Ju högre man befinner sig i hierarkin desto mer tillgång finns det till olika kommunikationskanaler. Resultatet visade att de som är lägre i hierarkin inte har användning för vissa kanaler på grund av det arbete som de utför. Bidraget med studien är att analysera internkommunikationen på fallföretaget och kartlägga vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga internt. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger förslag att undersöka orsaken till att det inte finns ett bredare intresse längre ner i hierarkin när det gäller informationsspridning. Nyckelord: Intern kommunikation, kommunikationskanaler, vertikal kommunikation, formell och informell kommunikation. / Abstract Summary Title: Internal communication – A case study on how it is communicated internally between different hierarchical levels Aim: The purpose of the study is to study how it is communicated internally between the different various steps in the hierarchy in a company, considering the choice of communication channel that is available to each person in the hierarchy. Method: The study was conducted with an abductive research approach where a qualitative research method has been applied to be able to collect empirical data. The data collection took place at a case company where researchers interviewed various employees at different levels in the hierarchy. 35 people were interviewed individually, of which one was operations manager, 3 warehouse managers, 10 supervisors and 20 employees. Ad hoc method for analysis was used to analyze the collected data and then relevant information that can answer the research questions were selected. Conclusions and contributions: The result of the study is that the choice of communication channel used by each employee to communicate internally varies depending on where the employee is in the hierarchy. The higher the hierarchy is, the more access you have to different communication channels. The result showed that those who are lower in the hierarchy do not use certain channels because of the work they are doing. The study's contribution is that it analyzes the internal communication at the company and maps out which communication channels are available internally for each employee when he or she wants to communicate. Proposals for continued research: The study proposes to investigate the reason why there is no broader interest in the hierarchy when it comes to spreading of information. Keywords: Internal communication, communication channels, vertical communication, formal and informal communication.

Inom organisationer är den interna kommunikationen grundläggande för att det operativa arbetet ska fungera. Faktorer som kultur, struktur, ekonomi, tid och ledarskapsperspektiv påverkar kommunikationen i allra högsta grad. Denna studie har syftet att beskriva och analysera hur Upplands-Bro Kommuns interna kommunikationsprocesser är uppbyggda och fungerar, utifrån både ett ledarskaps- och medarbetsperspektiv. Studien kommer identifiera kommunikationsvägar och kanaler och vilka faktorer som påverkar de olika avdelningarnas interna kommunikation mellan chef och medarbetare utifrån teorier som behandlar organisationskultur- och struktur, ledarskapskommunikation och formella och informella kommunikationsperspektiv. Undersökningen är en fallstudie och har använt kvalitativa intervjuer som metod, både för de individuella chefsintervjuerna och för gruppintervjuerna. Metoden valdes för att kunna få en djupare förståelse och förklaringar för hur den interna kommunikationen fungerar mellan chef och anställd. Studien visar att den interna kommunikationen inom varje avdelning är bristande och många är missnöjda med utformningen, men på olika sätt. Några påpekar att dialogen är för fri och ostrukturerad, medan några saknar den öppna dialogen helt och hållet. Avdelningarna arbetar med kommunikationen på helt olika sätt, där vissa främst använder digitala kanaler, medan andra endast använder muntliga. De flesta medarbetare anser dock att APT-möten är de främsta kanalerna för både information och dialog. Avdelningarnas kultur- och struktur har väsentlig påverkan på alla avdelningar men i olika grad. Två av avdelningarna består nästan helt av kulturgemenskap för att kommunikationen ens ska fungera, medan två påverkas mer av strukturen inom avdelningen. Om de är vertikalt eller horisontellt uppbyggda spelade roll för både dialogen och för delaktigheten inom gruppen. Alla avdelningar använde sig av både formell- och informell kommunikationsstruktur i viss grad. Dock verkade de mer informellt uppbyggda avdelningarna mer tillfredsställda med kommunikationen, än de som främst bestod av formell information.