<p>Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ”Livsviktigt” med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar. Vi har i vår undersökning kommit fram till att eleverna uppfattar att de lär sig de saker som materialet säger sig lära ut och de flesta elever säger sig veta syftet med ämnet. Det som flest elever uppfattar att de lär sig är hur andra kan känna sig och hur de kan lösa olika konflikter som kan uppstå. Vi kunde inte se några större skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet. Mellan de olika skolåren kunde vi se vissa skillnader men inte några övergripande.</p>

No description available.

<p>Kan matematiken kläs i ett skimmer av glädje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. Utifrån detta har vi valt att studera en norrländsk kommun och deras satsningar på matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjänsteman, matematikutvecklare, rektorer och lärare kan vi konstatera att dessa strävar mot samma mål när det gäller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper måste förbättras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lärare är av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig åt. Det pratas om traditionell kompetensutveckling såväl som kompetensväxling och matematikutvecklare för att utbilda och stötta lärare. I studien kan vi se att den kommun som undersöktes bara har påbörjat sin matematiksatsning, medan matematikdelegationen (SOU 2004) hade som mål att år 2006 skulle alla kommuner i landet ha påbörjat utbildning av och arbetet med matematikutvecklare. De lärare som deltog i studien har gemensamt med rektorerna att de tycker att läromedlen styr för mycket. Lärarna måste få en chans att utveckla sina matematiklektioner och det är här som skillnaderna i hur denna utveckling skall ske uppdagar sig. Rektorerna och en av lärarna menar att det är traditionell kompetensutveckling, det vill säga den kompetensutveckling som kommunen erbjuder, som i första hand bör nyttjas, medan det övriga lärarna till största del talar om erfarenhetsutbyte lärare emellan. Vi kan konstatera att ännu kan matematiken inte kläs i ett skimmer av glädje. Eftersom att alla inblandade har en vilja att utveckla matematikämnet finns det stora förhoppningar att detta kommer att kunna ske i framtiden.</p>

<p>Eftersom social kompetens både är en viktig faktor för små barns hälsa och även är en av förskolans grundpelare ville vi undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja barns sociala kompetens. Det är också syftet med denna studie. I bakgrunden beskrivs begreppet social kompetens samt tidigare forskning som gjorts inom området. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur pedagoger kan arbeta med att främja barns sociala kompetens i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med observationer av sju förskoleavdelningar. Resultatet av studien visade på att pedagoger i förskolan arbetar med att främja barns sociala kompetens i vardagliga situationer men att de har svårt att sätta ord på det de gör. Mest framträdande var att mycket av arbetet med att främja barns sociala kompetens har vi sett handlar om pedagogers förhållningssätt mot barnen där.</p>

No description available.

<p>Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetsförmedlares förståelse av kompetensbegreppet, med fokus på social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer är sociala nätverk, strukturer i samhället och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det är en kvalitativ studie som bygger på en hermeneutisk ansats. Det innebär att individernas tolkningar, såväl de fem respondenternas som min egen har använts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna. Det som går att utläsa av studien är att ett perspektivtänkande kring kompetens kan vara betydande för att skapa en gemensam förståelse av kompetens och hur kompetens kan utvecklas. Genom respondenternas beskrivningar av social kompetens framkom olika nivåer. I en första nivå är individen artig, passar tider och uppför sig. I en andra nivå kan individen försöka samarbeta, försöka smälta in i gruppen, lyssna och visa hänsyn. I den tredje och eventuellt högsta nivån är det möjligt för individen att samarbeta obehindrat med olika människor, kunna föra samtal utan att begränsas av vem personen är och kunna smälta in i gruppen. Den sociala kompetensens betydelse i arbetssökandet är varierande beroende av individen själv, gruppen eller arbetsplatsen, samhället och den kontext i vilken individen ska anställas till. Med andra ord har social kompetens viss betydelse, men inte alltid en avgörande betydelse i arbetssökandet.</p>

<p>Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär. Jag har använt mig av intervjuer med fem fritidspedagoger för insamlandet av data. Resultatet jag kommit fram till är att fritidspedagogen har kompetens inom de estetiska ämnena; musik, bild, drama och rörelse/idrott. Detta innebär att fritidspedagogen kan komplettera lärarens teoretiska arbete med praktiska inslag i olika ämnen. Fritidspedagogen har också kunskap inom barns sociala utveckling, mobbningsförebyggande arbete och konfliktlösning. Frågeställningarna i arbetet är: </p><p>Vad är fritidspedagogens roll i skolan? Vilket utrymme får fritidspedagogen i skolan? </p><p>-kompetensmässigt </p><p>-tidsmässigt </p><p>-delaktighet i möten (personalmöten, elevvårdsmöten m. m.)</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling.</p><p>Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a. Luspunkt 18a är också intressant då den förutsätter att alla elever blir bokslukare dvs. <em>läser frivilligt och gärna</em> medan forskning visar att alla elever inte blir bokslukare enligt kriteriet för luspunkt 18a.</p><p>När elever inte utvecklar sin läsning som förväntat bör skolan så tidigt som möjligt utreda vad som kan vara hinder i läsutvecklingen. Läsning har sin grund i formeln Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation och forskning säger att olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter kräver olika specialpedagogiska insatser. Därför är det viktigt att förstå <em>vad</em> som hindrar i läsutvecklingen samt utvärdera ifall insatta åtgärder haft avsedd effekt. Mina avslutande reflektioner är att det också kan vara av avgörande betydelse att ”lusläsa” både kartläggningsmaterial och manualer till test för att försäkra sig om materialets tillförlitlighet, för den enskilde individens möjligheter till en positiv läsutveckling. Att tidigt upptäcka hinder i läsutvecklingen är angeläget för att kunna ge adekvat stöd och för att ge eleven möjlighet att behålla sin positiva självbild och lust att lära.</p>

<p>Title: The perfect candidate – the selection process in a global organization.</p><p>Authors: Kariin Adolfsson and Simon Leetsaar</p><p>In today's society, it becomes increasingly current with correct person on correct place in the</p><p>working life. What requires knowledge about how to recruit in a professional manner and</p><p>reliable ways. In many bigger organizations, there is today a human resources department that</p><p>only works with recruitment of new employees. The purpose with our research is to describe</p><p>personnel selection process in a big swedish organization, how they work throughout the</p><p>entire process. The study is based on three qualitative interviews and observations of two</p><p>focus group interviews. The qualitative interviews were held with the personnel manager,</p><p>deputy personnel manager and the recruiting manager. Moreover, a summary was formulated</p><p>of the documents that the organization had given us access to. The results from the interviews</p><p>and observations has then been analyzed compared to theoretical concepts chosen for the</p><p>study. The analysis of the result shows that the organisation follows a surely prepared</p><p>procedure in the personnel selection process that reflects the theoretical concepts chosen for</p><p>the study. Finally, suggestions is presented how the organisation can work furthermore in</p><p>order to improve their work with recruitment.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med arbetet är att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill även förmedla medarbetarna på Swedbank i Gävles uppfattning av begreppen för att kunna förstå hur de speglas i verkligheten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Synsätt och metod: </strong>Vi har val att arbeta med vår studie utifrån det synsätt som benämns aktörssynsättet. Synsättet menar att det är aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet.<strong> </strong>Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebär att det blir svårt att med olika uppfattningar finna en sanning. Istället har vi i och med vår studie försökt bilda oss en uppfattning av ämnet vi studerat och låtit vår slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv.<strong></strong></p><p> </p><p>Vårt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts på Swedbank i Gävle. Vi har valt att arbeta empirinära utan att i förväg ha valt några teoretiska referensramar. Att arbeta på det sättet har varit tufft men vi valde att arbeta på det sättet för att det enligt oss tillåter flera aspekter att komma fram.</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ undersökning eftersom det kräver en närhet till objektet som informationen ska hämtas ifrån. Arbetssättet handlar om att förstå hur människor upplever sig själva, sin tillvaro och sin omgivning. I och med vårt kvalitativa arbetssätt har vi valt att genomföra intervjuer för att samla data.</p><p> </p><p><strong>Slutsats: </strong>Genom vår fallstudie har vi sett att Swedbank i Gävle har ett mer traditionellt resurssynsätt. De fokuserar på individprestationer som internutbildning och försäljningssiffror. Det är detta det talas om och det är där mätningar görs, följs upp och åtgärder vidtas vid behov. Däremot är fokus på interaktion och samspel mellan människor för liten. Här återfinns brister enligt medarbetarna och dessa komponenter är ingenting de pratar kring på kontoret. Vilket styrker litteraturen kring att det som syns finns, det som synliggörs är lättare att besluta och ta i.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatta studier: </strong>Våra förslag till fortsatta studier är att inrikta sig på en av komponenterna vi funnit påverkas av kompetens i verksamheten. Det för att kunna göra en djupare undersökning och undersöka omständigheter kring exempelvis social kompetens. Viktiga bitar som har påverkan på kompetensen och dess utveckling är kommunikation och motivation. Motivation har vi inte gått in på i denna studie varför det skulle vara intressant att studera hur motivationen påverkar kompetensutvecklingen samt hur kompetensutvecklingen i sin tur kan tänkas påverka motivationen.</p><p> </p><p>Kompetensutveckling genom aktion och interaktion skulle vara intressant att titta närmare på i verksamheten. Med det menar vi att genom att göra studiebesök och observationer se hur människor i möten och genom utbyten mellan varandra utvecklar kompetens. Vi har under studiens gång sätt att hur stor påverkan motivation har på kompetensutveckling. Denna koppling skulle vara intressant att titta närmare på. Kommunikation har visat sig vara av stor betydelse i verksamheten och det är ett brett ämne som skulle vara intressant att titta på i organisationen.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Förhoppningarna är att vårt arbete ska kunna väcka nya infallsvinklar kring ämnet kompetens och kompetensutveckling. Vårt arbete har bidragit till att starta en dialog på kontoret och vi hoppas att vår studie ska kunna medföra att de fortsätter att diskutera ämnet. Vi vill att vår studie ska kunna bidra till en ökad medvetenhet kring deras arbete kring kompetens och kompetensutveckling.</p><p>Vi hoppas att vår undersökning har hjälp medarbetarna att kunna kommunicera deras åsikter till ledningen. Därav hoppas vi även att ledningen ska kunna ha nytta av medarbetarnas åsikter i sitt arbete.</p>