<p>Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt. Olika utbildningsvägar för att bli teaterlärare, både på folkhögskolenivå och på högskolenivå kartläggs. Framförallt handlar undersökningen om vem som anses vara behörig och kompetent att undervisa i teaterämnet. Med målsättning att förstå innebörden i begreppen som de används i praktiken har rektorer på olika gymnasieskolor runt om i landet intervjuats via e-post. De har svarat på frågor utifrån sina anställda teaterlärare, samt sin egen syn på behörighet, kompetens och kunskap. Resultatet visar att det finns mycket få utbildningsvägar för den som vill bli behörig teaterlärare. Detta gör att många av dem som arbetar inom yrket inte läst på lärarprogrammet utan har andra utbildningar. Rektorerna på de estetiska programmen anser att den viktigaste kunskap en teaterlärare bör inneha är ämneskunskaper. Utbildning och pedagogisk skicklighet värderas också högt. Rektorerna visar stor kunskap om vilken utbildning de teaterlärare som arbetar på deras skola har. Trots att det sällan rör sig om en traditionell lärarutbildning anser rektorerna i de allra flesta fall att den anställde anses som behörig för yrket.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.</p>

<p>Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks. Urvalet, sju respondenter från olika aktörer sker med ändamålsurval. Begränsningar görs geografiskt och storleksmässigt pga. tidsram och ekonomi. Analys görs med hjälp av en modell, Lund & Sundberg (2004), för en djupare förståelse av sammanhang och skillnader. Resultat och diskussion visar skillnader och likheter i de olika aktörernas uppfattning av kompetensutveckling. En bild av hur det arbetas med kompetensutveckling inom det begränsade området för vår undersökning ges. Diskussionen ger även förslag på vidare forskning.</p>

<p>Denna uppsats handlar om dagstidningars syn på lärarkårens kompetens och professionalitet. Hur speglas detta i några olika tidningar och vad skulle kunna tänkas vara orsaken till den ofta ganska negativa bilden av lärarnas kompetens. Uppsatsen är en jämförelse mellan 1996 och 2004 för att också försöka se om synen har förändrats över tid. En orsak till den negativa synen på lärarnas kompetens skulle kunna förklaras med att lärarna saknar en egen profession. Det innebär att lärarkåren är öppen för kritik och synpunkter från allmänheten som ibland anser sig veta bättre vad som bör gälla i skolan än lärarna själva. Detta skulle dock aldrig ske inom andra etablerade yrkesprofessioner, då sällan allmänheten ifrågasätter en läkare eller advokat i deras handlande.</p>

<p>I dagsläget hör förändringar i organisationer till vanligheten. Den rådande lågkonjunkturen har bidragit till att allt fler organisationer har fått rationalisera sina verksamheter, där uppsägningar av personal även är vanligt förekommande. Då dessa uppsägningar kräver omfattande personalstrategier att hantera för den berörda personalen, syftar denna studie till att undersöka hur den kvarvarande personalen hanteras och påverkas i och med organisationsförändringen. Utifrån våra frågeställningar vill vi med studien kartlägga den kvarvarande personalens situation.</p><p>Studiens resultat visar på att den kvarvarande personalen inte hanterasts utifrån specifika strategier under dessa förändringar, dock fanns stödsamtal tillgängliga men dessa utnyttjades inte. Kompetensöverföringen från uppsagd personal till kvarvarande, skedde mestadels genom praktiskt samarbete. Vidare visade resultat också att kompetensutvecklingen avstannat för den kvarvarande personalen efter organisationsförändringen. Detta var beroende av den ökade arbetsbelastning som förändringens bidragit med, tidsbrist för kompetensutveckling föreligger.</p><p>Slutligen visade resultatet att tydliga motivationsfaktorer för den kvarvarande personalen var delaktighet, samhörighet, ett väl utfört arbete, kundkontakter samt ett väl stimulerande arbete med krävande arbetsuppgifter. Dessa faktorer gav personalen arbetstillfredsställelse och arbetsglädje men under förändringsprocessen var oro för framtiden något som påverkade dem negativt. Genom analys av studiens resultat är vår tolkning att även den kvarvarande personalen bör hanteras vid organisationsförändringar, främst i form av information och samtal, för att oron inte ska påverka arbetets effektivitet negativt.</p>

<p>I och med den stora generationsväxlingen som den svenska arbetsmarknaden står inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgående 40 – talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vår undersökning på Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anställdas syn på kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nästa generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgångspunkt har vi använt oss av fem stycken teoriområden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi använde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med både yngre och äldre representanter ur arbetsstyrkan samt på både tjänstemän och kollektivanställda. Materialet från intervjuerna ligger till grund för de resultat vi har fått i undersökningen. Vi fann att synen på kompetens skiljer sig mellan generationerna på grund av deras förutsättningar och livssituation. Dock är generationerna väldigt eniga om att det är erfarenheter som borde föras över innan den äldre generationen går i pension. Skillnaderna mellan generationerna är många och vi fann mycket intressant som vi inte hade förväntat oss.</p> / <p>With the major generational change that the Swedish labor market is facing, we wanted to look into the skills transfer between the outgoing older employees and the new workers who will take their place. We conducted our study at Uddeholms AB, Hagfors, and the study concerned the employees' views on skills, what they thought was important to pass on to the next generation and the differences that existed between the generations. As a starting point we have used five theories which all relate to competence but have different approaches. We used a qualitative method and conducted seven interviews with both younger and older representatives from the workforce, and both officials and public employees. The material from the interviews form the basis of the results we have obtained in the study. We found that the perception of competence differs between generations because of their conditions and life situation. However, generations really agree that experience is the most important thing to be passed on before the older generation retires. The differences between generations are many and we found many interesting aspects that we had not expected.</p> / KOM INN

<p>Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: <em>Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande </em>och<em> Genusskillnader.</em> I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.</p>

<p>Den här uppsatsen avhandlar ämnet gruppchefskap i morgondagens försvarsmakt samt hur väl specialistofficersutbildningen, som ligger till grund för dessa morgondagens gruppchefer, förbereder dem för kommande uppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att lyfta och diskutera faktorer inom ämnet gruppchefer i den nya försvarsmakten för att identifiera eventuella brister i dagens gruppchefsutbildning samt lägga grund för eventuell vidare forskning inom ämnet.</p><p>De frågeställningar som jag har ställt upp för mig är:</p><ul><li>Vilka allmänna krav kommer det att ställas på gruppchefer i den svenska försvarsmakten?</li><li>Får individer som genomfört specialistofficersutbildningen, rätt förutsättningar att möta de krav som kommer att ställas på dem?  </li></ul><p>Metoden som jag har tillämpat för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ analys i två delar kopplat till en teoretisk modell. Slutsatserna av denna undersökning är följande:</p><ul><li>Specialistofficersutbildningen är i sin teoretiska utformning väl förberedande för blivande gruppchefer.</li><li>För att verkligen bottna i problemformuleringen så bör kompletterande undersökningar genomföras.</li><li>Den stora skillnaden på dagens och morgondagens officerare ligger i chefskapet och utbildarrollen hemma i Sverige.</li></ul> / <p>Sweden has for decades been contributing UN with troops in international conflicts. But Sweden’s primary objective always been to defend nation borders. Although the primary objective might still be to protect nation borders, the missions abroad has become a bigger priority. The Swedish armed forces are going through a major change and reconstruction to meet this new priority, but is the personnel system adapted as well?  One of the major changes is that Sweden is now leaving a personnel system based on conscripts, and entering a new system based on employed soldiers. But Sweden has, at least not what I could find, ever had a joint plan for educating leaders on group level. Until now. This essay tries to answer the questions: What are the joint demands on group leaders of tomorrow? And how is the education adapted to meet these required demands?</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Vårt syfte har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om vad som kännetecknar kompetens hos lärare i ämnet idrott och hälsa. Vidare har syftet varit att jämföra dessa lärares uppfattning med en lärarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgångspunkt från en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. Våra frågeställningar är formulerade enligt nedan: Vad kännetecknar lärares kompetens i ämnet idrott och hälsa och utgår de från läroplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framträder som viktiga för en kompetent lärare? Är Annerstedts kategorier giltiga även för vår studie, genomförd 16 år senare?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad på den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt använde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslärarkompetens består. Vårt urval har bestått av fyra stycken idrottslärare som har erhållit sin examen från GIH och är verksamma i Stockholmsområdet. Varje lärares uppfattning har sedan återgivits separat och sedan analyserats efter Annerstedts fyra olika kategorier om idrottslärarkompetens.</p><p>Resultat</p><p>Lärarnas uppfattning om en kompetent idrottslärare innebär att idrottsläraren besitter en bred kunskapsbank, har en positiv och engagerande personlighet samt har en adekvat utbildning och är öppen för vidareutveckling. Samtidigt behöver den kompetenta läraren ha god insyn i styrdokumenten och vara noggrann med sina mål. De fyra respondenters uppfattning i denna studie om idrottslärarkompetens visar yrkets mångsidighet.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt de fyra intervjuade idrottslärarna besitter en bra idrottslärare många olika egenskaper. Annerstedts 16 år gamla kategorier fungerar delvis att applicera på de intervjuade lärarna, men på grund av att respondenternas uppfattning inte till fullo stämmer överens med dessa, har författarna skapat en ny kategori som namngivits den målstyrda och reflekterande läraren.</p>

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär. Jag har använt mig av intervjuer med fem fritidspedagoger för insamlandet av data. Resultatet jag kommit fram till är att fritidspedagogen har kompetens inom de estetiska ämnena; musik, bild, drama och rörelse/idrott. Detta innebär att fritidspedagogen kan komplettera lärarens teoretiska arbete med praktiska inslag i olika ämnen. Fritidspedagogen har också kunskap inom barns sociala utveckling, mobbningsförebyggande arbete och konfliktlösning. Frågeställningarna i arbetet är: Vad är fritidspedagogens roll i skolan? Vilket utrymme får fritidspedagogen i skolan? -kompetensmässigt -tidsmässigt -delaktighet i möten (personalmöten, elevvårdsmöten m. m.)