I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens.   Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar.

The study aims to describe, compare, and analyze how managers and basic staff in disability care reflects on education and competence in the organization and from an organizational context explain how the professionalization efforts can be understood at different levels of disability care. Highlighting these questions can stimulate discussion within this field when it comes to the evaluation of competence and skills of staff working with people with various disabilities, which is also sought after in society even more today. The study is qualitative and the result is based on five semi-structured interviews with managers and basic staff in disability care. The interview questions were categorized according to the concepts that are central in this essay: competence, training, professionalism and organization. The results show that there is some doubt about what a higher competence of personnel in direct contact with the users would mean. Among the basic staff uncertainty seems to be highest. Three different ways of relating to education and competence issues in the organization emerges: advocates of formal knowledge, advocate of practical knowledge and advocate of dialectical knowledge. The study shows some differences among managers and basic staffs attitude where basic staff seem to evaluate the practical knowledge, or dialectical, to a greater extent, while the managers seem to appreciate the theoretical knowledge to a greater extent.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna vid Umeå universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stämmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrågor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstämmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stämmer berättelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mål och aktiviteter? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är lärare från personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling är stora vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att själv påverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen är drivande i frågan. De anställda menar att en anställning vid universitetet erbjuder konstant lärande och ett öppet och lärande klimat. Det framgår att det formella utbildningsutbudet i vissa fall inte lever upp till behoven och att detta kan ses som en svaghet med kompetensutvecklingsarbetet. Intervjupersonerna menar däremot att de informella utbildningsinsatserna har en större överensstämmelse med arbetsuppgifterna, framförallt för att de själva väljer att delta i insatserna. Resultatet visar även att drivkraften till kompetensutveckling ligger hos individen. Det kommer bland annat från universitetets struktur och kultur. Målen relaterade till kompetensutveckling i den pedagogiska handlingsplanen är till viss del uppfyllda även om det fortfarande finns utrymme för utveckling.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder.   För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet. Sociala förmågor blir mer och mer eftertraktade hos civilingenjörer då de väntas kunna arbeta mer mot kunder och hantera dem på ett bra sätt. Teknisk kompetens är ändå fortfarande klart viktigast i rekrytering av civilingenjörer. Än viktigare än att vara nyfiken och intresserad vid intervjumomentet som kandidat är det att vara ärlig och inte uppfattas som nonchalant då det är egenskaper som rekryterarna inte uppskattar.   Rekryterarna arbetar med strukturerade intervjuer där de fokuserar på öppna frågor. Frågornas utformning samt rekryterarnas agerande vid intervjumomentet är tänkt att ge kandidaten möjligheten att på bästa sätt presentera sig och sina styrkor. Personlighetstest har blivit vanligare och används som ett hjälpmedel vid rekrytering av civilingenjörer. Men testen ger inte en tillräckligt dynamisk bild av kandidaten för att rekryterarna ska lita fullt ut på dem.

The aim of this study was to investigate how the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University correlates to selected parts of the core content of the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Furthermore we aimed to investigate the perceived competency of recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health within the selected parts of the core content. The selected parts of the core content are: Exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability The adjustment of tension and mental training. The methods used were a qualitative comparative text analysis of the syllabuses for Physical Education and Health at Uppsala University and Gy11 Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School, as well as a quantitative survey conducted with recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health. The results were that there is an obvious correlation between the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University and the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Moreover the survey shows that the respondents felt confidence in their ability to teach exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability. The survey also shows that the respondents felt less confidence in their ability to teach the adjustment of tension and mental training.

Med en syn på barnet som aktivt och kompetent (Kampmann, 2004) och en ny läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) som betonar lärande framför omsorg och omvårdnad (Halldén, 2007) är frågeställningen i detta arbete vilka möjligheter till avskildhet och vila barnen erbjuds, och själva kan ta sig, under förskoledagen. Detta har studerats genom enkäter, observationer och intervjuer som sedan samanalyserats.   Resultatet visar att barnen i liten utsträckning utöver den traditionella ”vilan” erbjuds avkoppling. Det visar också att ”vilan” inte alltid är den lugnaste stunden under dagen. Många barngrupper är stora under lång tid av dagen och, framför allt på äldrebarnsavdelningar, upplevs lokalerna trånga. Barn har olika strategier för att själva söka ro, antingen i närheten av någon vuxen eller genom att avskärma sig själva i barngruppen. Ofta försvåras strategierna av strukturella skäl, till exempel stora barngrupper i trånga lokaler, men den barnsyn som de vuxna i förskolan har påverkar också vilket bemötande barnens strategier får.   Det finns flera metoder för att medvetet arbeta för att tillgodose barns behov av en lugn stund, till exempel massage och yoga, men min studie visar att de sällan används regelbundet i verksamheten.

Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftspråkliga kompetenser som framställs som nödvändiga i ett nationellt utvärderingsinstrument för de inledande skolåren. I det övergripande syftet ingår också att undersöka vilken bild av eleven som framträder i utvärderingen av elevers skriftspråkliga kompetenser. Föremål för analys är Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andraspråk, Nya språket lyfter. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn på kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn på lärande och bedömning eftersom dessa områden blir viktiga för studiens genomförande. Den analytiska processen genomförs i två steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrån ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet är uppbyggt kring. Den analytiska processens andra steg undersöker hur bilden av eleven konstrueras i Skolverkets bedömningsstöd. Kompetenser som görs gällande som viktiga i Skolverkets bedömningsinstrument innefattar språkets symboler och byggstenar vilket inkluderar bokstav, ljud, ord och meningar. Dessutom framställs förståelse av texters innehåll och delaktighet i textproduktion och bearbetning av texter som viktiga kompetenser. Att kritiskt kunna granska text utifrån olika perspektiv och att ha kunskap om att texter tillhör olika genrer och därigenom används på olika sätt framställs vara av underordnad karaktär. Bilden av eleven som konstrueras är komplex och beroende av utifrån vilket perspektiv man väljer att studera materialet. I bedömningen av eleven framställs denne som ensam skapare i lärandet medan undervisningen som Skolverket ger förslag på framställer eleven som delaktig i en gemenskap som skapar och utforskar text och språk.

I skolan möter vi dagligen elever som i någon form behöver extra stöd. Vi har i vårt arbete med elever i särskilda undervisningsgrupper haft god tillgång till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket väckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gäller IT-verktyg? Vi är också nyfikna på hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-området. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden är en enkätstudie i form av en webbenkät.Resultatet visar på en stor skillnad vad det gäller tillgången till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gäller skolutveckling. Vi kan också konstatera att våra resultat inte skiljer sig ifrån den forskning vi tagit del av. Vad det gäller tillgänglighet visar resultatet dessvärre på sämre siffror än forskningen. / In school we meet students daily that in some form need extra support. We have seen within our work students in special education groups working with IT tools (such as speech synthesis, spell checking software). This has aroused our interest in IT and its potential. Is this supported in schools when it comes to the IT tools? We are also curious to find out if there is a connection between the development in skills and the school IT development. We also want to see how professional development around these tools look and see if there may be an association with the school development in the IT field. We chose a quantitative approach, since the method is a questionnaire in the form of a web survey.The results show a significant difference in access to IT tools in schools, skills and competence with these and how it looks when it comes to school improvement. We also note that our results do not differ from the research we have studied. In terms of availability, the results unfortunately give worse figures than the research.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design? För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm. Tanken med workshopen var att låta ungdomar på estetiska- och medieprogrammet använda sig av grafisk design för att formge ett omslag till en tidning. Eleverna fick själva välja typsnitt, bilder och färger för att berätta och framföra sitt budskap till sin tänkta målgrupp. Jag ville undersöka om de själva kunde formulera sina val för att kunna analysera och formulera ett budskap i en nutida västerländsk marknad byggd på överenskommelserna i en visuell kultur. Informanterna i min designpedagogiska undersökning var elever i första, andra och tredje året på gymnasiets estetiska- och medieprogram.   Mitt empiriska material består av skisser, original, fotografier, intervjuer och elevernas tidskriftsomslag. Detta material har jag tillsammans med teorier och tolkningsramar ur visuell kultur studerat för att få en inblick i vad en visuell kompetens kan vara bland svenska ungdomar. Resultatet visar ett samband mellan ett bildspråk, byggt på bildkonsumtion, och ungdomarnas egetskapande. Elevernas vardag fylls av information och formgivna bilder som representerar olika kulturer. Ungdomar gör, genom aktiva val och genom sitt skapande, om dessa till sina egna vilket tyder på att de har en väl utvecklad visuell kompetens men däremot kunde de i många fall inteförklara sig på ett teoretiskt plan. Elevernas tidskriftsomslag, tillsammans med Graffa trycksak och denna uppsats, presenterades på en examensutställning i Konstfacks lokaler vintern 2009.

Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen. I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk. Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden. I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt.