Den här studien syftar till att ta reda på vad elever i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet anser om bildämnet. Intresset för de olika åldrarna kommer av att eleverna i årskurs 9 läser bild som ett obligatoriskt ämne medan eleverna i årskurs 1 har gjort ett aktivt val för att läsa bild, och studien önskar att belysa eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om bildämnet på grund av detta. Studiens utgångspunkt tar avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande, estetiska ämnens betydelse för identitetsskapande, skolans uppdrag genom läroplanernas övergripande syften och mål och elevers egna åsikter om ämnet. Genom dessa perspektiv presenteras bildämnets bakgrund i samhället och tidigare forskning inom området, vilket sedan ställs mot elevernas egna utsagor om bildämnets betydelse. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där eleverna har intervjuats i mindre grupper och har diskuterat och reflekterat över bildämnets betydelse. Resultatet visar att eleverna menar att bildämnet har störst betydelse som en kreativ paus bland annan undervisning, men att bildämnet också har en viss betydelse för annat lärande, personligt uttryck och som grundläggande kunskaper i framtiden.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser. Vi har analyserat sju vetenskapligt granskade artiklar för att få fram vårt resultat, som vi sedan har delat upp tematiskt. Utifrån resultatet kan det utläsas att ett förebyggande arbete, god planering och en positiv elevsyn är nyckeln till att skapa ett gott klassrumsklimat. Resultatet visar att en lärare som möter sina elever positivt även får ett positivt bemötande tillbaka. Det visar sig även att lärares bedömning av elevers beteende i stor utsträckning är kontextuell och beroende både av omkringliggande omständigheter samt läraren själv.

Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftspråkliga kompetenser som framställs som nödvändiga i ett nationellt utvärderingsinstrument för de inledande skolåren. I det övergripande syftet ingår också att undersöka vilken bild av eleven som framträder i utvärderingen av elevers skriftspråkliga kompetenser. Föremål för analys är Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andraspråk, Nya språket lyfter. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn på kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn på lärande och bedömning eftersom dessa områden blir viktiga för studiens genomförande. Den analytiska processen genomförs i två steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrån ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet är uppbyggt kring. Den analytiska processens andra steg undersöker hur bilden av eleven konstrueras i Skolverkets bedömningsstöd. Kompetenser som görs gällande som viktiga i Skolverkets bedömningsinstrument innefattar språkets symboler och byggstenar vilket inkluderar bokstav, ljud, ord och meningar. Dessutom framställs förståelse av texters innehåll och delaktighet i textproduktion och bearbetning av texter som viktiga kompetenser. Att kritiskt kunna granska text utifrån olika perspektiv och att ha kunskap om att texter tillhör olika genrer och därigenom används på olika sätt framställs vara av underordnad karaktär. Bilden av eleven som konstrueras är komplex och beroende av utifrån vilket perspektiv man väljer att studera materialet. I bedömningen av eleven framställs denne som ensam skapare i lärandet medan undervisningen som Skolverket ger förslag på framställer eleven som delaktig i en gemenskap som skapar och utforskar text och språk.

<p>Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism och</p><p>sociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen i</p><p>matematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalys</p><p>med kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven på</p><p>lärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan vi</p><p>också se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik och</p><p>eleven. Vi diskuterar även kring läromedlens interaktionsmöjligheter då en grundläggande del</p><p>i vår uppsats är kommunikation och samspel. Vår slutsats är att de utvalda läromedlen har</p><p>olika förutsättningar för dessa interaktionsmöjligheter, bland annat beroende på vilket</p><p>perspektiv på lärande som främst genomsyrar läromedlet.</p>

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen i matematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalys med kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven på lärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan vi också se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik och eleven. Vi diskuterar även kring läromedlens interaktionsmöjligheter då en grundläggande del i vår uppsats är kommunikation och samspel. Vår slutsats är att de utvalda läromedlen har olika förutsättningar för dessa interaktionsmöjligheter, bland annat beroende på vilket perspektiv på lärande som främst genomsyrar läromedlet.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

This study has been performed at a smaller high school and with its industry students, the high school is located in a small industrial community. The purpose of my study has been to find out what students think about their work with the project work, what they think has been positive and negative, how their motivation is influenced by the work on the project and if the work has been affected by factors outside the school world. The interviews have been carried out like normal conversation with open questions. The students who participated in the study comes from the school where I did my internship. The selection was done by asking all students from a specific course, those who were positive to participate are also the ones I have chosen to interview.   My main study results, in summary, described as the students, once they were inside their work were positive to the project work and felt motivated in their work. Negative experiences, for the students which attend a practical program, has mainly been economic, as the school does not provide any financial support. Students are left to finance their own projects, which also is the factor outside the school that has affected the most. Students find it costly to do a project. / Denna undersökning är gjord på en mindre gymnasieskola och dess  industrielever, gymnasieskolan ligger i ett mindre brukssamhälle. Syftet med min undersökningen har varit att ta reda på vad eleverna tycker om sitt arbete med projektarbetet, vad de tycker har varit positivt och negativt, hur har deras motivation påverkats av arbetet med projektet och har arbetet påverkats av faktorer utanför skolans värld. Samtalen har genomförts likt vanliga samtal med öppna frågor. De elever som deltagit i undersökningen kommer från den skola där jag själv gjort min praktik. Urvalet är gjort genom att tillfråga alla elever ur en viss inriktning, de som var positiva till att delta är också de som jag har valt att intervjua. Min undersöknings viktigaste resultat kan sammanfattningsvis beskrivas som att eleverna, när de väl var inne i sitt arbete var positiva till projektarbetet och kände sig motiverade i sitt arbete. Negativa erfarenheter har för eleverna som går ett praktiskt program främst varit ekonomiska då skolan inte ger något ekonomiskt stöd. Eleverna får själva bekosta sina projektarbeten, vilket även är den faktor utanför skolan som påverkat mest. Eleverna anser det vara dyrt att göra ett projektarbete.

No description available.

Tidigare forskning inom matematikundervisningen har visat att problemlösning stärker samt motiverar elevers kunskapsutveckling positivt. Arbete med öppna uppgifter inom problemlösning har även påvisat att elever utvecklar en djupare förståelse och flexibilitet för ämnet matematik. Det har däremot inte framkommit vad elever har för perceptioner beträffande öppna uppgifter och dess användning i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattningar kring öppna uppgifter inom problemlösning och därmed ta reda på tankar och åsikter ur ett elevperspektiv. Studien grundar sig på två fokusgrupper, vilka består av fem elever i respektive grupp. Urvalet i studien har skett utifrån ett informations- och samtyckesbrev och i samråd med klassläraren. Eleverna i studien går i årskurs 3 och undervisas i samma skola. Deltagarna är sen tidigare bekanta med öppna uppgifter, eftersom klassläraren aktivt använder det i undervisningen. Resultatet i studien visar att eleverna har väldigt positiva tankar och upplevelser gällande öppna uppgifter. Fokusgrupperna ansåg att öppna uppgifter borde inkluderas mer i undervisningen, eftersom dess vidd gav de möjligheten samt utmaningen till att tänka mångsidigt. Ur elevernas perspektiv bidrog också öppna uppgifter till att matematikundervisningens arbetsform varierade. Fokusgrupperna belyste även fram olika förmågor, vilket visade på att uppgifter som är öppna gav eleverna möjlighet att utveckla förmågorna som benämns i kursplanen för ämnet matematik. Studien bidrar till att man ur ett elevperspektiv kan granska och värdera sin matematikundervisning som blivande och kommande lärare. I och med detta kan man förbättra sin undervisning inom ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla matematikundervisningens upplägg och innehåll, så att det gynnar elevernas lärande. För vidare forskning kan man även undersöka hur öppna uppgifter återspeglas i olika läromedel.

Studien är en intervjustudie där tre unga vuxna i behov av särskilt stöd intervjuas med semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att belysa relationen mellan elev och lärare som framgångsfaktor för elever i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning om hur relationen mellan elever och lärare kan påverka eleverna visar att det är relationen som är den mest betydelsefulla faktorn för ett framgångsrikt lärande. För elever i behov av särskilt stöd är relationen än viktigare då den, förutom att lärandet påverkas positivt, kan borga för att elevers svårigheter inte utvecklas och blir ännu större i elevens framtida liv. Det kan finnas olika orsaker till att en elev är i behov av särskilt stöd, exempelvis kan olika funktionsvariationer eller en utsatt social situation vara anledningen. Forskningen om relationen som framgångsfaktor bygger ofta på studier där personal såsom skolledare av olika slag och lärare har kommit till tals. Denna studies empiri utgår från elevernas synvinkel. Studiens resultat visar bland annat att eleverna har en varierad syn på de relationer de har haft med sina lärare och att relationen har påverkat dem i olika grad. Relationen mellan lärare och elever i behov av särskilt stöd tenderar att bli mer framgångsrik då läraren upplevs som kompetent och kunnig, ger stöttning, gör eleverna delaktiga i anpassningar, anpassar i god tid, ställer krav som är rimliga, behandlar eleverna rättvist och omsorgsfullt och tycker om sina elever.