Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetsförmedlares förståelse av kompetensbegreppet, med fokus på social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer är sociala nätverk, strukturer i samhället och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det är en kvalitativ studie som bygger på en hermeneutisk ansats. Det innebär att individernas tolkningar, såväl de fem respondenternas som min egen har använts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna. Det som går att utläsa av studien är att ett perspektivtänkande kring kompetens kan vara betydande för att skapa en gemensam förståelse av kompetens och hur kompetens kan utvecklas. Genom respondenternas beskrivningar av social kompetens framkom olika nivåer. I en första nivå är individen artig, passar tider och uppför sig. I en andra nivå kan individen försöka samarbeta, försöka smälta in i gruppen, lyssna och visa hänsyn. I den tredje och eventuellt högsta nivån är det möjligt för individen att samarbeta obehindrat med olika människor, kunna föra samtal utan att begränsas av vem personen är och kunna smälta in i gruppen. Den sociala kompetensens betydelse i arbetssökandet är varierande beroende av individen själv, gruppen eller arbetsplatsen, samhället och den kontext i vilken individen ska anställas till. Med andra ord har social kompetens viss betydelse, men inte alltid en avgörande betydelse i arbetssökandet.

Den här uppsatsen avhandlar ämnet gruppchefskap i morgondagens försvarsmakt samt hur väl specialistofficersutbildningen, som ligger till grund för dessa morgondagens gruppchefer, förbereder dem för kommande uppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att lyfta och diskutera faktorer inom ämnet gruppchefer i den nya försvarsmakten för att identifiera eventuella brister i dagens gruppchefsutbildning samt lägga grund för eventuell vidare forskning inom ämnet. De frågeställningar som jag har ställt upp för mig är: Vilka allmänna krav kommer det att ställas på gruppchefer i den svenska försvarsmakten? Får individer som genomfört specialistofficersutbildningen, rätt förutsättningar att möta de krav som kommer att ställas på dem?   Metoden som jag har tillämpat för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ analys i två delar kopplat till en teoretisk modell. Slutsatserna av denna undersökning är följande: Specialistofficersutbildningen är i sin teoretiska utformning väl förberedande för blivande gruppchefer. För att verkligen bottna i problemformuleringen så bör kompletterande undersökningar genomföras. Den stora skillnaden på dagens och morgondagens officerare ligger i chefskapet och utbildarrollen hemma i Sverige. / Sweden has for decades been contributing UN with troops in international conflicts. But Sweden’s primary objective always been to defend nation borders. Although the primary objective might still be to protect nation borders, the missions abroad has become a bigger priority. The Swedish armed forces are going through a major change and reconstruction to meet this new priority, but is the personnel system adapted as well?  One of the major changes is that Sweden is now leaving a personnel system based on conscripts, and entering a new system based on employed soldiers. But Sweden has, at least not what I could find, ever had a joint plan for educating leaders on group level. Until now. This essay tries to answer the questions: What are the joint demands on group leaders of tomorrow? And how is the education adapted to meet these required demands?

Syftet med denna studie var att jämföra synsätt mellan förskolepedagoger, förskolechefer och politiker angående betydelsen av lek i förskolan för barns utveckling av social kompetens. Syftet uppnåddes genom fenomenografiskt kvalitativa undersökningar i form av semistrukturerade intervjuer. Genom dessa arbetssätt utgår forskare från uppfattningarna om det aktuella fenomenet hos respondenterna (intervjudeltagarna), vilka blev informerade om deras rättigheter och forskarens skyldigheter i undersökningen, vid förfrågning, genom missivbrev och precis innan intervjun inleddes. Respondenternas uppfattningar sammanfattades i en resultatdel som analyserades efter en kvalitativt fenomenografisk metod. Samtliga respondenter ansåg leken att var viktig för barns utveckling av social kompetens och att den framför allt utvecklas i samspelet. Det som både skiljer och liknar grupperna åt är att förskolepedagoger, politiker och en förskolechef menade att barnet i leken får lära sig att förstå sig själva för att sedan kunna interagera med andra. I jämförelse med detta pekade den andra förskolechefen på att förskolan har ett stort ansvar, men att leken kan vara svår för barnet. Samspelet i förskolan är inte en förutsättning för att utveckla social utan att det handlar om att barnet utifrån sitt eget jag ska få ingå i situationer och samspel som utvecklar social kompetens, menar hon. Förskolepedagogerna och förskolecheferna belyste pedagogens viktiga roll i leken för att barnen ska kunna utveckla social kompetens, vilket inte politikerna gjorde. Slutsatsen är att förskolepedagoger och förskolechefer skiljde sig från politiker i fråga om den betydelse som pedagogen har för att barnen ska utveckla social kompetens genom leken. För övrigt kan resultatet liknas med att vara individuellt, då det finns väldigt många likheter och några skillnader mellan förskolepedagogers, förskolechefers och politikers syn på betydelsen av lek i förskolan för barn utveckling av social kompetens.

No description available.

I Sverige har alla rätt till en god och patientsäker vård. För att försäkra patienter i Sverige om att de får en patientsäker vård är det därför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar kunskap och kompetens på bästa sätt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lägger grunden för en patientsäker vård? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten. Problemområdet har studerats i form av en litteraturstudie. I resultatet framkom olika faktorer i sjuksköterskans kompetens som påverkade patientsäkerheten, vilka var förmåga att behärska ledarskapsrollen, att kommunicera med medarbetare, evidensbaserad omvårdnad och tekniska hjälpmedel. Hur sjuksköterskan förhåller sig till dessa lägger grunden för en patientsäker omvårdnad.  Vården är en föränderlig bransch där nya rutiner ofta implementeras. Vidare forskning behövs ständigt för att möta morgondagens behov för att uppnå Hälso- och sjukvårdslagens mål om en god och patientsäker vård.

No description available.

Denna studie handlar om begreppet anställningsbarhet utifrån lärare och yrkesverksamma i bageribranschen. I och med införandet av den nya läroplanen Gy11 ändrades yrkesutbildningarna från att vara yrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat gymnasieutbildning skall vara anställningsbara. Anställningsbarhet är ett vitt begrepp och betydelsen ändrar sig beroende av vem som använder sig av det. Frågan är om tolkningarna är olika i bransch och skola och att man därför inte kan uppnå Gy 11:s mål med anställningsbarhet? För att undersöka om det finns en samsyn på begreppet intervjuades sex lärare inom restaurang och livsmedelsprogrammet samt sex representanter från branschen. De har alla lämnat sina åsikter om anställningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanställts till ett resultat. Resultatet visade en samstämmighet över vad de ansåg vara viktigast för anställningsbarheten, vilket var grundkunskaperna i yrket. / With the introduction of the new curriculum Gy11 VET, vocational education and training changed from being a vocational. Now the focus is to make the students employable after completion of secondary education. Employability is a broad term and the meaning changes depending on who uses it. The question is whether the interpretations are different in the industry and in the schools and that it therefore cannot achieve Gy 11's goal of employability? To investigate whether there is consensus on the concept I interviewed six teachers in the restaurant and food program, and six representatives from the industry. They have all left their opinions on employability through qualitative interviews and these were compiled into a result. The results showed a consensus over what they considered most important for employability, which was the basic skills in the profession.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet. Jag upplever vidare en svårighet från de intervjuade förskollärarna att kunna förklara varför den fria leken är viktig. Det framhålls att den fria leken inte finns med i verksamhetsplaneringen och jag tycker mig märka att reflektion och diskussion av och kring begreppet är något som saknas för att förskollärare ska kunna utforma verksamheten så att den fria leken främjas för barns utveckling och lärande.

Den kollektiva   tanken om ”lika lön för lika arbete” var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden. Vitsen med individuell lön är,   för företagen, att motivera och styra medarbetare mot de prestationer och mål   som önskas. Väl utförda och genomförda arbetsuppgifter samt önskvärda   personliga egenskaper och beteenden skall belönas genom högre lön.  Kompetens, ett vanligt förekommande arbetsrelaterat begrepp, ligger även till grund för lönesättning idag. Men vad innebär det egentligen att vara kompetent? Fenomenet kan operationaliseras och brytas ner i många olika aspekter och kan därför vara svårt att sätta fingret på som ett enskilt och eget begrepp. Problemet med att lönesätta efter kompetens är således att begreppet har så många olika subjektiva betydelser. Att lönesätta utifrån utbildningsbakgrund, erfarenheter och kunskaper är förhållandevis lätt då dessa aspekter som regel finns dokumenterade eller är mätbara. Men hur går man egentligen tillväga för att mäta de kompetenser som finns hos individen? Och hur gör man för att rättvist bedöma dessa kompetenser och belöna därefter? För att se närmare på problemet har jag, i en statlig organisation, utfört en undersökning med en HR-specialist med ansvar för företagets löneprocesser, i form av en intervju, samt genomfört en enkätundersökning med ett antal, strategiskt utvalda, medarbetare i företaget som blir lönesatta individuellt. Studien visar att företaget jag valt att studera lägger störst fokus på prestation och någon form utav helhetsbedömning vid lönesättning. Studien visar även att personalen har dålig uppfattning om huruvida kompetensen vägs in vid lönesättning överhuvudtaget. Resultaten av studien visar även att det studerade företaget inte använder begreppet kompetens som enskilt begrepp utan har valt att bryta ner det till mätbara kriterier. Studiens enkätundersökning fick relativt låg svarsfrekvens vilket har lett till svårigheter med att få fram ett generaliserbart och representativt resultat men trots detta har en analys kunnat göras då svaren pekar i någon riktning och kvaliteten på intervjun var god och gav en god överblick över företagets kultur.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur arbetet kring social träning ser ut i några fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssätt har de i verksamheterna? Jag syftar också till att genom detta arbete utveckla mig själv som fritidspedagog inom detta område då den sociala träningen påverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkätfrågor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete är att jag har fått svar på hur det ser ut i några fritidshem angående den sociala träningen. Jag har fått veta vad pedagogerna anser att social träning är, de anser att det är viktigt och att det är en stor del av fritidshemmet. Informanterna menar att pedagogerna på ett fritidshem ska vara medvetna, rätt utbildade och ta sitt uppdrag på allvar. Slutsatserna av detta arbete är att fritidspedagogerna som jag har intervjuat har med den sociala träningen i sina verksamheter, med eller utan speciella metoder, och även om de inte är helt nöjda med hur allting ser ut idag är de positiva till att arbeta med social träning och vill förbättra sig. Jag har också fått fram att fritidspedagogernas tankar angående den sociala träningen i stor del överensstämmer med vad forskningen säger. För att ge ett exempel så tycker alla informanter som jag har intervjuat att den sociala träningen på fritidshemmet är viktig och Birgitta Kimber (2007, s 5) skriver ”Att kunna skapa och bevara relationer är något av det viktigaste vi kan lära oss för att få ett fullödigt liv”.