I dagens samhälle är arbetsmarknaden under ständig förändring. Detta medför att arbetsgivare måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till sina konkurrenter. Kompetensutveckling är ett sätt för arbetsgivare att arbeta med detta genom att säkerställa att medarbetarna innehar rätt kompetens. Vård och omsorgssektorn är en av sektorerna som har stora problem med att anställda inte har rätt kompetens. Vi har därför valt att inrikta oss på Umeå kommun då de bland annat erbjuder vårdbiträden att läsa till undersköterska för att minska kompetensglappet. Det räcker dock inte med att arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling till sina medarbetare för att de ska vilja lära sig nytt. Utifrån den litteratur som studerats har även andra faktorer som påverkar medarbetarens val till att kompetensutvecklas identifierats. Dessa är arbetsmiljöns anpassning till lärande, ledarens roll och hur mycket individen identifierar sig med sitt yrke. Vi har därför valt att undersöka hur de vårdanställda inom kommunen som frivilligt valt att kompetensutvecklas beskriver detta val. Genom semistrukturerade intervjuer var vårt mål att besvara vår frågeställning om vilka omkringliggande omständigheter som kan ha påverkat medarbetarens val till att kompetensutvecklas och få en övergripande bild av detta. Resultatet visade att alla ovanstående faktorer påverkade valet. Det visade sig även att en del medarbetare motiverades av att chanserna till att byta arbete ökade ju mer utbildning de hade. Detta kan dock ställas i relation till den litteratur som menar att kompetensutveckling är ett sätt för organisationer att bli mer konkurrenskraftiga. Försvinner arbetskraften efter utbildning kan man fråga sig hur effektivt detta sätt egentligen är för konkurrenskraften.

Inledning Barn möter mer och mer teknik i sin vardag och det är oundvikligt att den moderna tekniken även kommer in i förskolans verksamhet (Åkerblom 2014). För att digitala medier i förskolan ska bli digitala lärverktyg och användas som just verktyg för barns lärande ställs större krav på pedagogers digitala kompetens. Detta beskrivs i Skolverkets (2016b) förslag till ny nationell IT-strategi, i strategin beskrivs kompetensutveckling som nödvändig. Alla barn ska ges samma förutsättningar till lärande och få samma möjligheter till att utmanas i en digital lärmiljö, likvärdigheten ses som viktig. Som en följd av förslaget till ny strategi finns också förslag till revidering av Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016), nya texter och formuleringar ska tydliggöra hur barns digitala kompetens ska utvecklas i förskolan. Syfte och frågeställningar Utifrån förslag till nya och förändrade styrdokument är syftet med den här undersökningen att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till digitala lärverktyg i förskolan som just verktyg för barns lärande.Frågeställningar:* Använder pedagoger digitala lärverktyg i förskolan för att skapa förutsättningar för lärande?* Hur uppfattar pedagoger sin egen digitala kompetens? Metod En kvantitativ studie med kvalitativa inslag görs, vilket innebär en enkätundersökning med färdiga svarsalternativ men även med inslag av öppna följdfrågor. Resultat Enkätundersökningens resultat visar pedagogers positiva inställning till att använda digitala lärverktyg. Det framgår även att digitala lärverktyg används som ett integrerat verktyg, detta görs vid exempelvis fotografering, informationssök och i skapande aktiviteter där olika ämnen vävs samman. Några pedagoger lyfter hur de skapar en digital lärmiljö genom att använda projicering. Samtidigt speglar resultatet en viss osäkerhet kring användning av digitala lärverktyg tillsammans med barnen i ett lärande syfte. Nästan hälften av pedagogerna använder aldrig digitala lärverktyg eller enbart några gånger per månad och majoriteten ansersig behöva kompetensutveckling. Den kompetens som innehas beskrivs ha inhämtats på egen hand utifrån eget intresse.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain greater knowledgeabout some multi-language librarians’ perception of theircompetences in the library activities that are conductedtowards people with other mother tongues than Swedish, inwhat way these competences are gained and whichcompetences they miss. The method that is used to answerthe research questions in the study is semi-structuredinterviews with four public librarians who mainly work withmulti-language activities. Lundmark’s competence model isused together with theory of the competence term to analyzethe collected data. The results that can be drawn is that themulti-language librarians in this study consider manydifferent competences to be needed in the profession, but thatthe formal education, language skills, ability to conductsurrounding analysis, personal and social competences arementioned as very important. The librarians described theirwork tasks and responsibilities as varying, which results in ademand of certain competences. The professionalcompetence is mainly obtained via university studies and canbe updated through both formal and non-formal education.Strategic competence can be further developed throughtraditional courses and regional or local competencedevelopment efforts but also through individual initiatives asnews coverage. Everyone possesses personal and socialcompetences in some form, and these competences are oftendeveloped through experiences in a person’s personal andprofessional life. The different competences are not separatedfrom each other but overlapping and completing each other.

Vilka faktorer bidrar till att yrkesverksamma med IT-kompetens väljer att acceptera ett jobberbjudande? Studiens fokus ligger på betydelsen av faktorer kopplade till organisationen, arbetet och rekryteringsprocessen. Studien genomfördes som en enkätundersökning på yrkesverksamma med IT-kompetens som hade tackat ja till ett jobberbjudande under de senaste 18 månaderna. Resultaten tyder på att ett flertal faktorer kopplade till organisationen, arbetet och rekryteringsprocessen är betydelsefulla, varvid balans och hälsa, inre belöningar, karriär inom IT och rekryteringsmoment är särskilt framträdande. Individuella skillnader kunde också identifieras.

Syftet med studien har varit att erhålla kunskap om hur läroboken kan fungera som resurs i en matematikundervisning där elevers kunskaper utvecklas mot målen i Lgr11. Syftet konkretiserades i följande två frågeställningar: Inom vilka områden vad gäller matematikundervisning kan läroboken fungera som resurs? samt Vilka faktorer påverkar lärobokens potential att fungera som resurs? En systematisk litteraturstudie har genomförts i syfte att erhålla svar på frågeställningarna. Det innebär att relevant litteratur inom området har sökts fram, granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar på tre olika områden där läroboken har potential att fungera som en resurs. Det första rör lärobokens innehåll vilket kan fungera som resurs om läraren kritiskt granskar innehållet samt är medveten om dess eventuella tillkortakommanden. Det andra området rör lärobokens potential som resurs för planering av undervisning där resultatet visar att faktorer som lärarens syn på matematiks kunskap samt lärarens syn på elevernas matematiska kompetens påverkar planeringens utformning. Det tredje området som identifierats är lärobokens potential som resurs vid genomförandet av undervisning. Resultatet visar att den kan fungera som resurs om läraren medvetet arbetar med lärobokens uppgifter, inom alla tre identifierade områden, för att kunna utnyttja uppgifternas potential för att utveckla eleverna mot målen i kursplanen för matematik.

Föreliggande studie presenterar hur undersökande och jämförande av vilken kunskap som polis och socialarbetare anser sig behöva för att kunna utföra ett effektivt och professionellt arbete med mäns våld mot kvinnor. För att kunna göra detta genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med poliser och socialsekreterare som dagligen i någon utsträckning kommer i kontakt med eller arbetar med våldsutsatta kvinnor. De semistrukturerade intervjuerna utformades utifrån begreppen tyst kunskap, praktisk kunskap, teoretisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att den tysta kunskapen beskrivs som en magkänsla som bedöms vara ytterst relevant i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Vidare visar resultatet på att den praktiska kunskapen för socialtjänsten består i att kunna vägleda den våldsutsatta kvinnan medan poliserna lägger större vikt vid utredningsförmåga. Praktisk kunskap beskrivs också som erfarenhetsbaserad kunskap. Resultatet visar också på att teoretisk kunskap är starkt kopplad till utbildning samt kunskap om normaliseringsprocessen. Slutligen visar resultatet att kompetens är en form av lyhördhet och självuppfattning som en yrkesverksam bör ha genom att känna till sina egna begränsningar. Slutsatserna av studiens resultat vittnar om att vidare forskning på arbetsmetoder inom området behövs för att få en mer integrerad och gemensam kunskapsbas

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare uttrycker att deras kompetens tas tillvara i de arbetsuppgifter som de har under den obligatoriska skolan. Studien är kvalitativ och empirin utgörs av intervjuer med sju fritidslärare, som är valda utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att deltagarna antar olika roller under den obligatoriska skolan med varierande arbetsuppgifter. Arbete med sociala relationer nämns som en av fritidslärares främsta kompetens och som de har användning för i alla roller under den obligatoriska skolan. Det framkommer att många deltagare vill arbeta mer fritidspedagogiskt i den obligatoriska skolan än vad de gör i dagsläget. De nämner bland annat att de vill ägna sig mer åt värdegrundsarbete samt få komplettera den teoretiska klassrumsundervisningen med praktisk undervisning. Även rollen som rastvärd nämns som ett förbättringsområde där fritidslärares kompetens hade kunnat tillvaratas mer än i nuläget. Ett nära samarbete med klasslärare ses som en förutsättning för att kunna utveckla fritidslärares yrkesroll.

Denna läroboksanalys har undersökt i vilken utsträckning elever ges möjlighet att utveckla matematiska kompetenser när de arbetar med algebra i läroböcker. Två läroböcker i samma läroboksserie har analyserats, en för årskurs 4 respektive årskurs 6. Detta för att kunna undersöka om det finns en progression, förvärvad kunskap som byggs vidare på, mellan läroböckerna. Enligt den teoretiska utgångspunkten som analysen baseras på finns sex matematiska kompetenser. Läroböckernas algebrauppgifter analyserades för att se vilken eller vilka av dessa kompetenser som gavs möjlighet att utvecklas i varje uppgift. Kompetenserna delades sedan in i nivåerna ingen, liten, medelstor eller stor utsträckning. Resultatet visade att samma matematiska kompetenser förekom i lika stor utsträckning i båda läroböckerna, med ett undantag. En kompetens förekom i ingen utsträckning i årskurs 4 och i liten utsträckning för årskurs 6. Två kompetenser förekom i liten utsträckning för årskurs 4 och tre kompetenser för årskurs 6. Samma kompetens utvecklas i medelstor utsträckning och stor utsträckning i båda läroböckerna. Progression identifierades i fyra kompetenser. En kompetens delades upp i två underkategorier för att se om en progression fanns mellan läroböckerna inom denna specifika kompetens. Det fanns en progression. Den matematiska kompetens som inte ges möjlighet att utvecklas har i tidigare forskning visats viktig. Att den inte ges möjlighet att utvecklas kan ha att göra med att den inte är med i läroplanen för grundskolan (Lgr11, 2018). En annan studie med samma teoretiska utgångspunkt har gjorts på nationella prov. I studierna förekom en kompetens i olika utsträckning på grund av att studierna valt att definiera den på olika sätt. Studierna visar i stort sett samma resultat vad gäller progression mellan årskurser. Slutsatsen är att kompetenserna hade behövt ges möjlighet att utvecklas i större utsträckning i läroböckerna, samt att Lgr11 skulle behöva ha med alla sex kompetenserna i läroplanen.

Generationsskiftet på arbetsmarknaden har under ett antal år fått stor plats i media. De såkallade 40-talisternas dramatiska utträde från arbetsmarknaden förutspås föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst några av de konsekvenser som väntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta på denkompetensdränering som skiftet skulle kunna innebära. Bank- och finansvärlden är enkompetensstark bransch där individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hårt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen är att många iden här branschen tillhör den äldre generationen. Den mesta kunskapsstocken på företagbestår av humankapital, en tacit kunskap som är svår att överföra vilket gör det till enkomplicerad uppgift för företag att försöka bevara.Med ämnet som utgångspunkt valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie påSwedbank Sjuhärad då deras verksamhet och åldersstruktur passade kriterierna för vårtsyfte. Studien ämnar ge förståelse för hur Swedbank Sjuhärad handskas medkompetensdränering i samband med pensionsavgångarna hos dem. Därmed är inte måletatt skapa en generell teori i ämnet utan att skapa en kraftfull text med kvalitativa insikteroch poänger.Den textskapande delen är baserad på Hernadis triad som är en strukturerad skrivprocessdär läsaren tas igenom tre olika steg. I första steget möter läsaren en naivt tolkad textbaserad på empiriskt material. För att sedan i andra delen få ta del av en mer kritisktolkning ur ett teoretiskt perspektiv. I det avslutande avsnittet är det vi som forskare somtar över rollen som författare och skapar en helt ny text som kan vägleda läsaren till en nyinsikt.Resan genom respondenternas berättelser har fått oss att inse att trots att vi lever i ettkunskapssamhälle där kunskap ses som en stor konkurrensfördel så behöver inte allkunskap vara värd att ta tillvara.

Bakgrund: Att komma som nyanställd till en barnavdelning kan vara en stor utmaning för många sjuksköterskor. Utvecklingen från novis till expert kan ta flera år och därför behöver nyanställda sjuksköterskor stöd från erfarna barnsjuksköterskor för att kunna öka sin kompetens. Syfte: Beskriva nyanställda sjuksköterskors erfarenheter av mentorskap på barnavdelning. Metod: Data samlades in genom enskilda intervjuer med tio sjuksköterskor som medverkat på mentorsträffar. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I Analysen framkom tre kategorier; samtala kring sin yrkeserfarenhet där sjuksköterskorna tog upp vikten av att samtala kring sin nya arbetssituation tillsammans med mentorer. Få Bekräftelse där sjuksköterskorna betonade vikten av att få stöd och feedback för att kunna känna sig tryggare och kunna utvecklas professionellt. Stärka sin yrkesroll där sjuksköterskorna ansåg att engagerade mentorer bidrog till en känsla av omhändertagande vilket stärkte dem i sina nya yrkesroller. Reflektionerna bidrog till ökat självförtroende och en känsla av kompetens. Slutsats: Mentorskapsprogrammet bidrog till klinisk och teoretisk kompetensutveckling hos nyanställda sjuksköterskor genom reflektion. Sjuksköterskorna ansåg att mentorskapet bidrog till ökad trygghet, känsla av gemenskap och bredare kunskap om barnsjukvård.