The role of history education has traditionally been viewed as a subject to foster a sense ofnational identity and patriotism, understanding one's own nation's history, culture, andperspectives. Recently however, with the development of global communication andmigration, there has been a shift in the goals of history education in Sweden to focus on theinclusion and development of intercultural perspectives. Although this is the goal, historyteachers find it difficult to adopt such teaching. This study aims to understand the problemsand challenges history teachers face in their work with intercultural pedagogy andintercultural history education. In this context, intercultural history education refers to aneducation that includes stories, perspectives, and narratives outside of traditionaleurocentrism, and focuses on development of skills and abilities that lets students beknowledgeable, understand and take active part in a multicultural society To reach this aim, we conducted four qualitative interviews with a semi structured approachwhich entails an informal conversational style interview based on a beforehand constructedinterview guide. Participants were chosen based on certain criteria relevant to the studyincluding formal education, experience, and subjects. The interviews were recorded,transcribed, and later analyzed using an open coding method where themes and key aspectswere identified. The results suggest that teachers face several challenges in their work to include and developintercultural history skills and knowledge. Time restraints, lack of clear guidelines withincurriculums and steering documents, as well as traditions within history education and historyteaching aids were some of the most relevant findings of the study. On this basis, teachereducation and education in general should focus on addressing these issues.

I denna uppsats reds begreppet litterär kompetens ut och dess tre delar - konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transfer-kompetens. De tre delarna kompletterar varandra och är alla lika nödvändiga. Ett flertal metoder inom läsning, skrivande och samtal tas upp som olika sätt att utveckla dessa. Studien visar på att flera metoder med fördel kan användas för att utveckla respektive kompetens, och att lärarens roll påverkar vilken kompetens som utvecklas. Uppsatsen är baserad på både forskning inom området och erfarna lärares tillvägagångssätt.

Det problemområde vi identifierat i vår undersökning är att även om historielärare förväntas undervisa mot ett interkulturellt lärandemål så finns det inte mycket forskning om huruvida lärare gör detta i praktiken samt hur denna undervisning i så fall ser ut. Det finns samtidigt mycket forskning som tyder på att de läromedel som finns tillgängliga i historieämnet inte är väl anpassade för interkulturell historieundervisning men att de trots detta har en stark ställning i undervisningen. Syftet med vårt arbete är således att undersöka hur lärare hanterar uppdraget att utveckla elevers interkulturella historiska kompetens. Vår teoretiska utgångspunkt är begreppet interkulturell historisk kompetens, en sammankoppling av narrativ kompetens och interkulturell kompetens, och framförallt den första av dess tre delkompetenser, erfarandets kompetens. Vidare har vi använt oss av teorier om hur berättelser kan kategoriseras utifrån, å ena sidan, hur pass interkulturella de är, å andra sidan, hur pass öppna eller stängda de är. För att få en inblick i hur historielärare kan förhålla sig till interkulturell historisk kompetens, och särskilt delkompetensen erfarandets kompetens, har vi intervjuat fyra lärare i Malmö. Resultatet tyder på att majoriteten av lärarna ser positivt på interkulturellt och öppet historiskt innehåll i historieundervisning. Många av lärarna visar även att de arbetar med interkulturellt och öppet historiskt innehåll i sin undervisning, men beskriver att detta arbete kan försvåras av bland annat bristfälliga läromedel och det omfattande centrala innehållet i kursen historia 1b.

Tidigare forskning har studerat vilken kompetens om HR-personal behöver via diverse synsätt och vi vill undersöka detta djupare. Vi tolkar att det inte finns tillräckligt med forskning kring vad HR-personal själva anser att kompetens är. Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för synen på kompetens och vilken kompetens som behövs, i detta fall för arbetande inom HR. Detta har skett via en kvalitativ intervjustudie med HR-generalister eller motsvarande från åtta olika organisationer i såväl privat som offentlig sektor. Resultatet har visat att kompetens hos HR är ett brett och inkluderar bland annat kunskap, färdigheter, social kompetens samt kognitiv kompetens. / Previous research has studied the competence that HR needs through various approaches and we want to investigate this deeper. We interpret that there isn't enough research about what HR-staff themselves consider competence is. The purpose of this study has been to increase the understanding of the view of competence and what competence is needed, in this case for workers in HR. This has been done through a qualitative interview study with HR generalists or equivalent from eight different organizations in both the private and public sectors. The results have shown that competence in HR is broad and includes, among other things, knowledge, skills, social competence and cognitive competence.

Forskning belyser en diskrepans mellan den kompetens utexaminerade studenter har och den kompetens som arbetsgivare och näringslivet efterfrågar. Studenters anställningsbarhet har blivit en central fråga i dagens samhällsdebatt då ämnet inverkar såväl på samhället i stort som på organisations och individnivå. Syftet med studien var att fördjupa sig inom detta ur ett individperspektiv och ta reda på hur personer som avslutat sina studier upplever sin anställningsbarhet. Eftersom uppsatsen skulle behandla en fördjupad bild av uppfattningar kring anställningsbarhet utfördes kvalitativa intervjuer. Då den problembakgrund som beskrivs visade sig vara högst aktuell inom HR-området fokuserar studien på tidigare personalvetarstudenter. Data från sex intervjuer med utexaminerade personalvetarstudenter låg till grund för studiens resultat och analys. Intervjudata analyserades med inspiration av fenomenografisk metodansats, som lämpar sig väl för att förklara variationen kring olika individers tankar och upplevelser om omvärlden. Resultatet visade att intervjupersonerna ansåg att högre utbildning, flera personliga egenskaper och förmågor, exempelvis att ha höga ambitioner, och praktisk erfarenhet är av stor vikt för sin anställningsbarhet. Praktisk erfarenhet var tillika något som många upplevde att de saknade i samband med examen, och att detta negativt påverkade deras möjligheter på arbetsmarknaden. Bristen på praktisk erfarenhet påverkade både möjligheterna att få ett arbete och hur intervjupersonerna upplevde sig behärska ett kvalificerat arbete. Hur de ansåg att utbildningen ska förbereda dem inför sitt arbetsliv varierade, emellertid upplevde majoriteten att de tog examen med de kompetenser de hade förväntat sig. Ansvaret över en utexaminerad students möjligheter på arbetsmarknaden ansågs av samtliga intervjupersoner till stor del vila på individen. För att uppnå en hög grad av anställningsbarhet är det enligt intervjupersonerna bland annat av stor vikt att erhålla praktisk erfarenhet och skapa sig ett utbrett kontaktnät. Flera tror också att en bredare kunskap om personalvetare och ett höjt anseende på arbetsmarknaden generellt skulle skapa en högre grad av anställningsbarhet hos utexaminerade personalvetarstudenter.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på några förskolechefers inställning till IKT. Hur ser de på möjligheterna som IKT kan erbjuda när det gäller utveckling av lärandet samt vilken inställning cheferna har till att utbilda sin personal? Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskolechefer och undersökningen utfördes i två skilda kommuner för att jämföra deras syn med varandra när det gäller lärande och digitala medier. Resultatet visar att förskolecheferna i båda kommunerna är positiva när det gäller IKT i verksamheten. De vill satsa på den nya tekniken och att fortbilda sin personal och de betonar att IKT har goda möjligheter för lärande. Samtliga tyckte att IKT kan vara ett stöd för barn med särskilda behov. Det viktiga är att veta hur och vilka metoder som ska användas. Eftersom IKT är något som kommer finnas med barnen i framtiden samt utvecklas så är det viktigt att pedagogerna har de rätta verktygen för att lära barnen dem olika medier de har tillgång till i förskola/skola.

Vår uppsats var av den kvantitativa sorten och undersökningen har genomförts med hjälp av ett experiment, med medkommande enkät. Uppsatsen fokuserar på horisontell könssegregering, med detta menar vi hur olika yrkesbranscher är dominerade av ett kön. Män inom förskoleverksamheten är en minoritet, kvinnor som bilmekaniker är också en minoritet. Självklart är det inte 100 procent av ett kön på någon av dessa arbetsplatser, och det är den extrema minoriteten inom olika yrkesbranscher vi ville undersöka. Eftersom det är en samhällsdebatt som pågår om jämställdhet är vi intresserad av att studera hur kunder eller tjänstekonsumenter reagerar på detta förhållande, vi ville se hur konsumenter upplever kompetensen hos arbetstagare som utgör en könsminoritet i det yrke de återfinns inom. Genom ett sådant förhållande avsågs att vi fick en samhällsbild som speglar fördomar mot olika yrkesroller, men också en genuin åsikt som avsågs påverka vårt resultat. Fördomarna var för oss inte centralt i uppsatsen, vi var medvetna om att det kan komma olika åsikter om problemet, där en del troligtvis kan vara formulerade av fördomar och förutfattade meningar. Men vi upplevde att det också endast var en åsikt. Resultatet påvisade att konsumenters upplevelser av kompetens hos könsminoriteter inte är så jämlik som man kan tro. Dessutom visar de att skillnader mellan manliga och kvinnliga könsminoriteter existerar, skillnaderna var dock inte helt konsekventa och kan utmynnas både positivt och negativt. Våra analyser läggs fram på ett spekulativt sätt. Genom att lägga upp analysen på ett sådant sätt får vi möjligheten att göra ett ställningstagande i våra avslutande slutsatser. Vi upplever att ämnet är aktuellt och värdefullt att diskutera. Främst för att vi kanske kan lägga lite ljus på den horisontella arbetsmarknaden, och dess könssegregering.

Detta är en studie där elva förskollärare på fyra olika förskolor beskriver hur  deser på sin ledarroll i förskolan. Studiens syfte har varit att belysa förskollärarnas syn på ledarskap och hur de gör för att skapa bra relationer till sin omgivning samt hur de utvecklar sitt ledarskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in material. Resultatet visade att förskollärarna belyste att kunskap om ledarskap är viktigt för att vara en bra ledare och att ledaren kan anpassa sin ledarroll utifrån olika situationer. Av informanternas utsagor framgår att en fungerande relation med kollegor och barn är beroende av ledarens förmåga att vara tydlig, öppen och ha ett lämpligt förhållningssätt. Resultatet visade även att förskollärarna utvecklar sitt ledarskap genom fortbildningar, självkritik och reflektion. Slutsatsen av denna studie visar att ledarens egenskaper och förhållningssätt bidrar till bättre kvalitet i förskolan samt till att samarbetet med både barn och kollegor stärks.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla kamratrelationerna på fritidshemmet genom Lewins cykliska process inom aktionsforskning, samt aktiviteter utifrån Wengers sociala inlärnings teori. Arbetet riktades in på yngrefritids som består av förskoleklassen samt årskurs 1. I nulägesanalysen framgår det att en barngrupp bestämmer på fritidshemmet. Det gör att en del barn har kommit till pedagoger och velat byta skola om inte en förändring sker. Vi utgick därför ifrån tre utgångspunkter som vi ville att barnen skulle utveckla, social kompetens, värdegrund med inriktning på moralisk normpåverkan samt sammanhållning. För att samla in material använde vi oss av barnsamtal, intervju med fritidspedagog samt loggbok. Under de 5 veckor vi var ute i verksamheten kunde vi med hjälp av vårt insamlade material se en utveckling hos barnen, då förskoleklassen och årskurs 1 lekte betydligt mer tillsammans. I studien kan man även se att barnen har en god kunskap om värdegrund och hur man ska bete sig mot sina kompisar, men att de har svårt att använda sin teoretiska kunskap i praktiken.

AbstraktBakgrund: Ambulanssjukvården som arbete och yrke har utvecklats de senaste årtiondena, från att enbart haft krav på att köra ambulans utan sjukvårdsutbildning till att idag vara bemannad med specialiserade ambulanssjuksköterskor. Med hjälp av en korrekt första bedömning kan patienter hänvisas till rätt vårdnivå. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienter som inte medföljer ambulans utifrån ambulanssjuksköterskans bedömning av sökorsak eller symtom, SOS prioritet, ålder samt variation över dygnet.Metod: En retroperspektiv journalgranskning med en kvantitativ ansats vilken 120 journaler inkluderades. Resultat: Svårigheten som SOS operatören står inför är att under tidspress göra en adekvat bedömning av sökorsak och brådskandegrad. Resultatet visar på 91 % av ambulansuppdragen, där patienter som inte medföljde ambulans, visade att SOS har prioriterat utkörning med prioritet 1 och 2. Det var en jämn fördelning mellan åldrarna, men två åldergrupper som lämnades hemma mer frekvent var mellan åldrarna 0-9 år och 60-69 år. Tidpunkten på dygnet var jämn spridning, men visade viss ökning mellan kl 18-21 och kl 21-00. Det ambulanssjuksköterskan klassade in som vanligast sökorsak var övrigt, då det inte finns någon annan sökorsak som anses lämplig. De andra större grupperna som lämnades i hemmet var sökorsaken bröstsmärta/bröstkorgsmärta, feber och andningsbesvär/dyspne/andnöd. Slutsats: Det visar på vikten av att SOS operatörens bedömning kompletteras med en bedömning av en sjuksköterska som har möjlighet att se patienten och mäta vitalparametrar. Samtidigt som patienten behöver bli bekräftad i sin upplevelse av sin akuta sjukdom. Ambulanssjuksköterskan besitter en kompetens och är en viktig resurs i vårdkedjan för att lotsa patienten till rätt vårdnivå.