The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students’ usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources. The results also showed that the essays in some aspects were subjective reviews rather than objective academic texts, but also constituted by both strategic and academic language actions. The PM-texts were in some ways products of the "old" school genre argumentative texts where explicit metatextual commentaries and language actions were relatively absent. The ways in which the students approach academic writing is therefore depending on how they perceive different school genres.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien. Artiklarnas resultat sammanställdes med relevanta data och kategorierades utifrån syftet. Resultatet blev tvådelat där fem kategorier beskrev andliga behov: Finna styrka i tron på högre makter, Stimulans ger själsligt välmående, Få ett avslut, Interaktioner med andra och Hitta förhållnings-sätt till livet, döden och sjukdomen. Kategorierna för omvårdnadsinterventioner blev tre: Uppmärksamma behov, Vara medmänniska och Förmedla kontakt. Slutsatsen var att andliga behov är subjektiva och påverkas av många faktorer. Omvårdnadsinterventioner innefattar notering av behov och konkreta åtgärder.

Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys. Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer). Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen. / <p>Matematik</p>

Bakgrund: Varje år beräknas 40 miljoner människor världen över vara i behov av palliativ vård. Med palliativ vård menas vård som är lindrande och stödjande i ett skede där sjukdomen inte längre går att bota. Det finns en direkt koppling mellan allmänsjuksköterskans kompetens och förutsättningarna för god palliativ vård. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa allmänsjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av grundutbildningens förberedande roll inför palliativ vård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Studien innefattade sju intrevjuer och analysen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Utbildning, Erfarenhet och förutsättningar samt Andra förutsättningar för god palliativ vård. Informanterna uttyckte en önskan om mer palliativ undervisning i grundutbildningen med bland annat mer praktisk övning. Dock menar informanterna att tillräckligt med erfarenhet krävs för att utföra den palliativa vården optimalt. Även vikten av kommunikation med kollegor och anhöriga togs upp samt en önskan om bättre teamarbete framkom. Slutsats: Slutsatsen är att allmänsjuksköterskorna i denna studie upplevde att grundutbildningen gav bristande grund att stå på men de menade även att det krävs erfarenhet för att genomföra en god palliativ vård.

Syftet med denna studie har varit att studera medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling genom att identifiera möjliga bidragande faktorer. I studien har fem semistrukturerade intervjuer utförts och en intervjuguide har använts som undersökningsinstrument. Problemformuleringen har behandlat faktorer som utifrån ett medarbetarperspektiv påverkar individens motivation till att ta del av kompetensutveckling. I studien presenterades tidigare forskning genom utvalda vetenskapliga artiklar samt teori inom ämnesområdet. Det huvudsakliga resultatet som framkommit var att flertalet faktorer så som exempelvis ledarskap, belöning och tillgång till information tillsammans påverkade medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning och teori. Slutsatsen var att medarbetare motiverades av flertalet varierande faktorer men att faktorer som exempelvis ledarskap påvisades vara mer framträdande än andra.

The aim of this study was to investigate what the phenomenon of ethical competence can mean and what function reading of fiction might mean for the development of ethical competence. Furthermore, it has also discussed what conclusions one can draw from this for ethics education in the religious studies subject. In order to answer the essays aim, the aim has been divided into two main questions and a discussion question. The main questions were: what is ethical competence? What does the reading of fiction mean for the development of ethical competence? The discussion question was: what conclusions can be drawn from the answers from question 1 and 2 in relation to ethics education in religious studies? The basic data to answer the essay questions consists of two theories on reading and which importance fiction has. The material was then examined and analyzed with a sort of qualitative text analysis. The results of the study show two different theories about what ethical competence can mean. The theories show different, but similar, conclusions on how the reading of fiction can be seen as a source if a person wants to develop its own ethical competence. It was also discussed whether ethical competence should be seen as part of the ethics education or not. The results of this discussion was that it’s possible to argue that the development of ethical competence of students should be seen as an integral part of ethics education as ethical competence contains elements that should be seen as part of the general education mission (fostransuppdrag) that the school in Sweden has.

The aim of this bachelor thesis is to try to make the experiences and perceptions of librarians concerning their own expertise visible and through that visualise possible competences related to writing activities taking place in public libraries today. The research questions of this thesis are: How do public librarians experience working with writing activities in relation to their expertise as librarians? Which competencies do public librarians perceive as important regarding their labour with writing activities taking place at the library today? Which work related challenges do public librarians experience in relation to writing activities? To answer these questions I have chosen a qualitative perspective. My method consists of six semi-structured interviews with public librarians, who have diverse experiences related to writing activities. The theoretical basis of this study consist of Herlings operational definition of expertise as a concept and it's related cornerstones such as foremost competences. Herlings definition is set in an organizational research tradition and focuses mainly on human resources within that. The findings of this study suggests that public librarians experience a connection between their area of expertise and writing activities. And that their related competences are useful concerning how you talk about texts in a group context.The librarians also suggest that challenges might be to find functioning forms for the activity.

The purpose of this study has been to research how ICT is used in a selection of both Swedish and English preschools and what the pedagogues attitude towards the use of ICT is like. The framing of the study is based on the following questions; How to use ICT in preschool? Seen ICT as a limitation or as a support in the preschool? What image have the educators of their own digital competence? The study was performed through a survey where the questions were phrased so that the pedagogues would answer based on themselves and their opinion/reaction to ICT in their work. The study shows that the pedagogues have a positive attitude towards using ICT along with the kids and by themselves as aid in their work. The pedagogues’ opinions affect the use of ICT but all pedagogues are aware of the curriculum and the goals that are listed there.

Denna studie lägger fokus på lärares lärande under en hastig förändring i skolan. Antalet flyktingbarn har ökat under år 2014-2016 vilket givit konsekvenser även i skolorna (Diagrammet bilaga 4; Migrationsverket, 2014; Migrationsverket, 2015; Migrationsverket, 2016a; Migrationsverket, 2016b). Det har blivit högre tryck på skolorna och lärarna där de fått fler elever men även nyinkomna flyktingar. Därför är det intressant att studera lärares hantering av ökat antal nyinkomna flyktingar och ifall de utvecklas yrkesmässigt. Forskningsfrågorna som används är: "Vilka utmaningar ställs lärarna inför på grund av den ökade strömningen av ensamkommande flyktingbarn? Vilka kompetenser har de utvecklat? ". I studien används det teorier om lärande, förändring och kompetens. Lärande eftersom det handlar om lärares lärande, förändring då det skett en förändring och kompetens för att det handlar om lärarnas kompetens och dess utveckling. Sedan relateras studien till fem studier som handlar om olika slag av lärares upplevelser av arbete med flyktingar. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där 7 lärare intervjuades. Resultatet har analyserats fram genom en tematisk analys, där det utförts en innehållsanalys. Denna studie är baserad på användningen av den abduktiva forskningsmetoden eftersom jag anser att det behövs både den induktiva och deduktiva forsknings metod. Studien resultera i fyra kategorier av kompetenser som lärarna ansåg är viktiga i arbete med flyktingar, Socialförmåga, planera och prioritera, flexibilitet och didaktik. Dessa kategorier har underkategorier där den första har genuint intresse och lyhördhet, relationskapande och ödmjukhet och förstående. Den andra har inga underkategorier och den tredje har språkutveckling och kulturkompetens samt den fjärde har underkategorin tålmodig och tydlighet. Dessa underkategorier baserades på respondenternas svar, av att vara lyhörd och genuint intresserade för elevernas nuvarande situation likaså om deras bakgrund. Viktigt är det att lyssna in likheter och skillnader i grupperna och fokusera på det mellanmänskliga aspekt när man arbetar med elever speciellt flyktingbarn. Språk- och kulturkompetens var även viktig för att kunna förmedla kunskap. Respondenterna betonade att på grund av tidsbrist är det viktigt att planera så att lektionen medför struktur samt prioritera så att alla får lika mycket hjälp. Viktigt är även flexibilitet eftersom klassen är dynamiskt med stora skillnader i kunskapsnivåer vilket medför en kontinuerlig anpassning. / This study focuses on teachers learning during a rapid change in the school. The number of refugee children has increased during the years 2014-2016 which has had consequences in schools (Diagrammet, bilaga 4; Migrationsverket, 2014; Migrationsverket, 2015; Migrationsverket, 2016a; Migrationsverket, 2016b). It has been more pressure on schools and teachers where they have more students but also newly arrived refugees. Therefore, it is interesting to study teachers' handling of the increased number of newly arrived refugees and if they develop professionally. The research questions used are: "What challenges teachers face because of the increased flow of unaccompanied refugee? What skills have they developed? ". The study used the theories of learning, change and skills. Learning as it is about teachers learning, change when there is a change and skills for dealing with teachers' competence and its development. There were found five studies the studies related to the dealing with various kinds of teachers' experiences of work with refugees. This is a qualitative study using semi-structured interviews on 7 teachers. The results were analyzed through thematic analysis, where it conducted a content analysis. This study is based on the use of the abductive research method because this study need both inductive and deductive research method. The study result in four categories of competencies that teachers considered important in the work with refugees, Social Ability, plan and prioritize, flexibility and didactics. These categories have sub categories where the first had genuine interest and responsiveness, relationship-building and humility and understanding. The second have no subcategories while the third have Language Development and cultural competence, the fourth category have patience and clarity. These sub categories were determined based on the respondents answers, of being responsive and genuinely interested in the students' current situation and their background. Important is also to listen the similarities and differences in the groups and focus on the humanitarian aspect when working with students especially children refugee. Language and culture knowledge is as important to be able to convey knowledge. Respondents emphasize that there is often a lack of time and therefore it is important to plan so that the lesson is structured and prioritize so that everyone gets as much help. Important is also flexibility, because the class is dynamic and knowledge levels are uneven which requires continuous adaption.

Studiens syfte är att med fenomenologisk forskningsansats undersöka hur förskollärare uppfattar sina kompetenser att möta nyanlända barn i förskoleklass. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilket spelats in med diktafon, med åtta förskollärare, alla verksamma i förskoleklass. Materialet har sedan transkriberats och analyserats för att få fram resultat som har varit relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarnas olika kompetenser har stor betydelse för hur de ska bemöta de nyanlända barnen och skapa relationer tillsammans. Resultatet visar även att förskollärarens förhållningssätt och människosyn präglar deras arbete med nyanlända barn. Det framkommer även i studiens resultat, att förskollärarna efterfrågar konkret kompetensutveckling i form av utbildning, för att bemöta nyanlända barn på bästa sätt.