Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes. Resultatet redovisades genom fyra teman: upplevelser av kompetens, kommunikationshinder, närståendes påverkan i möten samt kulturella skillnader. Det fanns en avsaknad av utbildning gällande verktyg i det transkulturella mötet för att kunna identifiera de barriärer som kunde komma att uppstå. Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att förstå samt att göra sig förstådda i mötet med individer med annan kulturell bakgrund. Närstående upplevdes av vissa sjuksköterskor som ett hinder, medan andra såg dem som en tillgång till ökad förståelse och medvetenhet. Genom att inte endast fokusera på kulturella skillnader utan att dessutom finna likheter, kunde sjuksköterskor övervinna de barriärer som ofta uppstod. Författarna till denna litteraturöversikt anser att det bör läggas större vikt på transkulturell medvetenhet i sjuksköterskans grundutbildning samt i den utbildning som erbjuds på arbetsplatsen.

Ambulanssjuksköterskans arbete innebär många vårdmöten varje dag med patienter i olika åldrar och livssituationer, vilket medför att en bred kompetens efterfrågas. Detta betyder vidare att ambulanssjuksköterskan behöver en förmåga att möta patienter med olika sjukdomstillstånd, som förutsätter olika behandlingsåtgärder. Ett viktigt område är att bedöma och hantera luftvägen hos en patient. Bristande kompetens i att skapa fri luftväg riskerar att leda till att patienten avlider. Forskning kring ambulanssjuksköterskans upplevda kompetens att hantera svår luftväg är begränsad, speciellt ur en svensk kontext. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur svenska ambulanssjuksköterskor upplever sin kompetens att vårda patienter med en svår luftväg. Kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 ambulanssjuksköterskor där insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskorna upplever en kunskaps- och kompetensbrist inom luftvägshantering. En stor önskan om praktisk träning finns hos ambulanssjuksköterskorna. Resultatet visar också en otrygghet som kan leda till en ökad oro och stress i vårdmötet med patienter med en svår luftväg. Slutsatsen är att det finns en upplevd kompetensbrist att vårda patienter med svåra luftvägar och en önskan om mer teoretisk och praktisk utbildning för att skapa trygghet i yrkesrollen.

Styrelsen är en viktig del av ett börsnoterat bolag och är tänkt att bidra till bland annat ökad tillväxt och lönsamhet. Ett bolag påverkas alltså till stor del av styrelsen och vad den åstadkommer. Det handlar främst om styrelsens arbete, sammansättning och kompetens. Framgångsrika bolag har en gemensam faktor i form av en kompetent styrelse samt tydligt formulerade mål som sätts av styrelsen. För att styrelsen ska kunna utföra sitt arbete och föra bolaget framåt i utvecklingen krävs att styrelsen är rätt sammansatt och innehar rätt kompetens. Det är dock något som snäva rekryteringsprocesser och ett lagförslag om kvotering från EU-kommissionen sätter stopp för, vilket kan bli till en stor begränsning för börsbolagen och dess utvecklingsmöjligheter. Lagförslaget kom 2012 och har blivit ett väl diskuterat ämne i media där bland annat jämställdhet och jämnare könsfördelning ställs emot Europas börsnoterade bolags välmående.

Abstrakt Introduktion: Begreppet intuition har förekommit i den medicinska litteraturen sedan början av 1900-talet och är ett omdiskuterat begrepp. Sjuksköterskor menar att det finns svårigheter i hur de ska förklara sina omvårdnadsåtgärder eller beslut baserade på intuition. Bakgrund: Det finns ingen universal definition på intuition, vilket försvårar forskningen på området. Intuition anses inte vara en värderad metod i klinisk verksamhet eller identifierad som en legitim komponent i beslutsfattande hos sjuksköterskor. En modell framtagen för sjuksköterskor och beslutsfattande är omvårdnadsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans intuition i vården samt dess betydelse för beslutsfattande i omvårdnadsprocessen. Metod: Litteraturöversikt som genomfördes med Whittemore och Knafls (2005) metod och analys. Resultat: Intuition förekommer i sjuksköterskans kliniska verksamhet och baseras på hur intuition tillämpas, betydelsen av självsäkerhet och erfarenhet. Intuition har även en koppling till omvårdnadsprocessen, både som stöd och som vägledning i beslutsfattande. Diskussion: Omvårdnadsprocessen som koncept måste inkludera både intuition och analys. Genom kritiskt tänkande och reflektion kan intuition introduceras som en vetenskaplig och validerad komponent i sjuksköterskans omvårdnadskunnande. Slutsats: Tillsammans med objektiva data bör sjuksköterskor lita till sin intuition och använda sig av denna i bedömningar och beslut vilket ökar kvalitén och säkerheten i vården av patienter.   Nyckelord: Beslutsfattande, intuition, kompetens, litteraturöversikt, omvårdnadsprocessen, sjuksköterska.

Denna uppsats tar upp vikten av att organisationer måste arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, detta är särskilt angeläget då det just nu sker en generationsväxling på arbetsmarknaden. Försäkringskassan är en organisation som står inför denna problematik. De har även genomfört ett omfattande förnyelsearbete som innebär att många medarbetare är nya inom sitt sakområde, vilket gör det ytterst betydelsefullt att se till att strategin för kompetensförsörjning fungerar. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Försäkringskassans kompetensförsörjningsstrategi, utifrån ett medarbetarperspektiv, upplevs bidra till ett lärande i arbetet. Uppsatsens frågeställning är: Hur upplever medarbetarna att strategierna för kompetensförsörjning bidrar till lärande i arbetet? Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ forskningsmetod för att samla in det empiriska materialet. Det genomfördes fyra stycken intervjuer i form av fokusgrupper. I dessa medverkade 17 medarbetare från ett nationellt försäkringscentra inom Försäkringskassan i Sverige. Det empiriska resultatet visade att medarbetarna upplevde att kompetensförsörjningsstrategierna bidrar till lärande i arbetet då det ges utrymme för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation. Att lärande sker på detta sätt styrks genom tidigare forskning och teorier om lärande. I analysen framkommer det att det är betydelsefullt för organisationen att skapa gynnsamma förutsättningar för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation för att kompetensförsörjningsstrategierna ska bli lyckosamma, det vill säga bidra till ökad kompetens och lärande.

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts.

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år. Både enenkätundersökning och intervjuer genomfördes. Resultatet visar en missmatchning för personalvetare mot relevanta arbetsuppgifter samt tjänst. Vidare visade undersökningen att utöver den formella kompetensen var de personliga och sociala kompetenserna av stor vikt för att erhålla samt bemästra en personalvetartjänst.

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrågan, vilket påverkar såväl organisationer, studenter som samhället i stort. Anställningsbarheten efter avslutade studier har därmed blivit en framträdande fråga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förståelse och kunskap inom området. Syftet med studien var att undersöka arbetsgivares inställning till nyexaminerade personalvetare och hur kompetensen genom utbildningen fungerar i tilltänkt arbete, samt hur rekrytering genomförs. För att besvara detta utfördes kvalitativt uppbyggda intervjuer med sex respondenter vilka representerar olika segment på arbetsmarknaden. Undersökningens resultat visade att arbetslivserfarenhet inom personalarbetet var betydelsefullt inför framtida anställningar. Det var även upp till respektive individ att vara attraktiv och erhålla de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna betraktade sedan den arbetsförlagda praktiken samt praktiska erfarenheter som en värdefull erfarenhet och ytterst relevant för personalvetarna.

Studiens explorativa syfte var att undersöka hur social kompetens utvecklas och säkerställs hos lärarstudenterna på en högskola i Mellansverige. Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien hämtar in data från sex respondenter. Resultatet visade att social kompetens uppfattas som en viktig egenskap men som enbart får utrymme i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och inte tillräckligt mycket i lärarprogrammet.