Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys.   Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma.   Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare. Inställningen till IKT bland de intervjuade pedagogerna är dock positiv, om den kan användas pedagogiskt. Den används då främst till att främja socialt lärande och för att dokumentera verksamheten.

Syftet med den här studien var att kartlägga och skapa en bild av hur studie- och yrkesvägledare upplever sina möjligheter till kompetenshöjande arbete genom yrkesrollen, nationella direktiv och organiserad fortbildning. Genom att analysera litteratur, modern forskning, allmänna råd och rapporter skapade vi en stabil grund för att ta studien vidare. För att undersöka detta område har vi genomfört 12 stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Därigenom insamlat värdefull information för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det vi kunde utläsa var att det finns påtagliga brister i det kompetensutvecklingsarbete som idag bedrivs inom skolorna eftersom att det saknas relevant fortbildning inom områden som är vanligt förekommande inom studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter. Vi kunde även utläsa att det finns vanligt förekommande hinder för kompetensutvecklingen då både skolans ekonomi och studie- och yrkesvägledarens egna arbetsuppgifter förhindrar att avsätta tid och resurser till ex fortbildning. Att vara kompetent betyder att det stämmer mellan kontext och individens förmågor. Kompetens kan därmed ses som en slags överenstämmelse mellan ”individ och uppgift” Erfarenhet och krav ”Mellan handen och handsken” (Keen 2003).

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan och sin förtrogenhet med att hantera dessa. Ett syfte är också att undersöka på vilka sätt pedagoger uppfattar att digitala verktyg bidrar till sociala samspel i förskolan. I läroplanen förespråkas användning av multimedia och informationsteknik (Skolverket, 2010). Det finns pedagogisk forskning kring digitala verktyg där utbudet riktar sig främst mot datorn, men forskning kring senare digitala verktyg är begränsad. Därför har vi inspirerats att söka mer fakta och ta reda på hur det ser ut på några svenska förskolor.   För att få svar på studiens forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget för resultatet vi presenterar bygger på intervjuer av sju pedagoger som arbetar på förskolor i södra Sverige. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har utgått från det fenomenografiska samt det sociokulturella perspektivet.   Resultatet visar att pedagoger förespråkar att använda surfplattan som digitalt verktyg i barngruppen, men vilka riktlinjer som gäller och hur de tolkar uppdraget i läroplanen varierar. Flertalet pedagoger resonerar kring att barn har större digital kompetens än pedagoger i förhållande till spelande på surfplattan, vilket de menar handlar om barns vana och mod att våga utforska verktygen. Samspelet mellan barn handlar om turtagning, kommunikation samt problemlösning och tillsammans med pedagoger fungerar det till största delen genom att pedagogerna är närvarande men inte nödvändigtvis deltagande.

Bakgrund I förskolans läroplan framgår det att musik skall utgöra både innehåll och metod i förskolans verksamhet. Vinningarna med musik kan vara flera. I en förskolekontext visar forskning på att musik bland annat kan användas i språkutvecklande, hälsofrämjande, avslappnande, glädjespridande samt koncentrations- och kognitionshöjande syfte. Skolinspektionen (2012) belyser hur kvaliteten, sett till hur förskolor lever upp till läroplanen i sin helhet, och implicit musik, är i behov av att stärkas. Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form musik yttrar sig i de kommunala förskolorna i Varbergs kommun. Ytterligare ett syfte är att hitta eventuella samband mellan denna bild och olika faktorer, såsom kompetens, utbildning och material. Metod Bland Varbergs kommunala förskolor genomfördes ett stratifierat urval där 10 förskolor lottades ut för deltagande i en enkätundersökning om musiken i förskolorna. Materialet låg sedan till grund för statistiska analyser. Resultat Sångstund och dans/rörelse till musik visade sig vara de metoder som används mest frekvent. Materiella förutsättningar att arbeta efter läroplanens mål finns men pedagogerna upplever att det saknas kompetens. Statistiskt signifikanta skillnader* i upplevelse av egen kompetens i sång, musik och rytmik påträffades mellan de pedagoger som antingen har utbildning i musik eller kan spela ett instrument och de som varken har utbildning i musik eller kan spela något instrument. *För mer detaljerad information se kapitel 6.4.1

Studien syftar till att undersöka vilka föreställningar som kommer till uttryck då rekryterare inom stål- och verkstadsindustrin talar om jämställdhet, kompetens samt rekrytering. Syftet är också att kritiskt granska vilka konsekvenser dessa föreställningar kan få för rekryteringsprocessen. En hermeneutiskt ansats har valts, och sex semistrukturerade intervjuer med rekryterare inom stål- och verkstadsindustrin har genomförts. Av studien framgår att rekryterarna anser att jämställdhetsfrågor är viktiga att ta hänsyn till. Det framgår också att företagen, enligt rekryterarna, inte har någon uttalad definition på kompetens. Rekryterarna menar också att magkänsla spelar roll vid valet av kandidat. Studiens resultat visar också att rekryterarna har omedvetna könsstereotypa föreställningar. En konsekvens av detta skulle,enligt författarna, kunna bli att föreställningarna ligger till grund för rekryterarnas magkänsla som också skulle kunna påverka deras definition på kompetens. Detta skulle kunna leda till att bedömningen av en kandidat blir subjektiv, vilket innebär att kompetensen inte enbart är avgörande i en rekryteringsprocess.

Bakgrund: MEWS syftar till att tidigt identifiera försämring hos patienter och för att snabbt sätta in åtgärder och på så sätt förbättra behandlingsresultat. MEWS är ett bedömningsinstrument av inneliggande patienters vitala parametrar vilket införts på många sjukhus internationellt. Flera studier visar att allvarliga händelser hade kunnat undvikas om MEWS hade använts enligt gällande riktlinjer.Syfte: Att utforska hur bedömningen av MEWS-poängen påverkas av olika faktorer och vilka problem som kan uppstå vid användandet av MEWS.Metod: För att utröna kunskapsläget valdes metoden deskriptiv litteraturstudie. Totalt inkluderades 14 artiklar i studien.Resultat: Vid analys av de inkluderade studierna framkom fyra teman; Sjuksköterskans yrkeserfarenhet, kunskap och utbildning, Betydelsen av riktlinjer, Tillförlitligheten med MEWS samt Arbetsbelastning. Sjuksköterskor med längre erfarenhet förefaller ha lättare att använda MEWS. Då riktlinjer saknas riskerar upptäckten av försämring hos patienten att försenas. För att MEWS ska var tillförlitligt krävs att alla parametrar mäts och dokumenteras. Hög arbetsbelastning och en otillräcklig bemanning medför att basala arbetsuppgifter som vitalparametrar åsidosätts.Slutsats: Bedömningen av MEWS påverkas av sjuksköterskans yrkeserfarenhet och kliniska kunnande. Om fokus vid utbildning i MEWS inriktas på utvärdering av den kliniska bedömningen och på kliniskt beslutsfattande ökar förutsättningarna att MEWS används som ett tillförlitligt triggerinstrument för att tidigare upptäcka försämring hos patienter. Problem kan uppstå vid användandet av MEWS då det saknas tydliga riktlinjer och styrdokument vilka är nödvändiga för att sjuksköterskan ska nyttja MEWS på ett effektivt sätt och/eller då mätningarna inte utförts med noggrannhet eller dokumenterats korrekt samt då arbetsbelastningen är hög. / Background: MEWS is aimed as an early detector of deteriorating patients and to rapidly take apropriate meassures, thereby improving treatment outcomes. MEWS is an assessment instrument of hospitalized patients' vital parameters, which is introduced in many hospitals internationally. Several studies show that serious incidents could have been avoided if MEWS had been used in accordance with current guidelines.Aim: To explore how the assessment of MEWS scores are influenced by different factors and problems that can arise when using MEWS.Method: Descriptive litterature rewiev. In total 14 articles was included.Results: The analysis of the included studies revealed four themes; The nurse´ professional experience, knowledge and training, The importance of guidelines, The reliability of MEWS and Workload. Nurses with longer experience appears to be more at ease using MEWS. In the absence of guidelines, detection of deterioration of the patient can be delayed. If MEWS are to be reliable all parameters have to be measured and documented. High workloads and inadequate staffing means that the basic tasks meassuring vital parameters are breached.Conclusions: The assessment of MEWS is affected by the nurse's professional experience and clinical expertise. When training in MEWS focuses on the evaluation of the clinical assessment and clinical decision, increases the chances that MEWS is used as a reliable trigger instrument for earlier detection of deterioration in patients. Problems may arise from the use of MEWS in the absence of clear guidelines and policy documents which are necessary for the nurse to use MEWS effectively and / or when the measurements are not performed with accuracy or documented correctly and when the workload is high.

No description available.

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks. Urvalet, sju respondenter från olika aktörer sker med ändamålsurval. Begränsningar görs geografiskt och storleksmässigt pga. tidsram och ekonomi. Analys görs med hjälp av en modell, Lund & Sundberg (2004), för en djupare förståelse av sammanhang och skillnader. Resultat och diskussion visar skillnader och likheter i de olika aktörernas uppfattning av kompetensutveckling. En bild av hur det arbetas med kompetensutveckling inom det begränsade området för vår undersökning ges. Diskussionen ger även förslag på vidare forskning.

Title: The perfect candidate – the selection process in a global organization. Authors: Kariin Adolfsson and Simon Leetsaar In today's society, it becomes increasingly current with correct person on correct place in the working life. What requires knowledge about how to recruit in a professional manner and reliable ways. In many bigger organizations, there is today a human resources department that only works with recruitment of new employees. The purpose with our research is to describe personnel selection process in a big swedish organization, how they work throughout the entire process. The study is based on three qualitative interviews and observations of two focus group interviews. The qualitative interviews were held with the personnel manager, deputy personnel manager and the recruiting manager. Moreover, a summary was formulated of the documents that the organization had given us access to. The results from the interviews and observations has then been analyzed compared to theoretical concepts chosen for the study. The analysis of the result shows that the organisation follows a surely prepared procedure in the personnel selection process that reflects the theoretical concepts chosen for the study. Finally, suggestions is presented how the organisation can work furthermore in order to improve their work with recruitment.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser. En basutbildning för alla på kliniken i familjebehandling med syfte att förstärka och behålla kompetens, men framförallt för att skapa en gemensam grundsyn hos medarbetarna. Man ansåg det också som betydelsefullt och lärorikt att få arbeta tillsammans med erfarna behandlare. Även familjeterapeuterna behöver fortbildas, dels i nya evidensbaserade metoder men också handledarutbildas beroende på hur uppdraget till gruppen kommer att formuleras av ledningen. Specialistgrupp för att möjliggöra metodarbete är den andra åtgärden. Kompetens finns i metod hos klinikens medarbetare men praktiseras inte till fullo. De metoder som används systematiskt inom kliniken, är de som har stöd av specialistgrupp. Rätt använd kompetens ses också som betydelsefullt. Dels utifrån att det bidrar till att behålla och utveckla spetskompetens, men det skapar också ökad respekt för ledningen hos medarbetarna och ger arbetstillfredsställelse om klinikens resurser används på ett effektivt sätt.