Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of Borås affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc. Several networks were established for both species to indicate how habitat patches are distributed today and how the species dispersal changes depending on which patches are excluded – this was done to imitate how exploitation can affect the species future survival and dispersion. The results showed that the O.e. is mainly inhibited by its poor dispersal abilities, followed by patch position, while the P.a. is the most affected by degrading habitat quality. The most important conclusions of the study were that the O.e. natural dispersal may be restricted but can be improved by linking small network components together and by maintaining the largest components. As for the P.a. it was concluded that a different type of analysis, focusing on its behaviour and need for different patches for different purposes, would generate more interesting results. / Eftersom skyddsvärda organismer inte följer administrativa gränser behövs ett landskapsperspektiv i naturvårds- och planarbete, och de arter som studeras behöver ha juridiska belägg för att skyddas. Nätverksanalyser anpassade för ekologi har vuxit fram som ett kraftfullt verktyg för att studera och kommunicera sambanden mellan arters spridning över större områden. I denna rapport ställs därför frågan: hur läderbaggens (Osmoderma eremita) respektive bivråkens (Pernis apivorus) spridningsmöjligheter i odlingslandskapet i Borås kommun påverkas vid exploatering, med avseende på a)spridningsförmåga, b) habitatkvalitet c) habitatpatchers position i ett nätverk? Analyserna baserades på kommunal och regional naturvårdsdata, som p.g.a. sekretess inte redovisas med kartmaterial, koordinater eller liknande. Flera nätverk etablerades för varje art för att indikera hur nätverken av patcher ser ut idag och hur arternas spridning förändras beroende på vilka patcher som utesluts – detta för att imitera hur exploatering kan påverka arternas fortsatta överlevnad och spridning. Resultaten visade att läderbaggens största begränsning är dess dåliga spridningsförmåga, tätt följd av patchernas position, medan bivråken påverkas mer av habitatkvalitet. De viktigaste slutsatserna som kunde dras var att läderbaggens naturliga spridning må vara begränsad men kan förbättras genom att länka samman små nätverkskomponenter och fortsätta sköta de som är störst idag. För bivråkens del skulle en annan typ av analys med mer fokus på artens beteende och behov av olika patcher för olika aktiviteter ge ett bättre underlag.

Consumption-based environmental impact trends for the Swedish economy have been generated and analysed in order to determine their levels compared to official production-based data, and to determine whether or not the Swedish economy has decoupled growth in domestic final demand from worldwide environmental impact. Three energy resources (oil, coal and gas use, as well as their aggregate fossil fuel use) and seven emissions (CO2, CH4, N2O, SO2, NOx, CO and NMVOC, as well as the aggregate CO2 equivalents) were studied. An augmented single-regional input–output model has been deployed, with world average energy and emission intensities used for products produced abroad. A new method for updating input–output tables for years missing official input–output tables, was also developed. For each of the resources and the emissions, two time series were generated based on two different revisions of Swedish national accounts data, one for the period 1993–2003, the other for the period 2000–2005. The analysis uses a recently revised time series of environmental data from the Swedish environmental accounts, as well as recently published global environmental data from the IEA and from the EDGAR emissions database (all data from 2010 or later). An index decomposition analysis was also performed to detect the various components of the time series. For fossil fuels consumption-based data don't differ much from production-based data in total. For the greenhouse gases there is a clear increase (CO2eq emissions increase approximately 20 % from 1993–2005, mainly driven by an increase in CH4 emissions), resulting from increased emissions abroad due to the increased demand for imported products. This suggests Sweden has not decoupled economic growth from increasing greenhouse gas emissions – contrary to what the slightly decreasing official production-based UNFCCC data say. For the precursor gases (SO2, NOx, CO and NMVOC), emissions are generally decreasing, with the exception of SO2 and NOx which increase in the second time series. For all emissions studied, consumption-based data lie at much higher levels than the official production-based UNFCCC data. However, further research is needed regarding the resolution of the data of the energy use and the emissions generated abroad by the Swedish domestic final demand. Also, extension of the time series and of the environmental parameters to such things as material use is needed to find out with more certainty to what extent Swedish growth has been sustainable or not. / I den här studien har konsumtionsbaserade tidsserier på svensk fossilbränsleanvändning och på svenska utsläpp av luftföroreningar tagits fram i avsikt att jämföra dessa med de officiella produktionsbaserade tidsserierna. Syftet har varit att avgöra om det svenska samhällets påverkan på resurser och miljö ur ett konsumtionsperspektiv har minskat eller ökat över tiden, och framförallt om en frikoppling har skett mellan den svenska ekonomiska tillväxten och den påverkan Sverige har på miljön i Sverige och utomlands. Tre fossila bränslen (olja, kol, gas samt aggregatet fossila bränslen) och sju luftföroreningar (CO2, CH4, N2O, SO2, NOx, CO och NMVOC samt aggregatet CO2-ekvivalenter) har analyserats. En enkelregional input–output-modell har tagits fram, utökad med globala medelintensiteter för den produktion som sker utanför Sverige. En ny metod har också utvecklats för att generera input–output-tabeller för år där officiella sådana tabeller saknas. För samtliga energiresurser och luftföroreningar, upprättades två stycken tidsserier, baserat på två olika revisioner av ekonomiska data från nationalräkenskaperna. Den första tidsserien täcker åren 1993–2003, och den andra åren 2000–2005. Miljödata togs från nyligen reviderade tidsserier från de svenska miljöräkenskaperna samt från IEA och den internationella luftföroreningsdatabasen EDGAR (alla data reviderade 2010 eller senare). En komponentanalys utfördes också, för att identifiera olika bidragande komponenter i tidsserierna. Vad gäller fossila bränslen i sin helhet, uppstår ingen markant skillnad mellan konsumtionsbaserade och produktionsbaserade data. Vad gäller växthusgaserna kan en klar ökning urskiljas (20 procents ökning av CO2-ekvivalenter mellan 1993–2005; CH4-utsläppen har där bidragit mest), vilket beror på stigande utsläpp utomlands orsakade av ökad efterfrågan på importerade produkter. Detta antyder att den svenska tillväxten ännu inte frikopplats från ökade utsläpp av växthusgaser, vilket står i motsats till den minskning i utsläpp som de officiella produktionsbaserade siffrorna från UNFCCC-rapporteringen redovisar. För övriga luftföroreningar (SO2, NOx, CO och NMVOC), sker i allmänhet en minskning, förutom för SO2 och NOx som ökar i den andra tidsserien. Samtliga luftföroreningar ligger vidare på en betydligt högre nivå jämfört med UNFCCC-rapporteringen. Mer detaljerade studier behövs dock på den energiförbrukning och de utsläpp som svensk slutlig användning för med sig utomlands. Tidsserierna behöver också förlängas och fler miljövariabler som t.ex. materialanvändningen behöver studeras för att kunna dra säkrare slutsatser kring i vilken utsträckning som den svenska tillväxten har varit hållbar eller ej.

Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild.