Virtuoses, einsätziges Stück, dem Akkordeon-Duo Kratschkowski gewidmet.

Die Variationen (1983-84) entstanden während meines Hauptfachstudiums „Musiktheorie/Komposition“ bei Diether de la Motte in Hannover. Es gibt kein wirkliches Thema. Variieren wird eher als ein Prozess verstanden, wenn auch die einzelnen Teile klar voneinander abgegrenzt sind, oft in Verbindung mit Tempowechseln. Bestimmte Materialideen kommen im Verlauf immer wieder vor: die kleine None, mit der das Werk eröffnet wird, pendelartige Bewegung und Umkehrungsrelationen zwischen rechter und linker Hand. Stilistisch steht das Werk näher bei Hindemith und Prokofiew, als dies gewöhnlich bei mir der Fall ist. Damit entfernt es sich von spätromantischen Vorbildern, die die ersten beiden Klaviersonaten (Nr. 1 in A-Dur, komp. 1979-80 und Nr. 2 in c-Moll, komp. 1981-82) prägen und stellt eine Zwischenstation auf der Suche nach einem eigenen Stil dar. (Matthias Drude)

Tidigare forskning visar att det är möjligt att uppfatta övergripande känslor som glädje och sorg i musik. Däremot saknas forskning kring uppfattningen av mer specifika känslor. För denna studie skapades ett musikstycke med målet att förmedla känslan av ensamhet, som är en underkategori av sorg. Musiken skapades med utgångspunkt i tidigare forskning och ett antal inspirationskällor från annan musik. Under intervjuer fick deltagarna lyssna på musiken och svara på vilken känsla de hörde. Deltagarna beskrev en sorglig känsla och vissa använde specifikt ensamhet. Resultatet visar att kompositörer kan behöva skriva musik utifrån målet att förmedla en specifik känsla. Valet av olika musikaliska parametrar som klangfärg och musikteoretiska moment var viktigt. Vid en utveckling av studien kan andra känslor utöver ensamhet undersökas. I framtida forskning borde även den undersökta målgruppen utökas. Ökad kunskap i forskningsområdet kan leda till bättre förståelse kring hur musik kan användas för att förmedla specifika känslor.

I mitt examensarbete har jag valt att utforska mer komplexa former inom komponerande av rockmusik, för att ta reda på: vilka metoder jag kan använda mig av för att undvika traditionella formmönster, vilka resultat jag kan få när jag använder mig av otypiska formmönster och hur upplevelsen av formdelars funktioner blir när man använder sig av otypiska formdelar. Min metod har varit att ha en egen utgångspunkt till varje låt, till exempel att inte ha några återkommande formdelar, för att kunna bryta de formmönster som jag i vanliga fall använder mig av. I det här arbetet beskriver jag om hur jag gått tillväga under den kreativa processen, och om vad formdelars funktioner kan uppfattas när använder sig av otypiska mönster. De fyra låtarna har spelats in i replokal och i studio. Genom min studie har jag lärt mig att lita på mina instinkter även fast jag inte vet exakt vad de innebär och att saker och ting inte behöver vara självklara från första början.

Målet med det här arbetet har varit att utvecklas som låtskrivare och även utveckla mitt eget sound. Detta har jag gjort genom att välja ett album som jag med en analysmetod analyserat för att sedan applicera kunskapen jag fått på mina egna kompositioner. Analysen resulterade i att jag fick kunskap om albumets grund, men även små detaljer som jag sedan hade att utgå ifrån i min låtskrivnings- och inspelningsprocess. Samtliga låtar spelades in och slutligen reflekterade jag över hur pass bra metoden jag använde av mig var, vad jag känner att jag tar med mig till framtiden samt andra lärdomar som detta arbete medförde. Mina förhoppningar med det här arbetet är att hjälpa till att skapa ett sätt att få inspiration inom låtskrivning och eget sound. Detta leder förhoppningsvis i sin tur till att man får med sig verktyg till framtiden som kan hjälpa ifall man känner att man fastnat inom sitt konstnärliga skapande. Arbetets analysmetod kan förhoppningsvis användas till att analysera musik från olika genrer för att få en djupare förståelse om musikens innehåll.

Syftet med studien var att undersöka olika metoder och aktiviteter för att stimulera inspiration och konstnärlig kreativitet som kompositör, musiker och musikproducent. Detta för att utforska vägar till förutsättningar för mitt musikskapande. Syftet uppfylldes metodiskt genom aktiviteter som utfördes dagligen vid pianot/datorn för att hitta inspiration. Metoden var att utföra ett 15-tal aktiviteter som att gå i skogen, lyssna på musik eller träna, aktiviteterna genomfördes dagligen under fem veckor. Resultatet blev en helt ny metod som var oväntad. Kärnan i att skapa en bra förutsättning för att lättare hitta inspiration visade sig vara att skapa disciplin, struktur och hårt arbete. Studiens resultat var inte vad du gjorde utan att du gjorde det. / The purpose of the study was to investigate different methods and activities to stimulate inspiration and artistic creativity as a composer, musician and music producer. This is to explore paths to the conditions for my music creation. The purpose was fulfilled methodically through activities that were performed daily at the piano/computer to find inspiration. The method was to perform about 15 activities such as walking in the woods, listening to music or exercising, the activities were carried out daily for five weeks. The result was a completely new method that was unexpected. The core of creating a good condition for finding inspiration more easily turned out to be to create discipline, structure and hard work. The results of the study were not what you did but that you did it.

Med en bakgrund som jazzimprovisatör och med utgångspunkten att frångå teoretiska koncept är syftet med denna studie att undersöka möjliga användningsområden av improvisation inom musikproduktion och hur det påverkar musiken. Frågeställningarna i studien har lydigt: ”Hur kan jag använda improvisation som verktyg för att producera musik? Hur påverkar det i sin tur resultatet? Vad händer med musiken om jag frångår teoretiska koncept och genreideal och låter gehöret leda vägen?”. För att svara på dessa frågor har jag utforskat olika tillvägagångssätt för att använda improvisation och intuition inom musikproduktion. Detta har resulterat i tre musikaliska verk och två konkreta metoder: användandet av befintliga pianoimprovisationer som utgångspunkt för nytt musikaliskt material och en iterativ process för vidareutveckling av musikaliskt material som tar avstamp i improvisation och impulsivitet. Vidare, har denna studie resulterat i breddad kunskap angående improvisation som koncept.

Min tid på masterutbildningen har handlat om att skapa ett soloprojekt. Utifrån en spelteknik som bygger på att spela på två akustiska gitarrer samtidigt, har jag experimenterat med att konstruera positiva begränsningar som formar kreativa ramverk att skapa inom, men som även bidrar till en musikalisk riktning och helhet. Under arbetet har en hybridpraktik vuxit fram där mina roller som gitarrist, improvisatör, kompositör och producent blivit lika viktiga. Genom processen har jag undersökt hur dessa roller inverkar på varandra och på musiken som helhet. Resultatet av arbetet är metoderna / hyrbridpraktiken / kompositionerna / improvisationerna / ramverken / Solos / livekonserterna och allt däremellan som sammantaget kommit att forma soloprojektet.

No description available.

Det här konstnärliga arbetet har pågått under en lång tid, närmare bestämt fyra år. Jag påbörjade det år 2017 när jag studerade master-programmet i jazztrumpet på Kungliga Musikhögskolan. Våren 2019 blev jag dock tvungen att sluta spela trumpet på grund av hälsoskäl. Beskedet kom plötsligt och var inte något jag räknat med, vilket ledde till att jag var tvungen att tänka om. Hösten 2019 började jag istället studera master-programmet i jazzkomposition på Kungliga Musikhögskolan. Arbete utgår från frågeställningen: hur kan jag använda improvisation som kompositionsmetod med utgångspunkt i Vingt Études pour Trompette Ut ou Si♭? Idén för den konstnärliga praktiska delen har varit att pröva kombinera en jazzsättning med piano, bas och trummor med en stråkkvartett för att tillsammans bilda en sorts kammarensemble som tar avstamp i både jazzmusiken och den klassiska musiken. Till arbetet hör fem egenskrivna verk: Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. / <p>Till dokumentationen hör partitur till Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. Den kommer även att kompletteras med en videodokumentation som preliminärt sker HT-21 eller VT-22.Henning Ullén: Form (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Pyramid (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Inversion (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Fragment (2021) 6’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Final (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. </p>