I detta arbete vill jag ta reda på hur jag som filmkompositör påverkas av att skriva filmmusik utifrån olika perspektiv och hur detta i sin tur påverkar filmpublikens tolkning av filmen. Jag valde ut fyra perspektiv som är hämtade ur boken On the Tracks av Fred Karlin. Jag valde ut tre filmklipp från kända produktioner, två långfilmer och en TV-serie. Till varje filmklipp skapades fyra olika musikversioner, ett utifrån varje perspektiv. Det blev således tolv musikstycken totalt. Genom att föra loggbok under arbetets gång och låta en lyssningsgrupp svara på frågan ”Hur tycker du att musiken påverkar filmens berättelse?” kunde jag analysera både mitt eget skapande och hur detta i sin tur påverkade publikens tolkning av de filmscener som jag valt. Mitt egna konstnärliga skapande påverkades mycket av de olika perspektiven. Jag tvingades att anpassa musiken till det som skedde i bild och var även tvungen att använda kompositionstekniker som jag inte använt tidigare. Vissa perspektiv var enkla att förmedla till publiken och andra var betydligt svårare. Ibland stämde min och publikens tolkning överens och ibland tyckte vi olika. Det jag kom fram till var att musik som beskriver känslor eller filmens budskap var relativt enkelt att förmedla. Musik som på ett neutralt sett ska beskriva platsen eller situationen i filmen var däremot svårare att förmedla och gav utrymme för en mängd olika tolkningar. Det visade sig att musik nästan aldrig är neutral utan så gott som alltid bidrar med något mer till berättelsen. I några fall visade det sig dock att musik som är diegetisk kan upplevas som neutral eftersom musiken i sådana fall fungerar som en ljudeffekt.  Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte göra filmerna tillgängliga på Diva, däremot finns min musik upplagd för den som är intresserad.

<p>Bilagor: Partitur till kammaroperan <em>Förlossningen</em> och stråkverket <em>Timaeus</em> medföljer, likaså ljudinspelning på bägge verken.</p>

Mitt arbete har tagit avstamp i min vilja att lyfta fram unika egenskaper i musikverk. Flerdelade musikverk (exempelvis sviter) består ofta av delar (exempelvis satser) som kontrasterar mot varandra på något sätt. Det är just dessa kontraster som jag intresserat mig för. Arbetets syfte är att undersöka hur jag ska kunna uppnå musikaliskt kontrasterande resultat med hjälp av en regelstyrd kompositionsmetod. Metoden utgår från att man skapar särskilda ramar för varje del (sats) i ett musikverk i kompositionsprocessen, där ramarna för de enskilda delarna även fungerar som förbud för de andra delarna. Dessa förbud är huvudfokus för metoden, och därför kallar jag metoden "antikomposition". För att kunna utveckla metoden har jag komponerat en 25 minuter lång orkestersvit i fyra satser, där jag utnyttjar en kompositionsprocess jag använt mig av tidigare. Jag har även läst på om andra kompositionsmetoder för att skapa en metod som utgår från relevanta arbetssätt i komposition. Egna analyser av fyra andra verk har hjälpt mig hantverksmässigt, konstnärligt men också med material som underlättat att kommunicera mina tankar. För att undvika "blindhet" för min egen musik har jag dessutom tagit hjälp av andra tonsättare som kommenterat mitt verk.

I det här arbetet har jag intresserat mig för stråkarrangering till olika typer av popmusik. Jag har jämfört tre olika metoder och förutsättningar för att skriva stråkarrangemang, varav ett var till egenkomponerad musik och två skrevs till musik komponerad av andra. Jag jämförde metoderna med huvudsakligt fokus på fyra aspekter: effektivitet, upplevelse av kreativitet, musikaliskt resultat och egen tillfredsställelse. Mitt syfte var att undersöka hur ett val av arrangeringsmetod kan påverka både processen och resultatet, samt att utforska hur jag fungerar som stråkarrangör. Den mest effektiva metoden för mig var att arrangera ensam, med de metoder jag är välbekant med. Jag kände mig kreativ när jag skrev arrangemanget till min egen musik och i det ena av projekten till andras musik, men upplevde avsaknad av kreativ stimulans i det projekt där upphovspersonen hade starka visioner för hur arrangemanget skulle låta. Det musikaliska resultatet varierade, kanske delvis beroende på val av metod, men undersökningens karaktär gjorde det svårt att dra några tydliga slutsatser kring samband mellan metod och musikaliskt resultat. Min tillfredställelse med processerna varierade och påverkades av bland annat det klingande resultatet, hur effektivt arbetet fortskred och hur kreativ jag kände att jag kunde vara inom ramarna för projekten. Processerna väckte frågor kring för- och nackdelar med att variera sina metoder och utmana sig som arrangör, om balansen mellan att värna sin egen konstnärliga integritet som arrangör och samtidigt respektera en beställande musikers kreativitet, och om i vilka sammanhang jag känner mig fri rent konstnärligt.

I denna uppsats undersöker jag hur pass effektiv jag kan vara i mitt musikskapande och hur jag kan göra för att bli ännu mer effektiv. Under nästan två månader skrev jag tre låtar i veckan som resulterade i totalt 16 stycken låtar. Av dess valde jag ut fem stycken som jag spelade in och producerade. Genom att ge mig själv tydliga tidsgränser och använda effektiva verktyg och metoder, har jag lyckats skriva mer musik än vad jag någonsin tidigare har gjort. Resultatet visar att med vilja, disciplin och rätt verktyg så kan jag producera betydligt mer material än vad jag tidigare hade vågat tro.

Denna uppsats handlar om hur fyra olika musikproduktionsprocesser påverkas två olika arbetsmetoder. Jag utgår från 4 st. egna refräng-idéer inom pop/contemporary-genren. Idéerna innefattar melodi och viss text. Låt A1 och A2 måste jag skriva klart helt och hållet, gällande melodi, text, ackordik och form, innan jag får gå vidare till arrangering. Vid arrangeringen får jag lägga maximalt 3 minuter på att hitta ett ljud för det instrument jag ska lägga till. Jag får under dessa minuter justera reglage på instrumentet men får inte lägga till mixningsverktyg så som EQ, kompressor eller modulationseffekter. Låt B1 och B2 ska jag ta vidare genom att direkt producera dem. De instrument och ljud jag lägger till ska jag direkt börja forma så attt ljuden blir precis så som jag vill att de ska låta i slutproduktionen. Jag får inte lägga till ett nytt instrument innan jag är helt klar med ljudet på det föregående. Jag har, under och efter arbetet analyserat hur min inspiration, trivsel, effektivitet, resultat och beslutsihållighet påverkats av de olika arbetsmetoderna. Det har visat sig att att metoden jag använt för låt B1-B2, nämligen att producera medan jag skriver och arrangerar generellt är bäst. Dock kan den ibland vara inspirationshämmande Nyckelord arrangering, contemporary, pop, musikproduktion, komposition, låtskrivande

I detta arbete har jag, i egenskap av låtskrivare, skrivit fyra låtar utifrån fyra konstverk och undersökt hur två skilda arbetssätt påverkat min kreativitet och mitt flow. Det ena, strukturerade, arbetssättet har bestått i att analysera konstverket, skapa en målbild för låten samt bygga en detaljerad arbetsbeskrivning för att nå dit. Det andra, ostrukturerade, arbetssättet har bestått i att undvika analys, aktiva målbilder och planerade låtskrivningsprocesser. Syftet har varit att beskriva skillnader mellan de olika arbetssättens inverkan på kreativitet och flow. Jag har även frågat mig huruvida arbetssätten skiljer sig åt när det kommer till tidsdisposition och musikaliska resultat. Jag kom fram till att båda arbetssätten stimulerar kreativitet och flow men på olika sätt. Det strukturerade arbetssättet krävde en tydlig och flexibel arbetsbeskrivning för att stimulera flow och kreativitet. Det ostrukturerade arbetssättet krävde att jag engagerade mig fysiskt/praktiskt i låtskrivningen, exempelvis genom att musicera och improvisera, liksom det krävde att jag gav min nyfikenhet  utrymme och följde mina impulser.

Nivå Civilekonomuppsats , VT 2011 Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag. Problemformulering Vilka faktorer är det som avgör i vilken utsträckning styrelsens funktioner betonas? Syfte Syftet med arbetet är att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag. Uppsatsens metod Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen, då det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats på ett visst område. Det ges även plats för en induktiv ansats, för att kunna komma åt fler aspekter som teorin inte tar upp. Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tänkas påverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrån vilka faktorer som påverkar styrelsens komposition och funktioner. Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som använts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det också hur det empiriska materialet har analyserats. Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition. Den visar även att VD är negativt korrelerat till konfliktlösning. Studien visar också att styrelsens komposition i form av icke familjemedlemmar är positivt korrelerat till alla tre styrelsefunktioner.

No description available.

Denna uppsats undersöker elever och lärares uppfattningar av arbetssättet och innehållet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor där lärare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vår internetbaserade enkät. Enkäten har innehållit frågor om elevernas musikbakgrund, arbetssätt och innehåll när de har lektion, samt önskemål om alternativ i arbetssättet och innehållet och alternativ till läxor. I vår undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fått fram att undervisningen på lektionerna ofta består av att läraren har genomgångar av lektionsinnehållet och sedan får eleverna utifrån direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkännedom, transkribering, satslära och stämföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram. Två av skolorna ska komponera, arrangera för olika instrument och ensembler. Eleverna efterlyser en större variation i kursinnehållet som innefattar mer lyssnande på musikstycken som sedan används i arbetet med det egna uttrycket. Eleverna önskar även att man i det fria utrymmet får möjlighet att gå utanför de vanliga kriterierna för arbetet för att utveckla sin personlighet i det egna arrangerandet och komponerandet.