<p>Bilaga: 1 partitur, 1 CD</p>

This thesis examines Swedish composers' modes of work and production within the Swedish film industry. It starts off with a historical overview treating live music in early silent film, the conversion to sound and the Swedish production climate until present time. The analysis consists of contemporary empirical studies; interviews with people writing music for film, TV and commercials. The musician's perspective is in focus but directors and other film workers are heard as well. The situation for female composers in a male-dominated industry is also discussed. Comparisons with freelancers in Hollywood are made with theorizations set in a Swedish production studies context.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna. Jag lät också ensemblens medlemmar utvärdera vårt arbete för att få deras syn på projektet. Jag har dessutom valt att intervjua två koreografer med liknande erfarenheter för att fördjupa mig ytterligare och få fler perspektiv på det här sättet att skapa. / <p>Lärarexamen</p>

Detta självständiga arbete handlar om att komponera och spela in populärmusik och att undersöka om pedagogens kreativitet utanför arbetsplatsen påverkar kreativiteten inom densamma. Under projektets gång har skrivande, arrangerande och inspelning av musik varit i fokus och arbetet resulterade i sju inspelade låtar. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

I den här uppsatsen undersöker jag hur det fungerar att komponera musik med olika förutsättningar givna. I det ena fallet komponerade jag musiken utan auditiv respons, i det andra fallet med. Den auditiva responsen var notationsprogrammets uppspelning av musiken som jag noterade in, och det är med hjälp av denna uppspelning som mitt kompositionsarbete brukar gå till. Jag ville undersöka i vilken grad jag kunde föreställa mig notationen, oavsett om jag använde auditiv respons eller inte. Även hur min inre bild av kompositionen skiljer sig från det färdiga resultatet när styckena framförs av musiker. De musikaliska parametrarna, musikens beståndsdelar, kunde vara olika svåra att kontrollera och förstå fullt ut när jag som tonsättare behandlade dem i kompositionsprocesserna.

Sammanfattning:   Arbetets bakgrund har handlat om min vilja att hitta en mer intuitivt baserad kompositionsmetod då jag upplevt en begränsning och förutsägbarhet med teoretiska metoder. Inspirationen till detta arbete kom ifrån boken ”Do the work” (Pressfield, 2011) där författaren bl.a. skriver om begreppet ”Trust the soup” och att lyssna efter ”potentiellt existerande låtar”. Jag har även med anledning av osäkra framföranden innan som musiker velat hitta en lämplig instuderings – och inlärningsrutin till mina kompositioner.    Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla en mer intuitivt baserad kompositionsmetod samt att testa en lämplig instuderings – och inlärningsrutin för genomförandet av mina kompositioner.    Syftet har fördjupats i forskningsfrågorna: Hur kan jag utveckla och tillämpa min intuitivt baserade kompositionsmetod baserad på Pressfields citat? Vilka val samt åtgärder har jag behövt ta för att bli klar med mina kompositioner och hur motiverar jag dessa? Hur väljer jag och tillämpar min inlärnings – och instuderingsmetod?    Arbetets metoder har bl.a. varit: ”Trust the soup” – metoden, SMART – mål, setsoch reps, andra kompositions metoder och inspelning samt notering.    Resultatet blev två inspelade och noterade låtar; Trust the soup och Number 2. ”Trust the soup”-metoden bidrog delvis till en mer intuitiv kompositionsprocess. Setsoch repssamt SMART-mål bidrog till tydligare målsättningar.

I detta arbete undersöktes hur den musikaliska formen i Sjostakovitjs första cellokonsert relaterar till formaspekter hos hans övriga solokonserter, detta mot bakgrund av traditionella historiska formprinciper som till exempel ritornell-, rondo- och sonatform. Med utgångspunkt endast i notmaterialet gjordes formanalyser av samtliga konserter, varefter dessa jämfördes och likheter och skillnader mellan den första cellokonserten å ena sidan, och övriga konserter å andra sidan, sammanställdes. På så sätt definierades i detalj verkets formmässiga ”profil”, och då detta gjordes i kontexten av mycket närbesläktad musik (i samma genre av samma kompositör), uppnåddes en nyanserad förståelse för cellokonsertens uppbyggnad och dess unika karaktärsdrag. Detta kan till åhöraren ge en konkret angreppspunkt för att ta till sig verket, till interpreten en överblick och kanske ett kreativt uppslag, och till kompositören en lärorik inblick i sin 1900-talskollegas ”modus operandi”. / <p>Examenskonsertens program:</p><p>G. Frescobaldi/G. Cassadó - Toccata</p><p>F. Chopin - Nocturne i Eb Op. 9 No. 2</p><p>G. Fauré - Papillon</p><p>W. Peterson-Berger - "Till Rosorna" (ur Frösöblomster)</p><p>C. Davidoff - Am Springbrunnen</p><p>D. Sjostakovitj - Konsert nr. 1 för violoncell Op. 107</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Samuel Lazar Eriksson - Violoncell</p><p>Georg Öquist - Piano</p>

I detta arbete vill jag fördjupa mig inom filmmusikens värld. Arbetet syftar till att ta reda på och få kunskap om hur man kan förmedla olika känslor eller sinnesstämningar med hjälp av filmmusik. Jag valde att arbeta med tre olika filmsekvenser, till vilka jag komponerade fem olika musikstycken vardera. Det blev således 15 musikstycken totalt. För att begränsa mitt arbete valde jag att skriva musik som skulle passa inom och/eller förmedla känslor förknippade med följande kategorier: Action, Heroiskt, Romantiskt, Sorgset och Skrämmande. Samtidigt som jag skrev min musik lyssnade och jämförde jag den med andra kompositörers och försökte hitta olika tillvägagångssätt för att få min musik att förmedla någonting som min lyssningsgrupp senare skulle kunna förknippa med någon/flera av ovanstående kategorier. Resultatet av min studie blev att då jag skrev musik där tanken var att musiken skulle hamna inom kategorierna Action, Sorgset och Skrämmande stämde min vision till en hög grad överens med lyssningsgruppens. Att min vision stämde överens till en hög grad med resultatet från lyssningsgruppens gällde även kategorin Heroiskt. Dock förväxlades Heroiskt i vissa fall med kategorin Romantiskt. När det däremot gäller Romantiskt stämde resultatet från lyssningsgruppens oftast inte överens med min vision.

This master thesis is an artistic exploration into the meaning of the word modal, when describing a certain approach to improvisation and composition in a jazz context, and the attempt to pursue and develop such an approach. The purpose of this work was to gain new knowledge within the areas of melodic and harmonic expression, by means of drawing upon personal musical strengths and ways of thinking about music. Suggestions on how to define a modal approach and what to associate it with, lead to artistic experimentation, which was an important part of both the early and late stages of the process. Such experimentation in regard to mapping out shifts between different modalities, resulted in the creation of a harmonic structure referred to as the Yin and Yang system. This system was then used as a tool for composing and arranging music for jazz quartet and quintet settings. Harmonic progression generated by the system possesses a characteristic sound and invites non-functional melodic improvisation, which were the traits that the repertoire of new music was built around. Work with the Yin and Yang system and the music connected to it, amounted to the largest part of this thesis.

Syftet med detta arbete var att genom att undersöka olika metoder, skapa sånger för barn. För att sångerna ska passa barnrösten bör de anpassas i tonomfång och text. Kreativitet definieras enligt Nationalencyklopedin som förmågan till nyskapande, och för att kunna skapa något nytt krävs dels en stor mängd förförståelse inom ämnet, samt ett påtagligt inre driv. Ur detta behövs sedan begränsningar för att den kreativa processen ska ha framgång. Att skapa tillsammans med barn blev passande, då sångerna var ämnade för barn. Arbetet skulle genomföras genom att testa olika övningar för att skapa sånger för barn. Under arbetets gång skulle även metoder för att hantera den inre kritikern undersökas. Resultatet blev tre färdiga barnsånger och en halvt färdig. Därtill gav arbetet en insikt i hur olika ramar kan stödja den kreativa processen och hur arbetet kan se ut för att inte bli blockerad av sin inre kritiker. En stor del av projektet kom att handla om hur skapandet tillsammans med barn kan se ut - kanske behöver den kreativa processen se annorlunda ut när ett barn är involverat. Att hantera den inre kritikern blev också en påtaglig del i processen och gav många funderingar kring vad som krävs för att lyckas i en skapandeprocess.