No description available.

Studien gjordes i syfte att besvara huruvida färgskillnad, kontrastskillnad eller en kombination av dessa var avgörande i att vägleda spelare i förstapersonsspel. Enligt hur kompositionstekniker fungerar och används inom grafiskt arbete skapades en hypotes och en tillhörande nollhypotes. Dessa prövades genom frekvensfördelning och univariat analys efter en artefakt testats.  Denna artefakt var i form av en spelbar bana som producerades med varierande uppsättningar av ljusstyrkor och färg, kallat attraheringsmetoder. Denna bana hade då flera tvåvägskorridorsval där en väg på förhand hade definierats som ”den korrekta vägen” och det var längs denna väg som en attraheringsmetod t.ex. ett starkare ljus placerades. Data samlades in genom öppet deltagande observation samt inspelning av aktiviteten på datorn. Efter banan spelats igenom hölls även ett kvalitativt moment i form av en intervju med syfte att etablera vilka faktorer som informanten trodde påverkat dennes vägval samt om de var medvetna om vilken väg de tagit. Det studien slutligen kom fram till var att spelare oftast tenderar att följa vägar som har starkare ljus. Ibland följs även vägar utav en utstickande färg men oftast följs en starkt upplyst väg. Både hypotesen och nollhypotesen är därmed falsifierad och den undersökta frågan kan besvaras med att skillnader i kontrast är det som i flest fall tenderar att vägleda spelare i ett förstapersonsspel.

No description available.

Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ”Post office”, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare. Resultatet av musikanalysen är att jag faktiskt omedvetet förhållit mig till en affektläratradition vad det gäller det musikaliska uttrycket. Att sångarna dessutom upplevde min musik på ett sätt som stämde överens med mina musikaliska intentioner visar att de har del i samma tradition. Resultatet av sångobservationen pekar däremot mot att den tradition av gestisk teknik som utvecklades i barockoperan inte på samma sätt som affektläran lever kvar bland dagens sångare. / The essay ”Musiken som kompositör och regissör” (Music as Composer and Director) is an essay about how we as composers and singers subconsciously are influenced by a tradition that experienced its glory days three to four centuries ago, namely the ”affektenlehre” As the basis for my research, I have used my own composition, the opera ”Post office” witha libretto based on Charles Bukowski’s novel with the same name.The opera was composed without having any kind of knowledge about the ”the affektenlehre”. In it, I ask the question if I have subconsciously composed in a tradition datingback to the seventennth and eighteenth centuries. I analyse four excerpts from the opera bothlyrically and musically. The second part of my research is also based on the same tradition, but from an actingperspective of the vocalist. While observing vocalists sing excerpts from my opera, I haveattempted to find gestures that are related to the manner in which performers acted in baroque opera during the seventeenth and eighteenth centuries.The result of my analysis demonstrates that I have indeed composed my opera according tothe musical tradition which the vocalists, who are part of my observation, acknowledge, before they have read the lyrics of the excerpts of the opera. The observation of the vocalists indicates however, that the tradition of rhetorical gestures that emerged during the Baroque opera, does not exist on a subconscious level in the minds of vocalists.

Målsättningen med denna examenstext är att framförallt utforska musikverket Kybernetes och dess tillkomst. Fokus ligger på att undersöka verkets uppbyggnad och hur det relaterar till teorierna inom cybernetiken, samt att reflektera över både kompositionsprocessen runt verket och cybernetiska teorier inom musiken.

Att som kyrkomusiker skriva musik för orgelinstrument upplevs angeläget av flera skäl, inte endast för att det skall fortleva som instrument betraktat, utan även för själva odlandet av Kyrkans musik, den ständiga pågående rörelsen i kyrkorummen som inte skall avstanna förrän tiden upphör. Därför vill jag med detta arbete visa min process att skapa ett verk för orgelinstrumentet, som ett bidrag också till den nyss beskrivna ”rörelsen” – och tillika framföra det vid min examenskonsert. Processen har bestått i att jag kontinuerligt fört journal/loggbok under skapandets gång, vilken legat till grund för de här nedan redovisade slutsatserna. Förhoppningsvis kan den slutligen givna manualen bli till gagn för andra komponerande kyrkomusiker. Detta arbete behöver nödvändigtvis inte enbart vända sig till kantorer och organister. De personer som är intresserade av orgeln och att skapa för den, kan även de finna intressanta aspekter i detta arbete.

No description available.

Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation. Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna. Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras.

Arbetet handlar om min skapandeprocess av en instrumental komposition för en ej preciserad ensemblesättning. Syftet är att utmana mitt kompositionshantverk för att få en djupare förståelse för vad komposition är genom att komponera ett verk utan en förbestämd instrumentsättning. Arbetet fokuserar på hur jag kan ta mig an de utmaningar som föreligger när jag komponerar utan att veta vilken ensembleform som kommer att framföra kompositionen. Arbetet behandlar skapandet av verket Dimensions, ett trestämmigt verk som kan framföras av ett oändligt antal olika ensembletyper bestående av träblås-, brass- och stråkinstrument. Dimensions bygger på ett eget koncept som jag valt att kalla komponerandets innersta kretsar; en idé om hur man kan komponera musik baserat på dess grundläggande element. När jag hade färdigkomponerat Dimensions gjordes två inspelningssessioner för stycket. I den första sessionen framfördes verket i sex olika versioner med en ensemble bestående av altflöjt, basklarinett och trombon, genom att låta musikerna byta stämmor med varandra i varje ny version. I den andra sessionen framfördes verket under en konsert med tre olika ensemblesättningar varav en bestämdes av en slumpmässigt vald person i publiken. Forskningsfrågorna tar upp klangfärgers relevans och instrumentationens betydelse i kompositionsprocessen. I diskussionen gör jag en djupare reflektion om vad komposition och instrumentation är för mig samt de lärdomar jag har fått genom arbetet. Den främsta lärdomen var att oavsett instrumentsättning, ändrades inte musiken och känslan i Dimensions

Jag skriver oftast musik på engelska men har länge önskat utveckla mitt låtskrivande på svenska. Denna önskan har tidigare inte fått plats i mitt konstnärskap främst på grund av att mina låtidéer alltid föds på engelska. Syftet med min uppsats är att undersöka skillnaderna i resultat och arbetsprocess i att skriva en låt på svenska istället för att skriva en låt på engelska genom att översätta tre redan existerande engelska låttexter till svenska. Under skrivprocessen försökte jag hitta lust och inspiration till arbetet för att hålla kreativiteten igång och undvika att ta avstånd från uppgiften på grund av känslan av tvång. Vid inspelningsprocessen försökte jag i möjligaste mån imitera vokalfraseringen på den engelska texten samtidigt som svenskan inte fick låta onaturlig eller krystad. Därefter lät jag en lyssnargrupp bestående av fem informanter läsa och lyssna igenom låttexterna till en demoproduktionsbakgrund och samla in deras tankar, reflektioner och åsikter kring dessa låtar. Resultatet bestod av tre låtar på två olika språk. Lyssnargruppens åsikter varierade men en kunde dra flera lärdomar om att skriva på svenska istället för engelska via deras kommentarer, mina reflektioner och litteratur från bland annat Hillered (2009) och Lilliestam (2010). Diskussion och reflektion består bland annat av vokalfraseringens betydande roll i en låts text, konsekvenserna av att skriva och lyssna på en text skriven på sitt förstaspråk, hur olika perspektiv och pronomen påverkar en låttext, samt hur direkta raka texter kan skapa starkare associationer hos en människa än öppna abstrakta sådana.