Denna studie har undersökt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de två dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Frågan som besvarats är hur rapporteringen i artiklarna under två utvalda månader (juni-juli 2014) sett ut, utifrån teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och förenkling av konflikter. Materialet består av totalt 158 artiklar, 62 från Dagens Nyheter och 76 från The New York Times. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ innehållsanalys som har lagt grunden för en jämförelse mellan de två tidningarna för att urskilja likheter och skillnader i rapporteringen. Resultaten av vår studie leder oss till slutsatsen att de två tidningarna rapporterar på ett liknande sätt. Israel nämns överlägset flest gånger i båda tidningar. De inkluderar oftare historiska aspekter än framtida, vilket gör att deras rapportering inte fullständigt håller måtten för att kallas fredsjournalistik. The New York Times publicerar mer frekvent omfattande och långa reportage, medan majoriteten av Dagens Nyheters artiklar är korta och koncisa.

<p>En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.</p><p>Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering. Vi intervjuade fem butikschefer i butiker med fler än fyra anställda.</p><p>Flertalet av de besökta butikerna arbetar inte med konflikthantering från någon teoretisk modell utan använder sig framför allt av sina erfarenheter från butikschefsyrket. De har gått olika ledarskapsutbildningar där konflikter varit en del av utbildningen. Att konflikter inte uppmärksammas mer i utbildningarna tror vi kan återspeglas i hur butikscheferna ser på konflikter. De flesta butikschefer säger att det inte finns konflikter i butiken, det är bara de större butikerna som medger att de har konflikter, dessa har även handlingsplaner för hur konflikter ska lösas.</p><p>Att arbeta med att vara öppen, tydlig och visa respekt för varandra angav butikscheferna som faktorer för att förebygga och minska konflikter. Flera av butikerna har få anställda vilket butikscheferna ansåg vara en bidragande faktor till att det nästan inte fanns några konflikter i butikerna då de får en familjär känsla och kan prata om allt med alla på arbetsplatsen. De flesta butikscheferna sa att det var allas ansvar att lösa konflikter på arbetsplatsen och arbeta för en bra arbetsmiljö. Det gäller även att stötta den utsatta parten i konflikten genom bland annat uppmuntran.</p><p>De flesta butikschefer var överens om att konflikter inte medför någonting positivt till arbetsplatsen utan bara skapar dålig stämning och högre frånvaro, men några butikschefer ansåg att en konflikt kan skapa stabilitet samt att vetskapen om att ha lyckats gå igenom en konflikt är positiva effekter av en konflikt. Egenskaper som framkom som positiva hos en chef vid konflikter var att se konflikten, våga ta tag i den, se de inblandade samt att veta när det är dags att be om hjälp.</p>

Denna kvalitativa uppsats undersöker och analyserar hur planerare, politiker och medborgare har kommunicerat mellan varandra under planeringsprocessen för Nya Slussen. Syftet med undersökningen har varit att undersöka och förstå hur kommunikationen mellan de olika parterna sett ut och hur de har hanterat konflikter som har uppstått i dialogerna vid samråd och i medborgardialogen. Tillsammans med tidigare forskning och ett teoretiskt ramverk som förklarar vikten av god kommunikation, olika planeringsideal och demokratiteoretiska perspektiv, har det empiriska materialet i form av bland annat offentliga plandokument, tidningsartiklar och bloggar analyserats och undersökts för att förstå hur kommunikationen i det specifika fallet om Nya Slussen varit. När man förstått kommunikationen som pågått under samråd och i medborgardialogen för Nya Slussen kan man dra generella slutsatser om vad god kommunikation i en planeringsprocess innebär samt vad effekterna kan bli om kommunikationen anses bristfällig. I diskussionen och i slutsatsen visas resultaten från analysen av det empiriska materialet och ger en förståelse för vilka konflikter som getts störst vikt under planeringensprocessen samt hur dessa konflikter har hanterats. Man får en förståelse hur man borde agera som planerare och politiker i samrådsmöten för att känna att man arbetar tillsammans med medborgarna och inte emot dem.

Syftet med denna studie är få fördjupad kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolan. Syftet är även att synliggöra förskolans genusmedvetenhet i arbetet med konflikthantering. Studien har en kvalitativ ansats och metoden var kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare från tre olika förskolor intervjuades. Studien visar att konflikter mellan flickor och konflikter mellan pojkar ser ut på olika sätt. Flickors konflikter är främst verbala och pojkars konflikter är ofta fysiskt våldsamma. Konflikter mellan flickor och pojkar varierar dock i hög grad, men i dessa konfliktsituationer kan vi utläsa att pojkar ofta har övertaget. Skillnaden mellan flickors och pojkars konflikter analyseras utifrån feministisk poststrukturell teori. Vilken visar att flickors och pojkars genusskapande är ett resultat av övergripande samhällsstrukturer som även präglar förskolans verksamhet. Vidare är pedagogerna även medvetna om jämställdhetsuppdraget och att de kan påverka reproducerandet av könsnormer. Resultatet visar även att förskollärare använder sig av en rad olika metoder för konflikthantering och den främsta metoden är samtal.

Det utvecklingsinriktade arbetet syftar till att stärka en elevgrupp genom dramapedagogik. På fritidshemmet där utvecklingsarbetet utfördes går elever i förskoleklass upp till årskurs två. Målen med arbetet är att erbjuda en variation av dramaövningar med syfte att stärka gruppen, ge eleverna verktyg att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt och att identifiera pedagogiska möjligheter och hinder med drama som verktyg. Med stöd av aktionsforskningsspiralen genomförs aktionen under tre veckor vid nio olika dramapass som dokumenterades genom processprotokoll och observationer. I utvecklingsarbetet används semistrukturerade intervjuer och samtal, både med lärare och elever, samt elevernas loggböcker till för- och efterarbetet. Aktionen visar att drama som verktyg kan erbjuda ett bättre gruppklimat som ett återkommande inslag i verksamheten. Identifierbara hinder är avsaknad av anpassad lokal för dramaövningar, tid för planering samt vilja. Det måste finnas ett genuint intresse och kunskap hos lärarna för att använda drama som verktyg i en fritidshemsverksamhet.

Syftet med forskningsarbetet är att undersöka pedagogernas syn på konflikthantering samt hur barns konflikter förebyggs i förskoleverksamheten. För att uppnå ett trovärdigt resultat har kvalitativa samtalsintervjuer i samband med barnobservationer använts som metod för undersökningen. Genom datainsamlingen kan det konstateras att konflikter tillhör förskolans vardag och kan vara både stora och små. Konflikter kan uppstå av många olika anledningar och något som pedagoger är överens om är att konflikter uppstår främst i samband med missförstånd mellan barnen. De menar att missförstånd har en central plats i barns konflikter och barn kan missförstå varandra både verbalt och icke verbalt beroende på situationen. Pedagoger har ett stort ansvar vid arbete med barns konflikter och konflikthantering, det kan vara konstruktivt eller destruktivt beroende på hur det hanteras. Det kan även handla om öppna och dolda konflikter. En slutsats som kan dras är att Vygotskij´s sociokulturella teori genomsyrar i pedagogernas arbete med att hantera och förebygga barns konflikter. I teorin ligger kommunikationen centralt och det har en stor betydelse vid detta studieområde, utan kommunikation kan konflikter inte hanteras. Det kräver att pedagoger stöttar och vägleder barns lärande utifrån den proximala utvecklingszonen. Genom pedagogens närvaro, delaktighet och vägledande arbetssätt kan barns lärande vidareutvecklas. Det är en god förutsättning för pedagoger att ha barns utvecklingszon som utgångspunkt vid lärande av konflikthantering. Konflikter och konflikthantering ses som ett lärandetillfälle för både barn och pedagog. Barn som lär sig att behärska sig, blir både tålmodiga, lyhörda och även mer empatiska. De värnar om varandra ännu mer och lär sig att vara en bra kompis. Så småningom ökar de sina sociala färdigheter och använder prosociala handlingar gentemot varandra. Även pedagoger tar lärdom för vidare arbete med konfliktsituationer. De reflekterar och ifrågasätter sitt handlande och bearbetar sina brister för att göra bättre ifrån sig. Det är ett bra sätt att utvecklas inom sin pedagogiska roll.

Att hantera och förebygga konflikter har de senaste åren blivit en allt mer omfattande del i läraryrket. Om konflikter mellan elever inte uppmärksammas eller hanteras kan de komma att ge negativa konsekvenser genom att påverka undervisningen samt elevernas välbefinnande i skolan. Denna kvalitativa studie har syftet att studera hur lärare uppfattar sitt arbete med att hantera samt förebygga konflikter som uppstår mellan elever. För att studera detta har en fenomenografiskt intervju och analysmetod tillämpats. Fenomenografin grundar sig i hur människor uppfattar världen de lever i och specifikt för ansatsen är distinktionen mellan hur någonting är samt hur något uppfattas vara. Tio stycken lärare från fyra olika grundskolor har intervjuats och deras uttalade uppfattningar ligger till grund för det utfallsrum som vi fått. Uttalandena kring fenomenet konflikt har resulterat i sju olika kategorier. För att skapa dessa kategorier har vi utifrån uttalandena i intervjuerna uppmärksammat de likheter och skillnader som är signifikanta. Resultatet visar på att lärare uppfattar att konflikter på sociala medier, skojbråk, elaka blickar, raster och trånga utrymmen som de mest framträdande orsakerna till att konflikter uppstår. När konflikterna uppstår finns en generell uppfattning att lärarna hanterar konflikterna genom att direkt ta tag i dem, oavsett vad det handlar om eller hur omfattande konflikterna är. Goda relationer mellan elev och lärare samt mellan elever uppfattas vara betydelsefullt för hur konflikten hanteras men också för det förebyggande arbetet. För att bygga och utveckla starka relationer uppfattas samarbetsövningar och grupprocesser vara en stor del i arbetet. En ytterligare bidragande faktor för att skapa goda relationer är att vara omhändertagande samt visa engagemang för eleverna.

Att kunna hantera konflikter på ett bra sätt är viktigt eftersom konflikterna är en del av den sociala kompetensen och ett samspel människor emellan. Syftet med studien är att undersöka lärares och fritidslärares erfarenhet av konflikthantering i samband med konflikter bland barn som deltar i skol- och fritidsverksamhet. Undersökningen ska besvara vilken typ av konflikthantering som förekommer i ordinarie skolverksamhet och i fritidsverksamheten på en skola. Detta examensarbete utgår från Robert Thornbergs socialpsykologiska perspektiv. Det är ett perspektiv som innebär att ge en vetenskaplig förståelse och förklaring av gärningar människor utför både när människan är ensam eller tillsammans med andra. Studien baseras på kvalitativ datainsamling med semistrukturerade intervjuer med tre fritidspedagoger och tre ämneslärare vid en skola. Resultatet visar att både fritidspedagogerna och ämneslärarna använder olika typer av konflikthantering beroende på vad för slags konflikt det rör sig om. Resultatet visar också att både fritidspedagogerna och ämneslärarna agerar snabbt och hanterar konflikten på en gång om när det är möjligt. Det betyder att ämneslärarna många gånger behöver göra en bedömning om det är nödvändigt att ta konflikten på en gång eller om konflikten kan vänta med tanke på att konflikter tar tid från ordinarie lektionstid.

Tidigare undersökningar visar att ledarskapet har en stor roll i förekomsten av samt hanteringen av konflikter på arbetsplatsen. Huruvida konflikter hanteras har i sin tur en påverkan på organisationers framgång (Katz &amp; Flynn, 2013). Syftet med föreliggande studie var därmed att öka förståelsen för ledares upplevelser av arbetsplatskonflikter, förebyggande konfliktarbete samt konflikthantering. Det teoretiska ramverk som använts i studien är det socialkonstruktivistiska perspektivet som utgår från att kunskap skapas genom mänskliga interaktioner samt rollteorin. I undersökningen deltog totalt elva stycken ledare med personalansvar. För att kunna närma sig ledarnas tankar, känslor och upplevelser användes en kvalitativ forskningsstrategi. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. I resultatet framkom det att majoriteten av respondenterna upplevde konflikter gällande kommunikationsproblem, arbetssätt samt förändringar som vanligt förekommande på arbetsplatsen. Resultatet visar även att respondenterna upplevde effekter av konflikter på både individ, grupp- och organisationsnivå, som på olika sätt hämmar eller positivt utvecklar organisationen och dess medlemmar. Gemensamt för samtliga respondenter var att de upplevde att konflikterna bör hanteras direkt när de uppstår och i första hand av parterna själva. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna upplevde att olika typer av åtgärder kan fungera förebyggande på konflikter såsom ett närvarande ledarskap, utbildningar i feedbackhantering, informationshanteringsåtgärder med mera. På grund av studiens teoretiska referensram samt datainsamlingsmetod var det inte möjligt att dra några generaliserbara slutsatser av studiens resultat (Ahrne &amp; Svensson, 2015; Ahrenfeldt m.fl., 2015). / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Abstract Detta examensarbete belyser konflikter i förskolan ur ett genus- och miljöperspektiv. Vi har gjort observationer på en avdelning på en förskola och intervjuat en pedagog. Vi undersökte om miljön har någon inverkan på att konflikter uppstår samt om det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors lösningsstrategier. Vi har även undersökt pedagogens förhållningssätt till de olika konfliktsituationerna. Vi har använt oss av är Pierre Bourdieu teori kring habitus, det vill säga de erfarenheter barnen bär med sig hemifrån och från andra ställen i sin omgivning. Andra betydande forskare har bland annat varit Kristina Henkel, Margareta Öhman samt Robert Thornberg. Resultatet visar på att konflikterna skedde i den miljön som är kopplad till hemmet just för att barnen har olika erfarenheter hemifrån om hur materialet ska användas. Studien visar även på att flickor och pojkar löser sina konflikter olika, flickor använder sitt verbala språk, medan pojkar använder sitt kroppsspråk. Pedagogen har tankar och idéer kring miljön, men oavsett hur mycket de förändrar miljön kommer barnen aldrig att tycka lika.