Bakgrund: Företag idag verkar i en föränderlig omvärld och inom marknadsföringsforskningen blir företagens relationer allt mer centrala för att skapa värde och konkurrensfördelar för dagens företag. Genom att företag både samarbetar och konkurrerar samtidigt, kan en värdefull coopetition-relation uppstå, som kan ses som svaret på hoten från omvärlden.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur coopetition mellan företag i ett destinationsnätverk skapar värde, samt analysera vilket detta värde är. Metod: En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter utgörs av fyra turismföretag som ingår i Göta Kanals företagsnätverk Officiell Partner Göta Kanal samt Göta Kanalbolags marknadschef. Slutsatser: Studien visar att coopetition existerar inom Officiell Partner Göta Kanal och att turismföretagarna uppfattar samarbete och konkurrens inom nätverket på olika sätt. Genom samarbete skapar coopetition värde inom nätverket genom att turismföretagarna rekommenderar varandra till turisten och på så sätt skapar en bättre helhetsupplevelse för denne. Värdet som skapas genom konkurrens består av att företagarna driver varandra till utveckling. Inom nätverket skapas värde genom en process av drivkrafter och aktiviteter som är sammankopplade och påverkar varandra. Denna process beskrivs av några respondenter som cyklisk, genom att samtliga aspekter är dynamiska.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden. Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag. Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet. De viktigaste slutsatserna som vi drar är nätverkets betydelse som är en tillgång för arrangören. Även ekonomin spelar en stor roll för etablerandet av en festival eftersom den sätter förutsättningarna för hur pass dyra akter som arrangören har råd att boka vilket också påverkar besökarantalet. Beroende på vad som ska arrangeras, en festival i bolagsform eller en ideell sådan så passar sig de större till bolagen och de nischade åt mindre ideella arrangemang.

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap. 22 § LOU. I denna uppsats undersöks om de nationella inköpscentralerna behöver motta uppdrag från upphandlande myndigheter innan inköpscentralerna upphandlar ramavtal och hur upphandlande myndigheter blir avropsberättigade till inköpscentralernas ramavtal. Av domstolsavgöranden framgår att vissa åtgärder krävs för att en upphandlande myndighet ska bli avropsberättigad till SKI:s ramavtal. En av dessa åtgärder är att en myndighet måste lämna ett uppdrag till inköpscentralen, dels för att myndigheten ska kunna bli avropsberättigad, dels för att inköpscentralen ska få upphandla ramavtal för myndighetens räkning. Dessutom krävs att myndigheten godkänner SKI:s allmänna villkor, inte avstegsanmäler sig och att SKI anger myndigheten som avropsberättigad i förfrågningsunderlaget. En myndighet under regeringen blir däremot automatiskt avropsberättigad till SIC:s ramavtal, varför något uppdrag inte är nödvändigt. I uppsatsen tydliggörs också att trenden bland upphandlande myndigheter är att deras upphandlingskompetens försämras, något som leder till att allt fler myndigheter väljer att avropa från SKI:s ramavtal. Fler avropare per ramavtal medför att den generella oförutsebarheten att uppskatta avropsvolymer ökar. Stora ramavtal riskerar att påverka konkurrensen negativt och stå i strid med artikel 32.2 femte stycket i det klassiska direktivet, eftersom konkurrensen riskerar att förhindras, begränsas eller snedvridas genom att stora ramavtal utestänger små leverantörer från att delta i ramavtalsupphandlingarna. Små leverantörer riskerar därmed att försvinna från den offentliga marknaden. De nationella inköpscentralernas arbetssätt har fått utstå en hel del kritik för att bland annat vara oförutsebara. Av den anledningen presenteras i uppsatsen arbetsmetoder som tänkbara lösningar på detta problem. Dock tydliggörs att lösningarna varken är tillfredställande för inköpscentralerna eller gynnsamma för konkurrensen på lång sikt.

The thesis strives to reveal the dynamics between a central and a peripheral shopping area in Kalmar, Sweden. The establishment of larger shopping centers has become a hallmark of postindustrial cities. Cities globally are at risk of creating an urban economic rift between the central and peripheral shopping areas. By establishing major shopping venues around the traditional central business districts, cities hope to create a larger customer hinterland and thereby also increased economic growth. The aim of this thesis is answered by two research questions regarding collaboration and competition between two shopping areas; the central Kvarnholmen and peripheral Hansa City Mall. As it theoretical framework, the thesis mobilizes discussions on the postindustrial city as well as additional economic theory concerning the so-called Disneyization. An overview over previous research is provided, and empirical data was produced through the following methods; Semi-structured interview, structured interview, simple observation and document analysis. The results were analyzed using a universal approach.   The thesis concludes that the dynamics between the two shopping areas are fluctuating; sometimes characterized by cooperation, other times by competition. Kalmar municipality’s retail strategy aims and encourages the shopping areas to collaborate. When seeing Kalmar on a smaller scale, this is surely the case: the shopping areas are seemingly united, with common image production and working together towards their hinterland. Viewing the dynamics on a larger local scale, however, a strong competition between Kvarnholmen and Hansa City Mall is evident; as both shopping areas strive to retain their consumers on their specific area of trade.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur konkurrens faktiskt har påverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala skolor och fristående skolor, och hur detta har påverkat skolans betygsättning, kostnader samt lärarna.

Kunskapsöversikten analyserar tävling i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att belysa tävlingsmomentet i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Frågeställningen som legat till grund är: Hur påverkas eleverna av tävlingsmomentet inom idrott och hälsa? I sökprocessen presenteras databaserna Swepub och ERIC som använts frekvent i sökandet av väsentlig forskning. Resultatet poängterar att idrott är förknippat med tävling och att det används frekvent i undervisningen. Det finns både fördelar i det exempel att det är intresseväckande och nackdelar i att det exkluderar elever som inte är bekväma med tävlingsmoment, det viktiga är hur det används av läraren. Föreningsidrotten har stort inflytande på skolidrotten, inte enbart hos elever utan även på lärare. Vidare framhävs olika didaktiska arbetsmetoder till exempel förändring av spelets regler kring tävling i idrottsundervisningen.Därefter sker det en diskussion kring metodiska problem kring kunskapsöversikten samt en vidare diskussion kring tävling i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen blir att tävling påverkar elever genom att de som är aktiva på fritiden får ett högre betyg och att tävlingsmoment är frekvent användande i undervisningen framförallt inom bollspel. Tävlingsmoment i undervisningen är inte fel, det viktiga är hur det används.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Background and problem: It is only in recent years that e-commerce of groceries has gained momentum. Between 2014 and 2016, the annual increase in digital food sales was approximately 30% and it is expected to increase sharply in the future. In an article from Svenska Dagbladet, it is found that food giants are making millions of e-commerce losses, but in spite of that, they strive to sell food online. Purpose: The purpose of the study is to describe and explain how companies in the grocery trade are working to secure growth as a result of the e-commerce development of groceries. Method: The method is based on a qualitative approach with semistructured interviews as the basis for the primary data collection. The sample of interviewees comprised five respondents from various grocery stores in Halland and Northern Skåne, all offering e-commerce as analternative to the physical store. Theory: The theoretical reference framework on which the analysis is based consist of competition strategies, integration of different sales channels and customer loyalty. Conclusion: Through the study, we have come to the conclusion that the stores work in asimilar way to ensure future growth. What distinguishes them and which probably affects the degree of e-commerce growth is how well the stores prepared for the implementation of ecommerce in the form of offering a smooth solution for the customer, and how they then work with the range and pick-up efficiency.

Börsintroduktioner innebär nya kapitalstrukturer för det emitterande bolaget, vars konkurrerande ställning i branschen därför förändras. Den stärkta positionen för det emitterande bolaget skapar nya förväntningar om framtida kassaflöden för både emittenten och dess konkurrenter, vilket föranlett avvikande avkastning i konkurrenternas värdepapper. Tidigare studier har påvisat att denna förstagångsemission har en negativ påverkan på konkurrenter på flertalet aktiemarknader. Syftet med denna studie är att utreda ifall dessa kursrörelser i konkurrenters aktier även finns i Sverige när ett företag börsintroduceras i samma bransch. Undersökningen görs genom en eventstudie och en kompletterad regressionsanalys för att undersöka ifall storleken på emittenten i förhållande till branschen samt branschers systematiska risk påverkar den avvikande avkastningen. Urvalet består av 84 börsintroduktioner och 1120 observerade konkurrenter under perioden 2013–2019, där resultaten tyder på att en negativ så kallad konkurrenseffekt finns på branschkonkurrenters aktievärdering även i Sverige. Till skillnad från tidigare studier verkar denna negativa kurspåverkan dock inte vara åsamkad av varken storleksförhållanden eller systematisk risk.