BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent. SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige. Intervjuerna har bidragit till en utförlig empirisk beskrivning om hur MTF:erna mottagits på, samt påverkat aktiemarknaden. Vidare har intervjuerna tillsammans med granskning av direktiv och andra lagar, utformat studiens dokumentationsdel kring begreppet MTF. För att fastställa transaktionskostnadernas påverkan analyserades insamlad empiri tillsammans med institutionell ekonomisk teori. SLUTSATS: Studien visar att transaktionskostnaderna har förändrats efter MTF:ernas etablering. Minskade handelskostnader har lett till lägre transaktionskostnader, samtidigt har de totala transaktionskostnaderna för marknadsdata ökat. Oväntade effekter utgörs främst av ökade investeringar i form av marknadsuppkopplingsavgifter och teknikrelaterade kostnader, något som resulterat i stora transaktionskostnader. Även handeln utanför den öppna marknaden har ökat. Alla intressenter har på något sätt påverkats av MiFID-direktivet och MTF:erna. Ingen specifik vinnare har kunnat utses, däremot konstaterar författarna att institutionella investerare har förlorat mer än vad de har vunnit. / BACKGROUND: The MiFID-directive was implemented in 2007, with the main purpose to increase competition in the European stock markets. At the same time, the abolishment of the exchange monopoly made it possible for several new market venues to emerge on the stock market, such as multilateral trading facilities (MTF). With this establishment the stock markets have gone through a structural change, which may have led to changes in transaction costs and given occurrence of unexpected effects. This is something that today, five years after the implementation of MiFID, is discussed frequently. AIM: The main purpose of this study is to map, and from institutional theory analyse how the introduction of multilateral trading facilities have changed and influenced transaction costs in Swedish market venues that realize stock trading. A sub-purpose is to describe the institution multilateral trading facility and its emergence. COMPLETION: The study uses a qualitative method where interviews have been made with suitable parties at the stock market in Sweden. The qualitative interviews have contributed to a detailed empirical description of the establishment of MTF and how they have affected the stock market. Further, the interviews along with a review of directives and laws, has created a documentation of MTF. To assess the impact on transaction costs an analysis with gathered empirical data and institutional economic theory has been made. CONCLUTION: The study shows that transaction costs have changed since the establishment of MTF. Reduced trade costs have led to lower transaction costs, at the same time the total transaction costs of market data has increased. Unexpected effects are mainly due to increased investments in terms of market access fees and technology-related costs, which have resulted in high transaction costs. Even trade outside the open market has increased. MiFID and MTF have in some way affected all parties. No specific winners have been selected, however, the authors state that institutional investors have lost more than they have won.

<p>Sammanfattning</p><p>Bemanningsbranschen är idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera på uthyrning av studenter. Detta är ett mycket intressant segment då denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och näringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhålla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbföränderligt konkurrensklimat ökar kraven på medvetenhet och strategiutformning för företag, något som är av särskilt stor betydelse för en bransch som är så ung och expansiv.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvärld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar på studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag.</p><p>Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt med insamling av såväl sekundär- som primärdata. Företag inom det aktuella segmentet samt branschorganisationen har intervjuats för att skapa en tydlig bild av marknaden. Resultaten visar att bemanningsbranschen i allmänhet har hög tillväxt och att studentuthyrning är ett oerhört expansivt och attraktivt segment. De faktorer som har störst inflytande på dessa områden är huvudsakligen politiska beslut och regleringar, vilket kan påverka branschen positivt såväl som negativt. I studentuthyrningssegmentet har elva företag av likvärdig storlek analyserats djupare. Det står klart att detta segment i dagsläget är mycket attraktivt tack vare dess höga tillväxt. Den geografiska spridningen av dessa företag avslöjar att det finns många potentiella öppningar för nyetablering runt om i landet.</p><p>Det framgår även att de intervjuade företagen inte besitter tillfredsställande kunskap om sina konkurrenter och att när tillväxten avtar, kommer konkurrensen intensifieras och företagen kommer då mötas av högre krav vad gäller konkurrens- och omvärldsanalys. Detta innebär att attraktionskraften för detta segment sannolikt kommer att minska, då det omges av låga inträdesbarriärer, höga substitutionshot samt köparnas starka förhandlingskraft. Inte desto mindre besitter detta segment hög potential och fyller en viktig samhällsfunktion idag såväl som imorgon.</p>

<p>Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där.</p><p>Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.</p>

<p>Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.</p><p>Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden. För att kunna besvara detta syfte har en kvalitativ studie genomförts, där intervjuer med nio nischbanker och två storbanker gjorts. Dessutom har representanter från Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen, Konkurrensverket samt KPMG Financial Services intervjuats, för att få en djupare inblick i regelverkets konkurrenspåverkande effekter på olika typer av banker.</p><p>Studien har visat på att de aspekter i Basel II som kan komma att påverka konkurrensen på marknaden är de kostnader som implementering och tillämpning av regelverket kommer att innebära samt det faktum att banker tillåts använda olika metoder för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker, med en ökad prisdifferentiering baserad på risk som följd. Nischbankerna har möjlighet att behålla och förstärka sin ställning på marknaden förutsatt att de anpassar sin verksamhet efter de nya förutsättningar som regelverket innebär.</p><p>Vidare har ur studien framkommit att det finns fördelar med att vara en nischaktör, oavsett storlek, över att vara en liten aktör. För banker som konkurrerar om lågriskkunder innebär regelverket fördelar för dem som antingen är riktigt stora fullsortimentsbanker eller riktigt nischade banker som då kan vara stora inom ett specifikt område. En bank som nischar sig mot ett kundsegment med högre risk måste inte nå samma volymer, då marginalerna där förväntas bli högre, men banken måste begränsa sin verksamhet för att fortsatt kunna använda mindre kostnadskrävande beräkningsmetoder utan att tappa konkurrensmässigt på detta. </p> / <p>The competition level on the Swedish bank market has increased after an extended deregulation in the 1990s, much due to niche players entering the market, competing with the large players on the field. In February 2007, a new regulation, Basel II, regulating the level of capital a bank must keep in relation to its risks taken, was implemented. The regulation allows banks to use different methods to calculate this capital requirement, methods that cost different amounts to implement and maintain. As a result of this, many smaller banks will have difficulties in implementing more advanced methods since the costs associated with these are too high for a smaller bank to handle. Different methods will also result in different capital requirements for different banks.</p><p>The purpose of this study is to describe the expected effect the introduction of Basel II will have on the positions of the niche banks on the Swedish bank market. To be able to fulfil this purpose, a qualitative study has been made, where interviews have been held with nine niche banks and two large ones. People from The Swedish Financial Supervisory Authority, The Swedish Banker’s Association, The Swedish Competition Authority and KPMG Financial Services have also been interviewed to receive a better view of the competitive effects of Basel II.</p><p>The study has shown that the aspects of Basel II that will effect the competition on the market are the implementation and maintenance costs that come with the regulation, and the fact that banks are allowed to use different methods to calculate the capital requirements for credit risks, with an increased risk-based pricing differentiation as a result. Niche banks have a possibility to keep and strengthen their positions on the market if they adjust their activities in relation to the new conditions Basel II involves.</p><p>Moreover, this study has shown advantages in being a niche actor, regardless of size, over being a small actor. Banks that compete for customers with lower risks will have advantages due to Basel II if being large, or a bank working within one area and therefore has a possibility to be large in this specific area. Niche players that choose to compete in areas involving high risk customers do not need the same volumes since the margins in these areas are expected to rise, but the banks need to limit their activity to specific business areas to be able to keep using less costly methods to calculate the capital requirements without loosing in competitive strength as a result of this. </p>

<p>The lake Spexhultasjön is a moderate humic mesotrophic lake that is not acidified. The fish fauna was investigated by using a standard method for sampling freshwater fish with multi mesh gill nets. The fish fauna was diverse with perch, pike, tench, common whitefish, and roach. Perch and roach dominated. There were few pikes. The tench were few but big. The common whitefish was caught in deep water. The lake has condition class 2 according to the national environment protection board. The perch has a reproduction disorder. The roach has probably forced the perch into the benthoseating stage to early. A proposal intended to the county administrative board is to increase the production of a predator like pike or pike-pirch. The county administrative board ought to investigate why the share of pike is low and the roaches reproduction disorder.</p>

Den 1 juli 2010 implementerades PSI-lagen i Sverige, syftet var att främja konkurrens och tillväxt i informationsförädlarbranschen. En bransch som beräknas ha en stor tillväxtpotential. Branschen saknar idag en egen klassifikation, vilket medför att branschens utveckling är svår att mäta. Denna studie avser att dels skapa en definition för informationsförädlarbranschen, och ta reda på vilka företagen i branschen är. Sedan kommer konkurrens och tillväxt i informationsförädlarbranschen att mätas för att undersöka om PSI-lagen haft någon inverkan på branschens utveckling. Resultatet visar att branschen består av 130 företag, år 2013, och att tillväxten och konkurrensen har förändrats sedan PSI-lagen implementerats.

Denna uppsats handlar om svenska företags framtida möjlighet att konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten på den svenska marknaden. Globaliseringen har bidragit till en ökad konkurrens och i denna miljö kan företag inte längre bara ha en erövring av nya kunder som mål. Det blir allt viktigare att behålla de kunder som företaget redan har. Problemet i denna uppsats kretsar kring vad som är viktigt för att ett företag ska kunna konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten när nya spelregler styr processen för den offentliga upphandlingen. Syftet med studien är att undersöka och analysera små och medelstora företag i en offentlig upphandlingsprocess. För att undersöka detta område intervjuades personer, som är involverade i offentlig upphandling, från tre företag inom möbelbranschen. Teorier och perspektiv som används i undersökningen rör områden som, nätverk, marknadsföringsperspektiv, mervärde, styrformer, involvering, och marknadsföringsjämvikt. Undersökningen har visat att det är svårt för små och medelstora företag att vinna upphandlingskontrakt. Företagen hamnar i underläge då de inte kan konkurrera med både låga priser och mervärdesattribut. Ett litet företag har endast möjligheten att använda sig av ett relationsperspektiv för att skapa attraktion. De små och medelstora företagen får rikta in sig på mindre kontrakt och konkurrera om dessa. Viktiga faktorer blir då användandet av ett relationsmarknadsföringsperspektiv, i så stor utsträckning som möjligt, där företaget skapar mervärde och arbetar processtyrt.

Sammanfattning Datum: 2010-01-14 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Martin Davidsson, martindavidsson@gmx.de AnnChristin Eriksson, annchristin.eriksson@familjenback.se Patric Carlström, patricgalantecarlstrom@live.se Handledare: Angelina Sundström Titel: Den nya kassaapparaten – en uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagen. Problem: Kontantbranschen har länge skapat problem för skattemyndigheterna. Det är svårt att kontrollera omsättningen i efterhand. Det har visat sig i skatterevisioner att staten förlorar ett avsevärt belopp på undanhållna skatteintäkter. Det är inte bara förlorade skatteintäkter som är ett problem utan även att konkurrensen blir snedvriden. Den nya kassaregisterlagen ska göra att den illojala konkurrensen upphör och att skatteintäkterna betalas in genom krav på certifierade kassaregister. I debatten har diskuterats om att det är en stor kostnad för småföretagare samt att illojal konkurrens fortsätter genom bland annat undantag till lagen och bristfälliga kontroller. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning damklädesbranschen inom Västerås Centrum har angående införandet av kassaregisterlagen samt att jämföra den mot förarbetena till lagen. Metod: För att besvara forskningsfrågan har en kvalitativ studie med tre intervjuer genomförts. Respondenternas svar har sedan analyserats och jämförts mot varandra. Därefter har resultatet jämförts mot referensramen. Resultat: Studien visar att småföretagarna är överens med lagstiftarna om att kostnaderna som lagen medför är på en acceptabel nivå. Småföretagen är inte överens med lagstiftaren vad det gäller undantaget för torghandeln, de anser att lagen ska gälla alla utan undantag. I den undersökta branschen har kvittot en central roll vilket gör att de undersökta företagen är överens med lagstiftaren om att alla kunder skall erbjudas ett kvitto. Därav blir det ingen större förändring inom klädesbranschen. Utredarna och lagstiftarna har ett tydligt syfte som de vill uppnå med den nya kassaregisterlagen. De vill skydda näringsidkarna inom kontantbranschen mot illojal konkurrens. Studien visar att småföretagarna inte har noterat detta syfte i någon större utsträckning. Men gemensamt är att de dock inte tror att lagen kommer att innebära någon större förändring inom kontantbranschen. Småföretagen anser att de som sköter sig kommer att fortsätta att sköta sig och de som varit oseriösa tidigare kommer att fortsätta vara oseriösa. Nyckelord: Kassaregister, kontantbranschen, småföretag, illojal konkurrens

Idag utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst är fondsparande aktuellt då 2009 gick till historien som ett rekordår för fondsparande i Sverige. Faktum är att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet. Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. Därför ämnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet. Kvalitativa datorstödda intervjuer användes huvudsakligen som metodik. Som teoretiskt ramverk användes en konkurrensanalysmodell bestående av fem konkurrens-krafter, skapad av Michael E. Porter, professor vid Harvard Business School. Teorin anger att den sammanlagda intensiteten i dessa fem krafter bestämmer hur branschstrukturen ser ut. Krafterna uttrycks i form av olika av hot som kommer från potentiella nyetablerare, köparens och leverantörens förhandlingsstyrka och makt, substitutprodukter samt konkurrens bland etablerade företag. Efter att ha studerat hur sex fondförvaltare upplevde konkurrenssituationen kom vi fram till att de starkaste konkurrenskrafterna som råder var "stora aktörers dominans" och "hotet från distributörernas förhandlingsstyrka och makt". Även "hotet från potentiella fondförvaltare" och "hotet från substitutprodukter" var relativt starka krafter. Däremot var "hotet från investerarnas förhandlingsstyrka och makt" en ganska svag konkurrenskraft. Huruvida "hotet från leverantörer" utgjorde en stark eller svag konkurrenskraft är fortfarande i behov av ytterligare studier. Våra slutsatser ledde fram till att det finns fler faktorer, än de fem konkurrenskrafterna, som har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Hänsyn måste tas till storbankernas dominans samt särskilja investerarna från distributörerna. Sju faktorer bör därför utgöra grunden för vidare konkurrensanalys och strategiutforming för fondförvaltare.

Då reklambyråer som är verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder är konkurrensen mellan dem ofta hård. I regel har dessa reklambyråer få anställda jämfört med väletablerade reklambyråer i större regioner, som genom sin breda kompetens haft möjlighet att arbeta med stora kunder och på så vis byggt upp ett starkt varumärke kring sin verksamhet och region. För att möjliggöra för de mindre regionernas reklambyråer att ta upp konkurrensen med de större, krävs att de innehar lika bred kompetens. Detta skulle kunna möjliggöras genom ett gränsöverskridande samarbete mellan flera reklambyråer i en mindre region. Ett sådant samarbete skulle kunna leda till en god kvalitetsstämpel och ett starkare varumärke till regionen. Eftersom det finns risker med att samarbeta med sina konkurrenter är detta ett vågat beslut att ta, trots de många fördelar som följer ett framgångsrikt samarbete. För att underlätta för reklambyråerna att bygga upp ett nätverk, som en möjlig start på ett framtida samarbete, har samarbetsfrämjande event etablerats i flera regioner. Under dessa kan reklambyråerna knyta kontakter och stärka den sociala samhörigheten i en neutral miljö, vilket i bästa fall kan vara starten till samarbete, och en starkare reklamregion. Därför syftar denna studie till att undersöka hur event kan bidra till att samarbete inleds mellan konkurrerande reklambyråer som verkar i samma region, och hur ett sådant samarbete kan medverka till att bygga ett gemensamt varumärke mellan aktörerna. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer med aktiva reklambyråer i Norrköping och Linköping. De intervjuade reklambyråerna är strategiskt utvalda efter storlek och kan på detta vis representera hela branschen inom mindre regioner. För att besvara studiens syfte har ett antal teorier inom ämnet identifierats. Tillsammans utgör empirin och teorin en grund för studiens analys och slutsatser, samt rekommendationer till arrangörer av samarbetsfrämjande event, och reklambyråer i mindre regioner. Genom studien har ett antal framgångsfaktorer för event som syftar till att främja samarbete inom reklambranschen identifierats. Studien visar också på vilket sätt reklambyråer bör samarbeta för att framgångsrikt stärka den region de verkar, samtidigt som alla aktörer i samarbetet vinner på det. Slutligen visar studien hur ett gemensamt varumärke skulle kunna byggas mellan reklambyråer som verkar i samma region. / Between advertising agencies operating in smaller regions competition is often fierce, as they usually contend for the same customers. Usually these advertising agencies have fewer employees compared with well-established advertising agencies in larger regions, which through it’s broad expertise have the opportunity to work with big accounts and thus build up a strong brand for their region. To enable a competition between small and large regions the advertising agencies in smaller regions needs to expand their expertise. This could be made possible by cross-border cooperation between advertising agencies. Such cooperation could also lead to a stronger brand to the region, in the sense of advertising. To facilitate advertising agencies to build up a network, which could be a start to future cooperation, co-promotion event have been established in several regions. On these events, advertising agencies make connections with other advertising agencies, strengthen social cohesion and get to know each other in a neutral environment. Which at best could be the start of cooperation for a stronger brand to the region. Therefore, this study is aimed to investigate how events can contribute to the partnership established between competing advertising agencies operating in the same region, and how such cooperation can help to build a common brand among stakeholders. The study is based on a qualitative approach and is based on five interviews with active advertising agencies in Norrköping and Linköping. The advertising agencies are strategically selected by size and can in this way represent the entire industry. To answer the purpose of the study the researchers also identified a number of theories and together these formed a basis for the study's analysis and conclusions. The researchers have identified a number success factors for event designed to promote cooperation in the advertising industry. The study also shows how advertising agencies should work together to strengthen the region they operate in, and finally how to build a strong brand around the region.