Bakgrund Bemanningsbranschen växer och det blir allt vanligare att företag använder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan ställas inför är att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns väldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och därför är det intressant att bidra med ny kunskap på området. Syfte Huvudsyftet med studien är att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser på kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte är att beskriva de eventuella åtgärder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag. Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats använts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration från Burkes pentad har används för att analysera det insamlade materialet. Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder är medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem. Anledningarna till att praktikerna, till skillnad från teoretikerna, inte ser kunskapsspridning som ett problem kan bero på: kulturella skillnader, vilken typ av kunskap det handlar om, att företagen vidtar åtgärder för att förhindra kunskapsspridning, att kundföretagen har få konkurrenter eller att de inte använder sig av konsulter på känsliga områden.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där. Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.

No description available.

Sammanfattning Sedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället. För att åtgärda detta problem antogs lagen omvänd moms som trädde ikraft 1 juli 2007. Syftet med studien är att undersöka hur företagen ser på införandet av omvänd moms och vilka effekter denna kan ge. En effekt som uppstår till följd av oseriösa företag är en snedvridning av konkurrensen och vi har därför också valt att inkludera detta område i studien. Teorierna är främst uppbyggda kring förarbeten till lagen samt undersökningar utförda av Skatteverket men också litteratur om konkurrens. Studien är av kvalitativ typ där vi har företag i olika storlekar representerade för att se om övergången till den nya lagen drabbat dessa på olika sätt. Vi har även med Skatteverket för att få deras syn på problemen samt en branschorganisation då de kan ha information ifrån flera olika företag. Resultatet av undersökningen är att företagen har drabbats negativt av lagen. Vissa av dessa är av övergångskaraktär medan andra är bestående effekter. De ser alla positivt på den nya lagen. De anser att problemet med oseriösa företag drabbar branschen mycket negativt ur olika avseenden och detta måste åtgärdas. Att se några effekter har dock visat sig svårt då lagen endast tillämpats i cirka ett halvår.

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav. Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden. För att kunna besvara detta syfte har en kvalitativ studie genomförts, där intervjuer med nio nischbanker och två storbanker gjorts. Dessutom har representanter från Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen, Konkurrensverket samt KPMG Financial Services intervjuats, för att få en djupare inblick i regelverkets konkurrenspåverkande effekter på olika typer av banker. Studien har visat på att de aspekter i Basel II som kan komma att påverka konkurrensen på marknaden är de kostnader som implementering och tillämpning av regelverket kommer att innebära samt det faktum att banker tillåts använda olika metoder för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker, med en ökad prisdifferentiering baserad på risk som följd. Nischbankerna har möjlighet att behålla och förstärka sin ställning på marknaden förutsatt att de anpassar sin verksamhet efter de nya förutsättningar som regelverket innebär. Vidare har ur studien framkommit att det finns fördelar med att vara en nischaktör, oavsett storlek, över att vara en liten aktör. För banker som konkurrerar om lågriskkunder innebär regelverket fördelar för dem som antingen är riktigt stora fullsortimentsbanker eller riktigt nischade banker som då kan vara stora inom ett specifikt område. En bank som nischar sig mot ett kundsegment med högre risk måste inte nå samma volymer, då marginalerna där förväntas bli högre, men banken måste begränsa sin verksamhet för att fortsatt kunna använda mindre kostnadskrävande beräkningsmetoder utan att tappa konkurrensmässigt på detta. / The competition level on the Swedish bank market has increased after an extended deregulation in the 1990s, much due to niche players entering the market, competing with the large players on the field. In February 2007, a new regulation, Basel II, regulating the level of capital a bank must keep in relation to its risks taken, was implemented. The regulation allows banks to use different methods to calculate this capital requirement, methods that cost different amounts to implement and maintain. As a result of this, many smaller banks will have difficulties in implementing more advanced methods since the costs associated with these are too high for a smaller bank to handle. Different methods will also result in different capital requirements for different banks. The purpose of this study is to describe the expected effect the introduction of Basel II will have on the positions of the niche banks on the Swedish bank market. To be able to fulfil this purpose, a qualitative study has been made, where interviews have been held with nine niche banks and two large ones. People from The Swedish Financial Supervisory Authority, The Swedish Banker’s Association, The Swedish Competition Authority and KPMG Financial Services have also been interviewed to receive a better view of the competitive effects of Basel II. The study has shown that the aspects of Basel II that will effect the competition on the market are the implementation and maintenance costs that come with the regulation, and the fact that banks are allowed to use different methods to calculate the capital requirements for credit risks, with an increased risk-based pricing differentiation as a result. Niche banks have a possibility to keep and strengthen their positions on the market if they adjust their activities in relation to the new conditions Basel II involves. Moreover, this study has shown advantages in being a niche actor, regardless of size, over being a small actor. Banks that compete for customers with lower risks will have advantages due to Basel II if being large, or a bank working within one area and therefore has a possibility to be large in this specific area. Niche players that choose to compete in areas involving high risk customers do not need the same volumes since the margins in these areas are expected to rise, but the banks need to limit their activity to specific business areas to be able to keep using less costly methods to calculate the capital requirements without loosing in competitive strength as a result of this.

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.

Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgångspunkt är djupintervjuer med sex aktörer som både verkar inom och vet mycket om friskolevärlden. Syftet är att beskriva deras upplevelse av friskolors påverkan på skolväsendet samt hur det är att verka inom en fristående skola. Jämsides med resultatet presenteras en sammanställning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristående skolor och dess effekter. Resultatet av de sex utförda djupintervjuerna, det vill säga den grundade teorin visar att aktörernas upplevelse är att fristående skolor har en innovativ påverkan på skolväsendet. Denna påverkan sker genom att friskolorna i jämförelse med de kommunala skolorna skapar en förändringsprocess som en följd av ökad konkurrens bland skolorna. Friskolor har en större rörlighet för både elever och personal mellan skolorna, och en effektivare styrning av verksamheten jämfört med de kommunala skolorna.Subteorin visar att aktörerna inom friskolevärlden upplever att det pågår en förskjutning av fristående skolor i samhället av regering, kommun och media. Där deras förhållningssätt till friskolor i förhållande till de kommunala skolorna påverkar aktörerna inom fristående skolor i avseende till dess rättsliga och ekonomiska villkor, samarbete med betydande aktörer och framställning hos allmänheten.

The lake Spexhultasjön is a moderate humic mesotrophic lake that is not acidified. The fish fauna was investigated by using a standard method for sampling freshwater fish with multi mesh gill nets. The fish fauna was diverse with perch, pike, tench, common whitefish, and roach. Perch and roach dominated. There were few pikes. The tench were few but big. The common whitefish was caught in deep water. The lake has condition class 2 according to the national environment protection board. The perch has a reproduction disorder. The roach has probably forced the perch into the benthoseating stage to early. A proposal intended to the county administrative board is to increase the production of a predator like pike or pike-pirch. The county administrative board ought to investigate why the share of pike is low and the roaches reproduction disorder.

Syfte: De ökade intresset för fastighetssektorn under de senaste åren har medfört högre priser och en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen leder till att allt fler allmännyttiga bostadsbolag väljer att lägga ut delar eller hela verksamheten på entreprenad. Att kunna stå emot konkurrens från andra företag på marknaden anses vara nyckeln till överlevnad och fortsatt utveckling för företag i dagens samhälle. I denna uppsats fokuserar vi på hur arbetet med kundrelationer kan utgöra en betydande del i denna verksamhet. Uppsatsens syfte är att undersöka hur en bra kundrelation skapas, utvecklas, bevaras och avvecklas samt att analysera om och hur arbetet med kundrelationer skiljer sig mellan olika fastighetsföretag. Vi vill även få en uppfattning om hur pass vanligt det är med outsourcing och vad som är avgörande vid upphandling med underleverantör. Metod: Vi har i denna uppsats använt en kvalitativ metod genom att vår undersökning är baserad på personliga intervjuer. Våra sekundärdata samlades in via kurslitteratur från tidigare marknadsföringskurser, genom artiklar och Internet. Genom att vi har utfört intervjuer med olika personer och sedan tolkat och analyserat dessa utifrån vår egen uppfattning tycker vi att den hermeneutiska metoden bäst speglar vårt arbete. I vår studie har vi utgått från den induktiva ansatsen genom att göra intervjuer med människor i en fastighetsbransch som vi antar ständigt förändras. Resultat & slutsats: Outsourcing sker inom enklare områden som handlar om vård av yttermiljö, inte till områden som direkt härrör till verksamheten ledning och organisering. Företagen är överens om att skapande av kundrelationer behöver ett enhetligt synsätt och bearbetning för att bli slagkraftig. Kritiskt inom kundvård är den relation som finns mellan fastighetsskötarna och kunder, att utveckla bra kommunikation och kontinuitet i att upprätthålla goda relationer. Det finns en ambivalens i hur fastighetsföretagen ska förhålla sig till avvecklingsfasen som beror på vad som ligger till grund för att relationen till kund upphör. Generellt kan sägas att de fastighetsföretag vi intervjuat kan ses som en homogen grupp – det vill säga att de agerar likartat i relationen till kund. Det tycks finnas en oskriven norm för hur de ska agera mot kund Förslag till fortsattforskning: Uppsatsen fokuserar endast på allmännyttiga fastighetsföretag och en fortsatt forskning skulle även kunna inkludera den privata sektorn. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen visar att allmännyttiga fastighetsföretag är en relativt homogen grupp men de små avvikelserna företagen emellan kan ge nya idéer till andra företag inom samma bransch.

No description available.