Det fria skolvalet som lagstadgades för 30 år sedan synas nu i debatten om skolmarknadskonkurrens och är extra aktuell i valåret 2022 vilket har lyft frågan huruvida skolan ska vara vinstdrivande eller inte. Skolorna konkurrerar om det minskande elevantalet vilket gör att marknadsföring blir en arbetsuppgift för hela skolan och därmed spelar studie- och yrkesvägledaren en roll som utbildning- och arbetsmarknadsexpert. Syftet med studien är att jämföra kommunala och fristående gymnasieskolor i två mellanstora kommuner i Sverige för att få en djupare förståelse hur de rekryterar elever i den rådande konkurrerande skolmarknaden. Inom ramen för studien granskas särskilt vilka faktorer som påverkar elevrekryteringen och vilken roll och uppdrag studie- och yrkesvägledare har i sammanhanget. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har upplevelserna från fyra stycken studie- och yrkesvägledare samt fyra stycken rektorer/gymnasiechefer från både kommunal och fristående gymnasieverksamheter samlats in. Med hjälp av en tematisk analys har mönster kring konkurrens, marknadsföring och eventuella dilemman för studie- och yrkesvägledare tolkas. Det framkom i resultaten att samtliga respondenter upplever någon form av konkurrens och att det fysiska mötet med potentiella elever är viktigt i elevrekrytering och marknadsföring. Diskussionen lyfter att det som i skoldebatten finns en känslighet kring konkurrens om skolpengen och att det finns en kultur hos studie- och yrkesvägledare att vara noga med att skilja på marknadsföring och informationsdelgivning. Vidare forskning kring ämnet marknadsföring och elevrekrytering från ett elevperspektiv och hur grundskolevägledarna upplever detta skulle fylla på kunskapsbanken ytterligare kring valprocessen.

Titel: Padelanläggningars marknadsföring och differentiering på en konkurrenskraftig marknad Författare: Sofia Egertz och Sandra Hedvåg  Handledare: Olga Rauhut Kompaniets  Nyckelord: Marknadsföring, differentiering, padelanläggningar, kundrelation, konkurrens  Syfte: Syftet med studien är att analysera hur padelanläggningar arbetar med marknadsföring och hur dem differentierar sig på en konkurrenskraftig marknad.  Frågeställning: Hur arbetar padelanläggningar med marknadsföring och hur differentierar de sig på en konkurrenskraftig marknad?  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med hallchefer på padelanläggningar i södra Sverige.  Slutsats: Resultatet visar att anläggningarna marknadsför sig via sociala medier, nyhetsbrev, WOM, Google och influencers. Av dessa marknadskanaler anser majoriteten av anläggningarna att sociala medier, nyhetsbrev och WOM är de viktigaste för att kommunicera med kunder. Gemensamt för alla padelanläggningarna är att dem differentierar sig med syfte att skapa mervärde för kunden. Anläggningarna skapar mervärde genom aktiviteter, priserbjudanden, sociala ytor och personalens bemötande. / Title: The Marketing and differentiation of padel facilities in a competitive market Authors: Sofia Egertz and Sandra Hedvåg  Supervisor: Olga Rauhut Kompaniets Keywords: Marketing, differentiation, padel facilities, customer relations, competition Purpose: The purpose of the study is to analyze how padel facilities work with marketing and how they differentiate themselves in a competitive market.  Question: How do padel facilities work with marketing and how do they differentiate themselves in a competitive market? Method: The study has a qualitative research method with an abductive research approach. The empirical data has been collected through semi structured interviews with managers at padel facilities in southern Sweden. Conclusion: The results show that the padel facilities market themselves through social media, newsletters, WOM, Google and influencers. Within these market channels, the majority of facilities believe that social media, newsletters and WOM are the most important for communicating with customers. All the padel facilities has the common aim of creating added value for the customer through differentiative methods. Added value includes a variety of parameters such as activities, price offers, social areas and the staff’s treatment.

Syftet med examensarbetet var att se på skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls. Examensarbetet bygger på 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring områden som framkom vid intervjuerna. En genomgång och sammankoppling till lagen har utförts. De två hypoteserna som undersökts var om: det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som är direkt uppkomna på grund av LOU att LOUs syften inte uppfylls genom dess tillämpning Resultatet av arbetet är att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar är lika men hur de olika delarna utförs är olika. LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsätts på ett relativt effektivt sätt men att det är svårt att uppfylla affärsmässigheten på grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar. Regelverket upplevs av både upphandlare och anbudsgivare som komplext och gammalmodigt. Syftet med LOU är att upphandlingen ska konkurrensutsättas på en öppen och icke-diskriminerande marknad samt ska utföras enligt affärsmässiga principer. Affärsmässigheten hänvisar till att upphandlingen ska bli kostnadseffektiv genom att göra en så "bra affär som möjligt".

Studiens syfte är att undersöka betydelsen av resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden, detta utifrån gymnasierektorers perspektiv i X kommun. Materialet i studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra rektorer från två kommunala respektive två fristående gymnasieskolor inom X kommun. Studieobjektet i denna studie kan definieras utifrån gymnasieskolan inom X kommun och dess rektorer. Frågeställningar som studien syftar till att behandla kretsar kring hur rektorerna i X kommun ser på resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden och hur respektive rektor utifrån detta positionerar sin skola på skolmarknaden. Med utgångspunkt i detta behandlas följaktligen hur rektorer upplever skolmarknaden och hur rekryteringen av nya elever sker med syfte att erhålla skolpengen. Rektorers strategiska arbete för att profilera och nischa skolan behandlas i studien samt hur framväxandet av skolmarknaden sker med skolpengen som bidragande faktor till ett ökat marknadstänk, samt att utbud och efterfrågan följs av konkurrens mellan olika skolor. Insamlat material har analyserats med hjälp av teorier och modeller utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Perspektivet förklaras utifrån att utbud och efterfrågan på skolmarknaden leder till en konkurrens mellan skolor och dess huvudmän. Studien berör finansieringen av skolan utifrån skolpengen, och har sin utgångspunkt i hur elevers valfrihet mellan olika skolor, utbildningar och huvudmän, leder till en konkurrens utifrån utbud och efterfrågan. Av studiens resultat framgår att rektorer inom X kommun ser sin gymnasieskola som del av en skolmarknad inom vilken utbud och efterfrågan leder till en konkurrens. Konkurrensen kan härledas till den tilldelade skolpeng som varje elev genererar verksamheten. Skolpengens betydelse för verksamheten styr mycket av rektorers ekonomistrategiska arbete i skolan. Skolpengen kan ses som ett avgörande resursfördelningsinstrument i finansieringen av verksamheten. Vidare slutsatser som kan göras är att betydelsen av erhållen skolpeng ställer krav på omorganisering och effektivisering inom verksamheten vid minskade ekonomiska anslag.

Authors: Ludvig Klingsäter and Samuel Elm Supervisor: Professor Hans Sjögren Background: The aviation industry was for a long time a heavily regulated market with characteristics of duopoly where states owned and managed the airlines traffic. After the 1990´s deregulation and liberalization of the aviation industry, new airlines emerged with new strategies. These new airlines would be called low-cost airlines and came to push the market into higher competition. The effect of this was higher supply of flights for customers and an increased price pressure between European airlines.  Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze the performance of the European aviation industry after deregulation and the low-cost airline establishment during the 1990´s. Furthermore, we examine if there exists conditions for the legacy airlines to survive the highly increase in competition.  Method: We have used a quantitative approach in order to compile data to find answers to our issues. We examine and analyze how the market has developed between the years 1992 and 2019. With the help of annual reports from four legacy airlines and four low-cost airlines we have collected key data, such as revenues and costs, in order to analyze the market's development and performance over the years. We have also supplemented our quantitative data with previous research through a qualitative approach that helps us analyze our numerical results.  Conclusion: The results and analysis show that the market has become more efficient in terms of its resource use. This has been demonstrated by, among other things, reduced costs and lower revenues in relation to available seat kilometers, which has significantly increased the number of passengers. This leads to the conclusion that the performance of the European aviation market has improved and consumer welfare has increased. In addition, since the legacy airlines have managed to maintain their strategy while at the same time increasing their profit margins, we conclude that there are conditions for the legacy strategy to survive. Keywords: Legacy airlines, low-cost airlines, competition, net profit-margin, efficiency,  welfare.

Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstått mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fått större fokus. Eftersom det numer är ett val som ska göras måste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de måste synas och det ställer krav på att skolan marknads-för sig på ett eller annat sätt. Jag undrar också hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att få råd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemässa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och därmed underlätta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra.Genom att intervjua ett antal personer på skolan har jag velat få fram en bild av hur lärare och skolledning ställer sig till konkurrenssituationen. Parallellt med intervjuerna har datain-samling även skett genom att riksdagsbeslut, skolverksrapporter och annan litteratur studerats.Vissa generella tendenser kan skönjas genom intervjuerna. Framförallt framgår det att både lärare och skolledning tycker att marknadsföringen i och med detta har blivit ett viktigt och prioriterat område för skolan. Vidare tycker respondenterna i intervjuerna att kompetensen för att genomföra marknadsföringsinsatser saknas lokalt på skolan. Detta uppfattas som en stor börda både ekonomiskt och mentalt. Den mentala påfrestningen kommer när man allt som oftast funderar på hur man ska genomföra olika typer av satsningar för att få elever till skolan.För att lösa bristen på kompetens har man kontaktat professionell hjälp och detta har natur-ligtvis kostat pengar. De mest rörliga posterna i en skolbudget är det som är avsett att täcka läromedel och fortbildning och det är också dessa poster som prioriteras ned för att kunna täcka kostnaderna för marknadsföringen.

Jag har ofta noterat att när jag lämnat tillbaka prov och meddelat provresultat är eleverna angelägna om att få veta vilket betyg som deras resultat skulle ge. I år 7 får man inte prata någonting om betyg med eleverna. När jag meddelar eleverna detta skapar det en besvikelse och frustration hos dem. Jag har genomfört en enkätundersökning med elever från klasser i år 7 i den obligatoriska skolan för att ta reda på deras åsikter om betyg och hur de tror att betyg påverkar dem. Min undersökning visar att betyg spelar stor roll för elever och påverkar dem, både positivt och negativt. Många redovisar att betygen påverkar deras självförtroende och självbild. Man uppger också att betyg skapar en konkurrens mellan elever. Min undersökning visar också att eleverna har en positiv grundinställning till betyg. En majoritet anser att betygen har en motiverande funktion och att de lär sig mer med betyg än de skulle ha gjort annars. Man uppger också att man känner stress över skolan och betygen.Jag har också jämfört svaren i min undersökning med resultaten från andra undersökningar där eleverna är äldre och redan får betyg. När jag jämförde resultaten kunde jag konstatera att elever i år 7 och äldre elever från de andra undersökningarna hade en förvänansvärt likartad uppfattning om betygen och dess effekterNyckelord: betyg, elever, konkurrens, motivation, självförtroende, stress, / I have often noticed that when I’ve returned tests and notified the pupils about their results, they are anxious to know what grade their result corresponds to. In the 7th grade, you are not allowed to talk about grades with the pupils. When I have to tell them that, the pupils often get frustrated and disappointed. I have committed a survey with pupils from the 7th grade to find out about their thoughts and opinions about grades and how they think that grades will effect them.My survey shows that grades are important for pupils and effects them, both in a positive and in a negative way. Many pupils state that grades effects their confidence and self-esteem. Many pupils also states that grades create competition between them. Many pupils has a fundamentally positive attitude towards grades. A majority means that grades have a motivational function and that they learn more with grades than they else would have done. Pupils also report that they feel stress about school and gradesI have compared the answers in my survey with the results from other surveys where the pupils have been older and are already getting grades. When comparing the results I found that pupils in the 7th grade and the older pupils from the other surveys had a surprisingly big similarity in opnions about grades and their effets.Keywords: competition, confidence, grades, motivation, pupils, stress

SAMMANFATTNINGI detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete. För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på. Deras beskrivning av konkurrensen hänger samman med flera olika faktorer som t.ex. geografiskt läge och utbildningsutbud. Några av de effekter som vägledarna lyfter fram är den ökade valfriheten, pedagogisk förnyelse, differentiering samt en annan hänsyn till elevernas önskemål. Studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning menar att det har blivit allt viktigare att synliggöra skolans verksamhet i olika sammanhang vilket gör att det är mer arbete med marknadsföring. Stundtals förväntas det att vägledarna ska göra reklam för sin skola. Ingen av våra respondenter anser dock att de fått en rekryterarroll. Bakgrunden till förväntningarna kring deras arbete anser vi hänger samman med att det finns en osäkerhet kring studie- och yrkesvägledarens yrkesprofession.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur konkurrens, samarbete och coopetition förekommer mellan fintech-bolag och universalbanker. Studiens analysmodell utgår från teoretiska perspektiv på konkurrens, samarbete och coopetition. För att uppfylla studiens syfte tillämpas en enskild fallstudie, bestående av tre inbäddade minifall på de tre aktörerna universalbank, Avanza och Stabelo. Insamlad data från semistrukturerade intervjuer utförda med respondenter från de tre företagen samt sekundärdata sammanställs, bearbetas och analyseras genom en kvalitativ undersökningsmetod. Studiens insamlade empiriska material analyseras utifrån studiens analysmodell. Studien belyser hur konkurrens, samarbete och coopetition förekommer mellan fintech-bolag och universalbanker. Fyra slutsatser dras utifrån studien, där den första är att fintech-bolag och universalbanker är konkurrenter, men att de inte kan konkurrera under lika villkor. Den andra slutsatsen är att det förekommer samarbeten mellan fintech-bolag och universalbanker, men att samarbetena endast är nödvändiga från fintech-bolagens håll. Den tredje slutsatsen är att konkurrens och samarbeten tycks pågå samtidigt mellan studiens aktörer och således pågår även coopetition mellan aktörerna. Den fjärde och sista slutsatsen är att för fintech-bolag som konkurrerar med universalbanker är coopetition med universalbankerna en nödvändighet, medan det endast är ett förekommande fenomen från universalbankernas perspektiv.

Antalet konkurrensutsättningar av fastighetsdrift har ökat väsentligt under 2000-talet. Parallellt med detta har även entreprenörsmarknaden utvecklats och den består idag av ett fåtal stora aktörer. Brister i utförandet gällande undermålig leverans har de senaste åren konstaterats men problemen är ej utredda eller lösta. Syftet med studien har därför varit att kartlägga olika driftupphandlingar och dess problem för att skapa förutsättningar för en gemensam utveckling inom fastighetsbranschen avseende beställar- och entreprenörssidan. Resultaten visar på att bristande lönsamhet existerar i många entreprenader vilket bland annat beror på en osund konkurrens mellan entreprenörerna och krav på sänkta kostnader från beställarna. Brister finns i beställarkompetensen och orsakar bland annat luddigt formulerade förfrågningsunderlag. Många medarbetare hos entreprenörerna är på grund av bristande information dessutom omotiverade och ineffektiva. För att lösa problemen krävs en branschdialog där beställare och entreprenörer tillsammans tar ansvar för kommande utveckling. Total upplevd kvalitet uppnås först när beställarens förväntningar och outtalade behov identifieras. / The number of competitive biddings of property maintenance has increased substantially during the 2000’s. In parallel with this, the contractor market has developed, which today consists of a few major operators. Shortcomings in the performance with deficient delivery have been found in recent years but the problems are not investigated or solved. The purpose of this study has been to develop an overview of the different operating procurements and its problems in order to create conditions for joint development for the real estate sector concerning client and contractor side. The results indicate lack of profitability in many contracts today due to an unsound competition between contractors and demands for lower costs from purchasers. Shortcomings exist in clients skills and cause among other things vaguely worded contract documents. Many employees of the contractor companies are, due to lack of information, also unmotivated and ineffective. To solve the problems, a sector dialogue with purchaser and contractors, is necessary where both sides take responsibility for future development. Total experienced quality is achieved only when the purchaser's expectations and unspoken needs are identified.