Syftet med denna uppsats är att utreda hur artikel 101 och 102 FEUF förhåller sig till varandra i den beskrivna situationen och därigenom möjliggöra förståelse för hur reglerna skall tolkas. Uppsatsen är främstämnad att riktas till verksamma bolagsjuristermen även till juriststudenter.

Inledning För att minska små aktiebolags administrativa kostnader avskaffades revisionsplikten. Idag råder det delade meningar bland forskare om hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat konkurrensen inom revisionsbranschen. Vissa forskare hävdar att genom avskaffandet av revisionsplikten borde små revisionsbyråers konkurrenskraft blivit svagare jämfört med de stora revisionsbyråernas. Då merparten av små revisionsbyråers klienter består av små aktiebolag. Samtidigt finns studier som stödjer det motsatta, nämligen att intäkterna har ökat för de små revisionsbyråerna efter att revisionsplikten avskaffats. Tidigare undersökningar har visat att det genomsnittliga priset på revisionstjänster har stagnerat sedan 2011, men även antalet auktoriserade revisorer har minskat. Detta ger skäl till att undersöka hur avskaffandet har påverkat utvecklingen av konkurrensen och konkurrenskraften för små och stora revisionsbyråer. Syftet med uppsatsen avser att beskriva och analysera avskaffandet av revisionspliktens påverkan på konkurrensen och konkurrenskraft inom revisionsmarknaden för små och stora revisionsbyråer.Metod Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ forskningsstrategi som mäter konkurrenskraften genom att analysera lönsamheten och tillväxten. För att mäta revisionsbyråernas lönsamhet och tillväxt använder vi oss utav finansiella nyckeltal. För att samla in data till uppsatsens nyckeltal har vi studerat revisionsbyråernas årsredovisningar. Urvalet av revisionsbyråer som har valts ut för studien har som syfte att skapa en generaliserande bild av små och stora revisionsbyråer. Resultat Denna studies resultat visar att små revisionsbyråer har lyckats anpassa sig bättre efter yttre omständigheter som har påverkat revisionsbranschen. Samtidigt går det konstatera att de stora revisionsbyråerna fortfarande är väldigt dominanta och förhållandet mellan stora och små revisionsbyråer har stått sig förhållandevis sedan avskaffandet av revisionsplikten. Nyckelord Avskaffandet av revisionsplikten, konkurrens, konkurrenskraft, stora och små revisionsbyråer, nyckeltal

Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att klargöra vad som karaktäriserar spelbolagens förmedling av varumärken och relationsbyggande efter omregleringen. Utifrån syftet har vi formulerat fyra stycken forskningsfrågor som lyder; • Hur arbetar spelbolagen med sitt relationsbyggande gentemot kunder? • I vilken utsträckning spelar varumärket en roll, hur utmärker sig deras positionering? • Hur har bolagens möjligheter till att skapa differentierat värde förändrats? • Vad kännetecknar spelbolagens val av marknadskanaler? Metod: Forskningsmetoden vi har applicerat är en kvalitativ metod. Studien utgår från en abduktiv ansats. Insamling av data gjordes via semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från olika organisationer med olika befattningar. Intervjuerna utfördes genom en intervjuguide som består av fyra huvudområden. Slutsatser: Resultatet av denna studie är att omregleringen har förändrat företagens förmåga att bygga långvariga relationer, genom att kombinera spelansvar och hållbarhetsfrågor kan varumärken skaffa sig unika konkurrensfördelar. Ett annat resultat är att bolag skapar kundvärde genom tjänstefunktionaliteter och inte genom kundinvolvering. Spelbolagen använder sig många olika marknadskanaler för att förmedla sina erbjudande och varumärket i sig, de använder sig primärt av traditionella kanaler för att förmedla sitt varumärke. Slutligen för att varumärken ska överleva spelbranschen måste de mikrosegmentera marknaden. III Studien mynnade ut i en nyanserad version av STP-modellen (Segmenting-TargetingPositioning), där vi ändrade Targeting mot E-plattform och lade till lojalitet. SPEL-modellen är unik för branscher som präglas av generiskt utbud och hög konkurrens.

Syfte: Syftet är att identifiera utmaningar vid snabb tillväxt samt beskriva vilka strategier företag använder för att hantera dem. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på det studerade företaget. Slutsats: Studien har resulterat i en översikt över hur företag genom sitt strategiska arbete kan skapa konkurrensfördelar och en stark position på marknaden. Den snabba tillväxten kan innebära att många utmaningar uppstår på en och samma gång och det är en förutsättning för ett företags tillväxt att de kan hantera dem. Företagets resurser har också visat sig vara avgörande för tillväxt.

Det finns många studier på hur främmande arter påverkar en arts återinförsel, men det finns fåsom har gjorts om infödda arters påverkan. Atlantlax (Salmo salar) kunde en gång i tidenmigrera från Vänern i Sverige till Klarälven på den norska sidan. Det kan den inte idag, menidag talas det om att återinföra laxen till Klarälven i Norge så att den kan utföra hela sinmigrationsrutt igen. I den älven har laxen en gång i tiden koexisterat med sina konkurrenterharr (Thymallus thymallus), och öring (Salmo trutta) men idag är frågan hur denkonkurrensen mellan dessa tre arter kan komma att påverka återinförseln av lax. För att få enbättre bild av hur utgången för en potentiell återintroduktion kan se ut, så var syftet meddenna undersökning att ta reda på mot vilken art dessa tre arter främst riktade sinaaggressionsbeteenden mot. I akvarieförsök med juvenila individer av dessa tre arter harundersökningarna tagit plats och aggressiva beteenden filmades när arterna var i olikakombinationer. Resultatet visade att harr var den mest aktiva av de tre arterna och lax denminst aktiva, samt att lax blev dominerad utav både harr och öring. Resultatet i denna studietyder på att en återintroduktion av lax kan innehålla svårigheter, men i naturen är ett habitatmer komplext än i ett akvarium vilket kan ge ett annat resultat som kanske gör enåterintroduktion mer framgångsrik. / There are many studies about how the effects from exotic species could affect a reintroductionof a species, but there are only a few that have been made about the effects from nativespecies. The Atlantic salmon (Salmo salar) could historically speaking, migrate from lakeVänern in Sweden to the River Klarälven in Norway. Today it cannot do this, but there is anongoing discussion about reintroducing the salmon to the Norwegian side of River Klarälven,so it once again can swim along its entire migration route. In that river, the salmon used tocoexist with its competitors, grayling (Thymallus thymallus) and trout (Salmo trutta), buttoday the question is how competition between these three species could affect thereintroduction of salmon. To get a better understanding of the outcome of a possiblereintroduction, the purpose of this study was to ascertain which species these three speciesmainly directed their agonistic behavior towards. The study took place in aquariums withjuvenile individuals of the three species. Agonistic behavior was filmed when the specieswere together in different combinations. The results show that grayling is the most active ofthe three species, while salmon is the least active, and salmon was dominated by both graylingand trout. The results from this study indicates that a reintroduction of salmon might befraught with problems, but in nature a habitat is more complex than in an aquarium, whichmeans that in nature the results could be different, which might make a reintroduction moresuccessful.

Handeln har haft en betydande roll för stadens uppkomst och utveckling, idag är stadens många funktioner som karaktärisera staden som attraktiv med ett myllrande gatuliv. Men sedan bilens framfart har handelsområden etableras utanför stadens kärna som har möjliggjort en större kundkrets och ett större utbud. Under 90-talet ändrades Plan- och bygglagen i syfte att främja den fria marknaden och konkurrensen, vilket möjliggjorde etableringen av externhandel som den ser ut idag. Idag står den för en tredjedel av handeln i Sverige och etableringen har även lockat internationella butikskedjor som har pressat priserna och flertalet forskare menar nu att det riskerar att utarma staden på handel och service. Under kursen Planering och hållbarhet i programmet Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola stötte vi för första gången på allvar på problematiken med externhandeln. Externa köpcentrum lyftes främst som ett miljömässigt problem, men också som en lösning ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Frustration uppstod inom oss när vi insåg att kommunerna tillsynes krigar om externhandeln och det väckte flera frågor. Kommunpolitiker framställde många av problemen oansenligt och ofullständigt, med godtyckliga lösningar. Underlaget i kursen gav oss känsla av att kommunrepresentanter och politiker inte vågar trotsa nyetableringar av externa handelsområden i rädsla av att ställa sig emot utvecklingen av företagsamhet. Men måste de två stå i motsats till varandra? Eftersom vi under programmet diskuterat externhandel ur ett kritiskt perspektiv har vi följaktligen antagit en mycket kritisk ansats mot handelsfunktionen. Som nämnt ovan uppstod intresset för forskningsområdet ur känslomässig frustration och irritation. Det kan därför vara värdefullt att poängtera möjligheten för en förkonstruerad subjektiv bias mot externhandeln i arbetet. Detta kandidatarbete utgör en komparativ fallstudie över två kommuner, Landskrona och Karlskrona, som är för- respektive emot etablering av externhandel, för att studera hur olika planeringsideal påverkar innerstaden. I urvalet av studieobjekt valdes de aktuella kommunerna sådant att de yttre faktorerna, såsom geografisk lokalisering, medianinkomsten i kommunen och befolkningsmängd, är så lika varandra som möjligt så att skillnader i de politiska planeringsidealernas effekter tydliggörs. En dokumentanalys över kommunala dokument har legat till grund för tio attribut för staden, som agerat verktyg för att beskriva påverkan och effekter på innerstaden. Fallstudien visade att Landskrona, som opponerat sig mot etablering av externhandel, driver en konkret och strikt planeringspolitik för att göra innerstaden till en attraktiv plats med konkurrenskraft och god ekonomisk tillväxt. Karlskrona, som opponerat sig för etablering av externhandel, driver en nätverkande planeringspolitik, där flera aktörer har möjlighet att driva planeringsfrågor och påverka processer. Resultatet visade att Landskronas innerstad har sämre ekonomisk tillväxt än Karlskrona, trots kommunens omfattande strategier att nå en ekonomiskt stark stadskärna.

Även om delning av resurser har funnit sedan urminnes tider har delningsekonomi vuxit fram under det senaste årtiondet, där företagens nya uppbyggnad skapar komplikationer. Detta bland annat då det inte finns en entydig definition av vad delningsekonomi faktiskt innebär, likväl som det fortfarande är debatt kring hur delningsekonomiska företag bör förhålla sig till den traditionella marknaden. Studien syftar därmed att tydliggöra konkurrens inom delningsekonomi på den svenska marknaden utifrån delningsekonomiska aktörers perspektiv. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bolag på den svenska transportmarknaden, där intervjuerna baseras på fyra ämnesområden: marknad & konkurrens, prissättning, förtroende och kommunikation & marknadsföring. Resultaten har analyserats, där analysen och slutsatsen har sammanfattat likheter och skillnader i företagsuppbyggnader och företagens uppfattning av marknaden. Återkommande upplevelse från aktörerna är att delningsekonomi är nytt vilket märks av på marknaden. Konsumentbeteende uppfattas samtidigt ännu inte vara väletablerat, likväl som att det svenska regelverket till fullo inte är anpassat efter delningsekonomins snabba utveckling. Ytterligare gemensamma faktorer framkommer vara enkelhet vid pris och teknik, användande av betygssystem och att ett personligare angreppssätt både ökar förtroendet och är positivt vid marknadsföring. Även en större företagsstorlek tycks vara en konkurrensfördel.

The aim of this master thesis is to investigate the development on the Swedish book market for the beginning of the 21st century. During the 21st century a lot of things have happened on the Swedish market for library books. Twenty years ago in reality only one company existed that could deliver books with the demanded equipment to the libraries, but in year 2010 there are four companies offering the same service. Other news during this time is bookshops on internet. We found this development interesting and therefore decided to contact the four companies as well as six libraries to find out what they thought of the new situation. New factors for the companies to deal with were competition and the upcome of the law of procurement, while the libraries had to reconsider the accustomed procedures for purchasing books. We made personal interviews with representatives for the four companies as well as with representatives for six libraries of different sizes. We found that some of the companies were uncertain about the competition and they also claimed that the law of procurement did not work as planned. However, almost all libraries found that the arisen competition was useful; the costs of books were cut back, the delivery times got shorter and all libraries found the opportunity of buying books on-line as very helpful and practical. / Program: Bibliotekarie

Problemställning: Mellan åren 2011 och 2017 lades 5000 fysiska butiker i Sverige inom sällanköpsvaruhandeln ner, samtidigt har e-handelns omsättning ökat markant de senaste åren. I Linköping har den fysiska handeln inte minskat nämnvärt det senaste året vilket gör det intressant att studera hur de fristående butikerna i staden agerar för att hantera den ökade konkurrensen e-handeln och digitaliseringen bär med sig. Med anledning av detta undersöker studien hur fristående fysiska butiker konkurrerar och hur de står emot e- handeln. Forskningsfrågor: -        Hur arbetar fristående fysiska butiker med konkurrensstrategier? -        Hur påverkas fristående fysiska butikers strategier av de strukturella förändringar digitaliseringen medför? -        Hur ser fristående fysiska butiker på sin framtid med avseende på vilka strategier som kan stärka deras konkurrenskraft och möjlighet att långsiktigt överleva? Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur fristående fysiska butiker hanterar den ökade konkurrensen från e-handeln i och med digitaliseringen och hur de ser på sin framtid. Resultat: I studien framkommer att de fristående fysiska butikerna i regel inte arbetar efter strategier som framhävs i teorin, utan snarare baserar sina beslut på känsla. Vidare har e- handeln påverkat butikerna dels negativt på grund av bland annat priskriget den medför men även positivt då de fått möjlighet att nå fler kunder och sälja mer. Vår referensram visade sig inte vara tillräcklig för att beskriva vilka faktorer butikerna upplever som viktiga, utan behöver justeras eller kompletteras. Kunskapsbidrag: Studien bidrar med en insikt om hur fristående fysiska butiker i en svensk stad strategiskt hanterar den ökade konkurrensen som kommit i och med digitaliseringen. Studien belyser även att traditionella teorier behöver justeras och utökas för att beskriva handelssituationen för fristående fysiska butiker i ett digitaliserat samhälle. / Problem: Between 2011 and 2017, 5000 physical stores within durable goods in Sweden were closed, while e-commerce's sales have increased significantly in recent years. In Linköping, physical trade has not declined notably in the past year, which makes it interesting to study how independent stores in the city act to manage the increased competition e-commerce and digitalization entail. With this in mind, the study investigates how physical stores compete and how they resist e-commerce. Research Questions: -        How do independent physical stores work with competitive strategies? -        How are the strategies of independent physical stores affected by the structural changes caused by the digitalization? -        How do independent physical stores envisage their future when it comes to competitive strategy and long-term survival opportunities? Purpose: This study aims to create an understanding of how independent physical stores manage the increased competition from e-commerce and digitalization as well as how they envision their future. Conclusion: The study concludes that independent physical stores do not avail the competitive strategies provided by the theoretical framework, but rather base their decisions on intuition. The digitalization has brought both negative and positive consequences upon the independent physical stores. The competitiveness regarding pricing has increased which is negative, but digitalization can also be used as a tool to reach more potential customers and thus, enhance sales. The theoretical framework of this study proved to be limited in its ability to describe which factors the independent physical stores find important, and is therefore in need of adjustments or supplements. Contribution: The study contributes with knowledge of how independent physical stores in a Swedish city strategically manage the increased competition that has come with the digitalization. The study further highlights that traditional theories are in need of adjustments and expansion to better describe the trading situation of independent physical stores in a digitalized society.

<p>Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.</p>