Handels- och biståndsförhållandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda på hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igång var Ugandas handel med Sverigeojämn, det är den även idag efter ca åtta år av en global frihandel. Handelsstatistiken dessaländer emellan tyder på en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera på världsmarknaden. EBA-avtalets målsättning är tydlig och menar att frihandelnkommer leda till att Uganda ökar sin export och därmed ta större plats på världsmarknaden. Igranskandet av förhållandet Uganda-Sverige utgjorde slutsatsen att EBA-avtalet inte har nåttupp till sin målsättning.EBA-avtalet har varit aktivt i snart åtta år och det svenska biståndet som ges till Uganda ärungefär 30 gånger större än Ugandas svenska exportintäkter. Ugandas sociala ochdemokratiska förhållanden i landet är den största faktorn som bromsar upp utvecklingen ochdärför är landet fortfarande beroende av utländskt bistånd. Det svenska biståndet går därförfrämst till demokratiska, humanitära och fattigdomsbekämpande insatser. Utan att kunnaförsäkra den sociala stabiliteten hos den ugandiska befolkningen kan inte handelsutvecklingenprioriteras. Uganda kan idag inte öka konkurrensen på världsmarknaden genom ett avtal omtullfrihet. De måste först uppnå acceptabla sociala, politiska och demokratiska nivåer i landetför att handeln ska kunna utvecklas och därmed i sin tur kunna konkurrera påvärldsmarknaden.

Flygbranschen har de senaste åren befunnit sig i en kris. Många menar att flyget gått igenom ett stålbad. Olika världshändelser har skakat flygbolaget SAS och bolaget är extremt pressat av konkurrens från lågprisbolag, skenande bränslepriser och ett inre motstånd bland personalen. Inom bolaget har arbetsmiljön förändrats drastiskt och de anställda berättar i den här artikelserien hur flygbranschen var förr om åren och hur den är idag.

Sammanfattning Bemanningsbranschen är idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera på uthyrning av studenter. Detta är ett mycket intressant segment då denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och näringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhålla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbföränderligt konkurrensklimat ökar kraven på medvetenhet och strategiutformning för företag, något som är av särskilt stor betydelse för en bransch som är så ung och expansiv. Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvärld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar på studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt med insamling av såväl sekundär- som primärdata. Företag inom det aktuella segmentet samt branschorganisationen har intervjuats för att skapa en tydlig bild av marknaden. Resultaten visar att bemanningsbranschen i allmänhet har hög tillväxt och att studentuthyrning är ett oerhört expansivt och attraktivt segment. De faktorer som har störst inflytande på dessa områden är huvudsakligen politiska beslut och regleringar, vilket kan påverka branschen positivt såväl som negativt. I studentuthyrningssegmentet har elva företag av likvärdig storlek analyserats djupare. Det står klart att detta segment i dagsläget är mycket attraktivt tack vare dess höga tillväxt. Den geografiska spridningen av dessa företag avslöjar att det finns många potentiella öppningar för nyetablering runt om i landet. Det framgår även att de intervjuade företagen inte besitter tillfredsställande kunskap om sina konkurrenter och att när tillväxten avtar, kommer konkurrensen intensifieras och företagen kommer då mötas av högre krav vad gäller konkurrens- och omvärldsanalys. Detta innebär att attraktionskraften för detta segment sannolikt kommer att minska, då det omges av låga inträdesbarriärer, höga substitutionshot samt köparnas starka förhandlingskraft. Inte desto mindre besitter detta segment hög potential och fyller en viktig samhällsfunktion idag såväl som imorgon.

Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar. Ändå kan vi konstatera att nya företag överlever och blir framgångsrika i detta hårda klimat. Några goda exempel är Choice, J. Lindeberg och Tradera. Ett konkurrenskraftigt varumärke kan då antas ha varit en bidragande orsak till framgången för dessa framgångsrika företag. Trots all forskning om varumärken och hur nya produkter ska utvecklas för att bli framgångsrika är området utifrån ett perspektiv av ett nytt företag ett bort-glömt ämne. En som har studerat området är Emily Boyle i sin studie om dammsugarmärket Dyson. Vi kan med andra ord konstatera att vi vet väldigt lite om hur de nya och framgångsrika företagen har format sitt varumärke. I den här studien har vi tittat på fem nya och framgångsrika företag för att identifiera de gemensamma faktorer som ligger till grund för deras varumärken. För att på så sätt skapa en förståelse för vad andra nya företag bör iaktta för att skapa sig ett konkurrenskraftigt varumärke. Den teoretiska infallsvinkeln vi har valt är ett kundfokuserat produkt- och varu-märkesutvecklings perspektiv. Med det menar vi att vi har valt att titta på hur varumärket har utvecklats i företagen i relation till produktens utveckling, men också hur stort kundens inflytande har varit i själva produktutvecklingen. I studien har fyra företag intervjuats (Apberget, Odd Molly, Rest and Fly och Toontrack). Vidare har även en dokumentstudie om Dyson genomförts. De in-tervjuade företag är alla exempel på företag som har slagit igenom och tagit sig en del av konsumentmarknaden, men är också företag med stor potential och har möjligheter att bli ett av de framtida stora svenska företagen. Dyson är en smått osannolik historia om en uppfinnare och entreprenör som på fem år utvecklade en dammsugare som blev marknadsledare inom dammsugarbranschen i Storbritannien – på bekostnad av storheter som Electrolux och Hoover. Studien har identifierat ett flertal samband mellan dessa företag. Ett av dessa är att företagen har arbetat efter att uppnå en kvalitetsstämpel med sina varumär-ken. Vidare har alla företag en varumärkesidentitet som har skapats av företa-gens produkter, men att de sedan har övergått till att låta varumärkesidentiteten styra agerandet i företaget. Företagen har också haft kompetens inom varumärkesområdet från starten av företaget. Studiens verkliga bidrag är dock iakttagelsen att de nya företagen har använt sig av de icke-kontrollerbara kommunikationsmedlen: mun-till-mun-metoden och PR för att bygga sitt varumärke och på så sätt kringgått den ”barriär” som kostnaden att köpa reklamtid i media har. Som fortsatta studier föreslår vi därför en mer generell studie av nya och framgångsrika företag och hur de har genomfört sin marknadskommunikation.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft. Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer. Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering. Behörig personal och arbetssätt är viktiga sätt att få elever att välja deras skola. Vissa skillnader finns mellan de olika skolorna.

The purpose of this essay was to find out how violin students apprehend their tuition and if it is possible to achieve good results without negative comparison or competition. The examination is based on eight in-depth interviews with violin students between 8 and19 years of age. All of the students had a strong will to develop and to feel satisfied with their achievements. Almost all of them agree that some degree of comparison and competition between violin students does exist. Although some of the students had seen negative sides of such competition, they agree on comparison as a good thing as long as it´s positive.

SAMMANFATTNING INTRODUKTION: Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens? MÅL: Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Följande frågeställningar besvaras: Vilka olika pressideologiska värderingar eller synsätt har deltagarna i presstödsdebatten? Vilka marknadsförutsättningar tycker respektive sida i debatten ska gälla för dagstidningarna? Vad skiljer debattörerna åt i synen på mångfald och konkurrens i mediepolitiken? TEORI: Studien tar sin utgångspunkt i fyra normativa pressideologier: den auktoritära ideologin, den frihetliga ideologin, ideologin om socialt ansvar och den leninistiska pressideologin. METOD: Studien har två metoder. En kvalitativ metod för att skapa en djupare insikt i studiens frågeställningar genom analys av artiklarnas innehåll. En kvantitativ metod som beskriver material, innehåll och mönster i form av mängdberäkningar vilket ger ett större underlag för analys och slutsatser. RESULTAT: Den auktoritära pressideologin används som en skrämseltaktik av både stödförespråkare och stödmotståndare. Den leninistiska ideologin ger ett bidrag till den samlade bilden av hur världens olika länder kan organisera sin dagspress men den ger inget bidrag till debatten kring det svenska presstödet. Debattens deltagare befinner sig främst i den frihetliga ideologin och i ideologin om socialt ansvar.  Presstödsdebatten bedrivs på en elitnivå bland politiker, medieägare, fackliga tjänstemän, forskare och professorer samt journalister. Inga privatpersoner har intresse av presstödets vara eller icke vara. DISKUSSION: Studiens resultat visar två olika perspektiv på marknadsförutsättningar som respektive sida i debatten tycker ska gälla för dagspressen, ett marknadsekonomiskt perspektiv och ett demokratiskt ansvarsfullt perspektiv. De båda lägger var sin innebörd i begreppen mångfald och konkurrens. Dagspressen ska finansiera sig själv utifrån marknadens förutsättningar anser motståndarna i debatten men klarar inte marknaden detta så ska staten vara en hjälpande hand anser förespråkarna. Dagspressen är en del av Sveriges demokrati och presstödet är ett bidrag till denna.

Studien undersöker konkurrensstrategier med hjälp av immaterialrättsligt skydd: Om, och hur, det är möjligt för ett företag att använda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel på en attraktiv marknad?Om våra utvalda respondenter ansåg att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrätt väljer att nischa sitt produktutbud? Om patenträtten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gällande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rätt att utfärda tvångslicenser i Patenträtten som är generaliserbar och lättare att tillämpa än den vedertagna? Detta är en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strävat efter att få en helhetsför-ståelse. Därför har vi varit öppna med vår tanke med arbetet för våra respondenter, och även försökt hålla oss objektiva genom arbetet. Något som emellanåt varit svårt då vi har en för-förståelse och även en ifrågasättande ansats. I början av arbetet läste vi på och samlade in intressant litteratur för att öka våra kunskaper i ämnet. Vi intervjuade sedan våra respondenter i semi-strukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide där ordningen var flexibel. Efter varje intervju fick vi en ökad insikt i problematiken, som vi sökte förankra i litteraturen. Och den fördjupade kunskapen tog vi sedan med oss det till nästa intervju. Därmed ökade vi vår förståelse enligt en hermeneutisk spiral. Intervjuerna har gjorts via mail och personligt möte, några intervjuer har inte kunnat genomföras då respondenterna inte haft tid. Lyckligtvis har dessa respondenters tankar i ämnet publicerats och därför har vi istället refererat till dem där vi ansett det behövas. Vi insåg att vi inte skulle kunna få fram "en sanning" i vår studie, därför har vårt förhållningssätt varit ifrågasättande men med ett försök att förstå helheten. Och att det finns flera perspektiv att se patenträttsproblematiken ur. Resultat & slutsats: Vi har undersökt Lego:s patentstrategier, och fört ett resonemang om att förändra i patenträtten för att effektivisera marknaden, samt diskuterat om Lego med sin ensamrätt nischat sig mot målgruppen pojkar och därmed diskriminerat flickor. Vi har hittat ett antal rättsfall där Lego varit inblandat rörande immaterialrätt, och även artiklar och litteratur som vi finner intressanta. Vi har sedan intervjuat olika professioner som vi anser kan öka vår förståelse i ämnet. Vi får i vissa delar stöd i vårt resonemang kring effektiva marknader, tvångslicenser och reducering av transaktionskostnader. Dock säger alla tre respondenterna att det är svårt att komma till rätta med marknadsmisslyckandena som patentsystemet skapar då inget bättre alternativ finns som kan ersätta dagens system i belöningen av FoU (Forskning och Utveckling). Slutsatsen av vårt resonemang kring patenträtten är att patenträtten borde ses över, vi tror att en förändring kommer att ske i framtiden när Kinas patentmattor skapar problem för Europas företag. Vårt andra resonemang, om Lego diskriminerat konsumentgruppen flickor, fick vi inget gehör för hos våra respondenter, och Lego ville inte uttala sig om det. Men vår slutsats är att diskriminering har förekommit i en dold form. Förslag till fortsatt forskning: I vår undersökning har vi begränsat oss till en intervju via mail med Lego. Det skulle vara intressant att göra en fallstudie av Lego för att ta del av deras kundanalys, vad som påverkat valet av kundsegment samt målgruppen för Legos marknadsföring, och hur valet sedan påverkat deras konkurrensstrategier. Men vi förstår att det kan vara svårt att beviljas tillträde till de strategiska och säkert hemliga analyserna. Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning som vi varit inne på lite i uppsatsen, men som skulle kunna fördjupas mer handlar om hur Legos ensamrätt påverkat Lego och dess konkurrenters position på den aktuella marknaden, har det lett till dominans på bekostnad av diskriminering (av konkurrenter)? Uppsatsens bidrag: Vi har funnit uppsatser i ämnet vilka valt att behandla missbruk av dominerande ställning med hjälp av immaterialrättsligt skydd, ur ett juridiskt perspektiv. Vi har i vår uppsats valt att se företeelsen även ur ett marknadsföringsperspektiv med inriktning på affärsstrategier och även ur ett föräldraperspektiv. När affärsjuridiska vapen används som konkurrensstrategi för att diskriminera andra företag, eller diskriminera konsumentgrupper på marknaden, så får det oss att fundera över dagens patenträtts legitimitet på en effektiv marknad. Vi har haft intressanta diskussioner med respondenter som fördjupat vår förståelse för problematiken kring patentstrategier, detta är vårt bidrag till debatten om patenträtten.

Marknadsföringens utveckling har gjort att det idag är svårt för företag att nå fram till sina kunder via reklam. Företag måste därför hitta nya sätt för att differentiera sig. Ett sätt är genom förpackningen och därför ökar förpackningens betydelse.

Abstract Sahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld – En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun [Surroundings of a municipality– A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality] Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp. Handledare: Urban Nordin Språk: Svenska Omvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på kommunens ”marknad”. För att göra dessa har teoriområdena värdeskapande och konkurrens identifierats och information har samlats in genom bland annat intervjuer. Resultatet blir att det påvisas att det finns en spontan omvärldsbevakning i fallstudien och kontext som valts att studera. Slutsatsen blir därmed att omvärldsbevakning och omvärldsanalys fortfarande är nytt inom kommunerna och att medvetenheten behöver förstärkas inom området. Nyckelord: Omvärldsbevakning, omvärldsanalys, Vallentuna kommun, Stockholm Nordost, konkurrens, fysisk planering.