81 |
Samma piller i ny förpackning : Det riktiga apoteket? / Same pills in a new package : The real pharmacy?Persson, Manisha, Saletti, Janna January 2010 (has links)
Är du intresserad av vad som händer här och nu kring Apoteket AB:s omreglering? Isådana fall rekommenderar vi dig att läsa denna uppsats, ”Samma piller i ny förpackning– det riktiga apoteket?”. Som läsare får du ta del av den omreglering som skett inomApoteket AB, när det nu har gått från statligt monopol till en konkurrerande marknad.Syftet med uppsatsen är att undersöka och tolka hur den nya apoteksmarknaden hanterar,påverkas av och arbetar med den förändring som skett till följd av omregleringen.Uppsatsen innehåller ett introduktionskapitel där du får en inblick i det gamla, statligaApoteket AB, vad det har inneburit och stått för, följt av en inblick i de nyaapoteksaktörer som nu kommit in på den konkurrerande apoteksmarknaden: Medstop,Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel. Med dessa organisationer har vi genom vårkvalitativa undersökningsmetod, genomfört ett antal intervjuer som legat till grund föruppsatsens process. Fokus ligger på den förändring som skett i och med omregleringenoch vad denna förändring har medfört. Du som läsare får sedan ta del av ensammanställning av vår empiri, varvat med teori och vår egen analys. Du får ta del av vadsom har hänt och varför, om och hur det har påverkat ledning, personal och också kunder.Vi har grävt i vad de olika aktörerna på marknaden säger och hur de ställer sig till detsom skett och fortfarande håller på att ske.Vidare bjuds det också på intressanta aspekter som rör denna förändring, framförallt fårdu som läsare ta del av hur den har påverkat personalhantering, konkurrens- och säljtänkpå de nya apoteken, då de apoteksanställda nu också blir säljare inom vinstdrivandeorganisationer. De konkurrerar nu med gamla kollegor som tillsammans på det gamlaApoteket AB, arbetade som en enad kår mot ett gemensamt mål. Även förtroendefrågantas upp i uppsatsen. Apoteket AB har haft ett högt förtroende bland kunderna och det tasupp om det nu är möjligt för de nya organisationerna att nå ett lika högt förtroende somApoteket AB har haft och hur de tänker arbeta för att nå detta, profilera sig och ta en platspå den nya apoteksmarknaden.Avslutningsvis reflekterar vi över de uppfattningar vi bildat oss under uppsatsens gång,de tankarna presenteras i den avslutande delen, i form av en berättelse kringförändringen.
|
82 |
Ett företags lokaliseringsfaktorer inom import av matvaror : En kvalitativ studie om La Collinas kundrelationer, konkurrenter och exportörerBlomkvist, Gabriele January 2019 (has links)
Denna studies syfte är att undersöka förhållandena och utmaningarna för import av matvaror av ett företag som heter La Collina. Där förhållanden mellan exportörer, kunder och konkurrenter studeras. Studien genomsyras av sitt geografiska förhållningsätt där jag sökt förklaringar till La Collinas förhållning till sin verksamma miljö. Via ett kvalitativt metodval där jag byggt studien på basis av intervjumaterial har jag sökt och besvarat min frågeställning med hjälp av teoretiska begrepp som jag ansett vara passande för att undersöka min frågeställning. De resultat jag kommit fram till i studien är av olika art. Där både svårigheter att hitta goda samarbetspartners av transporteringen av varor, som var en av de huvudsakliga utmaningarna, liksom att hitta passande personal att anställa var en annan svårighet företaget stötte på. Det starka behovet av att etablera sig i närhet till en utvecklad infrastruktur och liksom kontakten till kunder var faktorer som avgör var La Collina valt att lokalisera sig och även var de väljer att utveckla sin verksamhet.
|
83 |
Ett detaljhandelsperspektiv på kundupplevelser i fysiska butiker : Ett exempel från Dalarna / A retail perspective on customer experience in physical stores: an example from DalarnaAsplund, Astrid January 2019 (has links)
E-commerce is challenging the traditional trade in physical stores. Sales growth in the consumer goods trade has stopped while e-commerce continues to grow. Companies can use customer experience strategies in response to the challenge of remining profitable and avoiding a so-called store death. From a retail perspective, this study investigated how companies use customer experiences in physical stores. The study has identified several customer experience strategies applied by the companies but also why they chose to apply these strategies. It appears that the staff has a significant importance in the store and is likely to be an important factor as to why customers continues to buy their fashion goods in physical stores. / E-handeln utmanar den traditionella handeln i fysiska butiker. Omsättningstillväxten i sällanköpsvaruhandeln har avstannat samtidigt som ehandeln fortsätter att växa. Företagen kan använda kundupplevelsestrategier som svar på utmaningen för att återstå lönsamma och undvika en så kallad butiksdöd. Den här studien har utifrån ett detaljhandelsperspektiv undersökt hur företag använder kundupplevelser i fysiska butiker. Studien har identifierat flertalet kundupplevelsestrategier tillämpade av företagen men också varför de valt att tillämpa dessa strategier. Det framkommer att personalen har en väsentlig betydelse i butiken och torde vara en viktig faktor till varför kunder fortfarande fortsätter att handla sina modevaror i fysiska butiker.
|
84 |
De anonyma underleverantörerna : En fallstudie om IKEA:s leverantörsrelationer i förhållande till det egna varumärket / The anonymous sub supplier : A case study about IKEA:s supplier relations in regards to their own brandFoleby, Filip, Forell, Jacob January 2019 (has links)
Supplier relations, own brand, purchasing, competition, partnership
|
85 |
Handels- och biståndsförhållandets utveckling mellan Uganda och Sverige och EBA-avtalets målsättningBahgat, Sophie January 2009 (has links)
<p>Handels- och biståndsförhållandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda på hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igång var Ugandas handel med Sverigeojämn, det är den även idag efter ca åtta år av en global frihandel. Handelsstatistiken dessaländer emellan tyder på en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera på världsmarknaden. EBA-avtalets målsättning är tydlig och menar att frihandelnkommer leda till att Uganda ökar sin export och därmed ta större plats på världsmarknaden. Igranskandet av förhållandet Uganda-Sverige utgjorde slutsatsen att EBA-avtalet inte har nåttupp till sin målsättning.EBA-avtalet har varit aktivt i snart åtta år och det svenska biståndet som ges till Uganda ärungefär 30 gånger större än Ugandas svenska exportintäkter. Ugandas sociala ochdemokratiska förhållanden i landet är den största faktorn som bromsar upp utvecklingen ochdärför är landet fortfarande beroende av utländskt bistånd. Det svenska biståndet går därförfrämst till demokratiska, humanitära och fattigdomsbekämpande insatser. Utan att kunnaförsäkra den sociala stabiliteten hos den ugandiska befolkningen kan inte handelsutvecklingenprioriteras. Uganda kan idag inte öka konkurrensen på världsmarknaden genom ett avtal omtullfrihet. De måste först uppnå acceptabla sociala, politiska och demokratiska nivåer i landetför att handeln ska kunna utvecklas och därmed i sin tur kunna konkurrera påvärldsmarknaden.</p>
|
86 |
If you can’t beat them, join them : En studie rörande producenters påverkan av egna märkesvaror inom dagligvaruhandelnBreidenstål, Christoffer, Stockhaus, Georg January 2010 (has links)
<p>Recently, retailers within the Swedish grocery retail sector have launched lines of products under its own brand, quite often produced by manufactures within the same category of products. The common term of this phenomenon is called private labels. Therefore, private labels could be seen as competitors against branded goods, despite the fact that it is, in several cases, the same manufacturer who produces each of the products.</p><p>The main purpose of this study is to provide understanding of how the manufacturers choose to position themselves, formulate their strategies and compete on the market among private labels, also to examine the motive behind the manufacturer's choice to produce private labels. The study intends to provide a broader view of how the interaction between manufacturers, retailers, private labels and branded goods appears on the Swedish market. We decided to use a qualitative research method and personal interviews to approach the study. After having identified the manufacturers that produces private labels, five semi-structured interviews were held with key people representing each manufacturer.</p><p>The survey showed that manufacturers are largely interested in the production of private label. It has mainly to do with the excess capacity in the manufacturer’s factories. The retailer’s procurement methods in negotiations have led the manufacturers to produce private labels at the limit of what is profitable. The investigation concluded that the producers must be innovative marketers to meet the competition of private labels.</p>
|
87 |
Varumärkesbyggnad i nya och framgångsrika företagBrånin, Oskar, Olofsson, Urban January 2007 (has links)
<p>Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar. Ändå kan vi konstatera att nya företag överlever och blir framgångsrika i detta hårda klimat. Några goda exempel är Choice, J. Lindeberg och Tradera. Ett konkurrenskraftigt varumärke kan då antas ha varit en bidragande orsak till framgången för dessa framgångsrika företag.</p><p>Trots all forskning om varumärken och hur nya produkter ska utvecklas för att bli framgångsrika är området utifrån ett perspektiv av ett nytt företag ett bort-glömt ämne. En som har studerat området är Emily Boyle i sin studie om dammsugarmärket Dyson. Vi kan med andra ord konstatera att vi vet väldigt lite om hur de nya och framgångsrika företagen har format sitt varumärke.</p><p>I den här studien har vi tittat på fem nya och framgångsrika företag för att identifiera de gemensamma faktorer som ligger till grund för deras varumärken. För att på så sätt skapa en förståelse för vad andra nya företag bör iaktta för att skapa sig ett konkurrenskraftigt varumärke.</p><p>Den teoretiska infallsvinkeln vi har valt är ett kundfokuserat produkt- och varu-märkesutvecklings perspektiv. Med det menar vi att vi har valt att titta på hur varumärket har utvecklats i företagen i relation till produktens utveckling, men också hur stort kundens inflytande har varit i själva produktutvecklingen.</p><p>I studien har fyra företag intervjuats (Apberget, Odd Molly, Rest and Fly och Toontrack). Vidare har även en dokumentstudie om Dyson genomförts. De in-tervjuade företag är alla exempel på företag som har slagit igenom och tagit sig en del av konsumentmarknaden, men är också företag med stor potential och har möjligheter att bli ett av de framtida stora svenska företagen. Dyson är en smått osannolik historia om en uppfinnare och entreprenör som på fem år utvecklade en dammsugare som blev marknadsledare inom dammsugarbranschen i Storbritannien – på bekostnad av storheter som Electrolux och Hoover.</p><p>Studien har identifierat ett flertal samband mellan dessa företag. Ett av dessa är att företagen har arbetat efter att uppnå en kvalitetsstämpel med sina varumär-ken. Vidare har alla företag en varumärkesidentitet som har skapats av företa-gens produkter, men att de sedan har övergått till att låta varumärkesidentiteten styra agerandet i företaget. Företagen har också haft kompetens inom varumärkesområdet från starten av företaget. Studiens verkliga bidrag är dock iakttagelsen att de nya företagen har använt sig av de icke-kontrollerbara kommunikationsmedlen: mun-till-mun-metoden och PR för att bygga sitt varumärke och på så sätt kringgått den ”barriär” som kostnaden att köpa reklamtid i media har. Som fortsatta studier föreslår vi därför en mer generell studie av nya och framgångsrika företag och hur de har genomfört sin marknadskommunikation.</p>
|
88 |
Skattefusk, Svartjobb, Konkurrens och Omvänd Moms : En studie i byggmarknadenDalin, Björn, Andersson, Gustav January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Sedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället. För att åtgärda detta problem antogs lagen omvänd moms som trädde ikraft 1 juli 2007.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur företagen ser på införandet av omvänd moms och vilka effekter denna kan ge. En effekt som uppstår till följd av oseriösa företag är en snedvridning av konkurrensen och vi har därför också valt att inkludera detta område i studien.</p><p>Teorierna är främst uppbyggda kring förarbeten till lagen samt undersökningar utförda av Skatteverket men också litteratur om konkurrens.</p><p>Studien är av kvalitativ typ där vi har företag i olika storlekar representerade för att se om övergången till den nya lagen drabbat dessa på olika sätt. Vi har även med Skatteverket för att få deras syn på problemen samt en branschorganisation då de kan ha information ifrån flera olika företag.</p><p>Resultatet av undersökningen är att företagen har drabbats negativt av lagen. Vissa av dessa är av övergångskaraktär medan andra är bestående effekter. De ser alla positivt på den nya lagen. De anser att problemet med oseriösa företag drabbar branschen mycket negativt ur olika avseenden och detta måste åtgärdas. Att se några effekter har dock visat sig svårt då lagen endast tillämpats i cirka ett halvår.</p>
|
89 |
Aktör, innovation, förskjutning : - En grundad teori om hur friskolor påverkar skolväsendetMellström, Jolanda January 2007 (has links)
<p>Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgångspunkt är djupintervjuer med sex aktörer som både verkar inom och vet mycket om friskolevärlden. Syftet är att beskriva deras upplevelse av friskolors påverkan på skolväsendet samt hur det är att verka inom en fristående skola. Jämsides med resultatet presenteras en sammanställning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristående skolor och dess effekter. Resultatet av de sex utförda djupintervjuerna, det vill säga den grundade teorin visar att aktörernas upplevelse är att fristående skolor har en innovativ påverkan på skolväsendet. Denna påverkan sker genom att friskolorna i jämförelse med de kommunala skolorna skapar en förändringsprocess som en följd av ökad konkurrens bland skolorna. Friskolor har en större rörlighet för både elever och personal mellan skolorna, och en effektivare styrning av verksamheten jämfört med de kommunala skolorna.Subteorin visar att aktörerna inom friskolevärlden upplever att det pågår en förskjutning av fristående skolor i samhället av regering, kommun och media. Där deras förhållningssätt till friskolor i förhållande till de kommunala skolorna påverkar aktörerna inom fristående skolor i avseende till dess rättsliga och ekonomiska villkor, samarbete med betydande aktörer och framställning hos allmänheten.</p>
|
90 |
Den nya kassaapparaten : En uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagenCarlström, Patric, Davidsson, Martin, Eriksson, AnnChristin January 2010 (has links)
<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Datum:</p>2010-01-14 <strong><p>Nivå:</p>Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng <strong><p>Författare:</p><p>Martin Davidsson, martindavidsson@gmx.de</p><p>AnnChristin Eriksson, annchristin.eriksson@familjenback.se</p>Patric Carlström, patricgalantecarlstrom@live.se <strong><p>Handledare:</p>Angelina Sundström <strong><p>Titel:</p>Den nya kassaapparaten – en uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagen. <strong><p>Problem:</p>Kontantbranschen har länge skapat problem för skattemyndigheterna. Det är svårt att kontrollera omsättningen i efterhand. Det har visat sig i skatterevisioner att staten förlorar ett avsevärt belopp på undanhållna skatteintäkter. Det är inte bara förlorade skatteintäkter som är ett problem utan även att konkurrensen blir snedvriden. Den nya kassaregisterlagen ska göra att den illojala konkurrensen upphör och att skatteintäkterna betalas in genom krav på certifierade kassaregister. I debatten har diskuterats om att det är en stor kostnad för småföretagare samt att illojal konkurrens fortsätter genom bland annat undantag till lagen och bristfälliga kontroller. <strong><p>Syfte:</p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning damklädesbranschen inom Västerås Centrum har angående införandet av kassaregisterlagen samt att jämföra den mot förarbetena till lagen. <strong><p>Metod:</p>För att besvara forskningsfrågan har en kvalitativ studie med tre intervjuer genomförts. Respondenternas svar har sedan analyserats och jämförts mot varandra. Därefter har resultatet jämförts mot referensramen. <strong><p>Resultat:</p>Studien visar att småföretagarna är överens med lagstiftarna om att kostnaderna som lagen medför är på en acceptabel nivå. Småföretagen är inte överens med lagstiftaren vad det gäller undantaget för torghandeln, de anser att lagen ska gälla alla utan undantag. I den undersökta branschen har kvittot en central roll vilket gör att de undersökta företagen är överens med lagstiftaren om att alla kunder skall erbjudas ett kvitto. Därav blir det ingen större förändring inom klädesbranschen. Utredarna och lagstiftarna har ett tydligt syfte som de vill uppnå med den nya kassaregisterlagen. De vill skydda näringsidkarna inom kontantbranschen mot illojal konkurrens. Studien visar att småföretagarna inte har noterat detta syfte i någon större utsträckning. Men gemensamt är att de dock inte tror att lagen kommer att innebära någon större förändring inom kontantbranschen. Småföretagen anser att de som sköter sig kommer att fortsätta att sköta sig och de som varit oseriösa tidigare kommer att fortsätta vara oseriösa. <strong><p>Nyckelord:</p>Kassaregister, kontantbranschen, småföretag, illojal konkurrens </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>
|
Page generated in 0.0437 seconds