Denna upppsats syfter till att undersöka hur kommuner hanterar ekonomiska faktorer samt vilken rollsom ekonomisk aktör de tar, i den översiktliga planeringen. Arbetet utgår ifrån två stycken frågeställningar: “Hur hanteras ekonomiska faktorer (i form av tillväxt,konkurrens och sysselsättning) i den översiktliga planeringen?” samt ”Vilken roll har kommunen somekonomisk aktör i den översiktliga planeringen?”. För att besvara dessa frågor har 30 stycken översiktsplaner för totalt 32 kommuner undersökts med en innehållsanalys.Undersökningen visar hur kommunerna ofta väljer att välja att lägga fokus på sin ”attraktivitet” för alla tre av de berörda faktorerna. Boende- och livsmiljö pekas ut som särskilt viktiga. Gällande konkurrens läggs vikten på att stärka kommunens egna konkurrens gentemot andra kommuner, snarare än att stärka den inomkommunala konkurrensen. I många fall diskuteras tillväxt, konkurrens och sysselsättning mest som övergripande mål för översiktsplanerna, utan att kopplas till specifika insatser och det finns utifrån översiktsplanerna en vissa svårighet att avgöra i vilken mån dessa aspekter vägs in i planeringen.

Frågeställning: Vilken betydelse har faktorerna: reporänta, regelverk, kreditrisk och konkurrens för bankernas räntesättningsprocess? Hur kommer den nuvarande negativa reporäntan påverka bankernas utlåningsränta till företag? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för bankernas räntesättningsprocess, detta för att förstå samt förklara vilken betydelse de ovan nämnda faktorerna har i denna process. Vidare vill vi undersöka hur stor påverkan den negativa reporäntan har gentemot utlåningsräntor. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod, där insamling av primärdata grundar sig på intervjuer med banker. Studentlitteratur samt vetenskapliga artiklar används för att stödja referensramen. Slutsats: Kreditrisken har en avgörande roll för bankernas primära inkomstkälla. Konkurrens har även den en betydelse för räntesättningsprocessen. Reporäntan och regelverk har i sin tur en mer indirekt påverkan vid räntesättningen av utlåningsräntor.Den negativa reporäntan har en stor betydelse för STIBOR som i sin tur påverkar bankernas räntesättning. Bankerna kan i dagsläget hantera de kostnader som uppkommit av reporäntan utan att påverka sina kunder negativt. / <p>VG</p>

Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer har varit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nya utländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till att de stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sina positioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhet och utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nya konkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång.

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten. Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.

Fastighetsmäklarbranschen har fram till de senaste två åren konsekvent ökat i antal fastighetsmäklare varje år. Det har vuxit fram en hård konkurrens på marknaden och prognoser visar att antalet nyexaminerade fastighetsmäklare år 2014 kommer att vara högre än tidigare år. Den procentuella ökningen i antalet registrerade fastighetsmäklare mellan 2003-2013 är ca 40 procent enligt Fastighetsmäklarinspektionens statistik. Det är samtidigt inte en expansion av marknaden eller ett konjunkturmässigt utslag som bidragit till det ökade antalet registrerade fastighetsmäklare. Ökningen har även bidragit till minskade antal försäljningar per fastighetsmäklare, något som speglar en hårt konkurrensutsatt bransch med ett tillväxtproblem. På hemsidan Allabolag.se finns flertalet nyligen registrerade konkursutmätningar på fastighetsmäklarföretag runt om i Sverige.  Den förändrade marknadssituationen och hårda konkurrensen med färre antal försäljningar per mäklare gör att vi finner ett intresse i att undersöka hur företagen hanterar tillväxtbehovet. Syftet med studien är att granska hur ett antal fastighetsmäklarföretag har utvecklat sin tjänst för att möta branschens tillväxtbehov. Studien syftar även till att öka förståelsen för varför fastighetsmäklarföretag genomför en tjänsteutveckling. Våra slutsatser och studiens bidrag grundar sig i svaren som vi har fått från våra respondenter: Lars Rane, franchisetagare på Fastighetsbyrån i Halmstad, Nils Jacobsson, ägare och grundare av Alvhem mäkleri och interiör i Göteborg, Christian Lundin, VD och fastighetsmäklare på Lundins fastighetsbyrå i Göteborg, Mathias Blomberg, regionchef på Skeppsholmen i Skåneregionen, Sebastian Holtze, vice VD och grundare av MOHV i Malmö, Lund, Helsingborg och Kungsbacka. Det går inte att generalisera resonemangen till att gälla för fastighetsmäklarbranschen som helhet eftersom vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod med ett begränsat antal respondenter. Vi har däremot en förhoppning om att våra resultat ska inspirera andra företag i branschen i fråga om hur tjänsten kan utvecklas samt öka förståelsen för varför tjänsteutvecklingen kan ske. Våra bidrag är följande:  - Företagen väljer att utveckla och förändra sin tjänst för att nå en ökad företagskapacitet vilket innefattar en ökad lönsamhet, stark rekryteringskraft och ett efterfrågetryck hos konsumenterna. - Det finns idag en ny generation fastighetsmäklare och kunder på marknaden, en tjänsteutveckling är enligt studien nödvändigt för att möta den nya generationens efterfråga. - Förändra och utveckla tjänsten med långsiktiga strategiska beslut som tar hänsyn till inre och yttre påverkningar. - Förändra och utveckla tjänsten med nya och innovativa tjänstekvalitétsattribut som särskiljer sig från konkurrenternas.

Sammanfattning Titel: Drivkrafter och strategier hos fristående mikroföretag i den svenska fastighetsmäklarbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lovisa Hidesten &amp; Mathilda Larsson Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 - maj Syfte: Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever på en konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäter in, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys. Resultat &amp; slutsats: Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hos mikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den största konkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, och mikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt deras möjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittat statistiska samband mellan strategisk planering och framgång. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersöker mikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidare forskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen. Uppsatsens bidrag: Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varför egenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel och överlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad. Nyckelord: Fastighetsförmedling, fastighetsmäklare, fristående företag, mikroföretag, konkurrens, drivkraft, strategi, överlevnad

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan. Resultatet visar enligt informanternas utsagor på en förskola som fungerar men som lider av en stor stress. Medier skriver att förskolan skulle vara bättre om det inte tilläts finnas ett vinstintresse i drivandet av verksamheterna. De Fristående förskolorna anser att de enskilda förskolorna bör ses som ett komplement till den kommunala förskolan. Studien visar på missvisande statistik vad gäller antal heltidsanställda pedagoger per barn. Skolverket talar om ett snitt på tre pedagoger på en barngrupp. Förskollärarna i studien berättar att detta hos dem bara stämmer delar av dagen, den övriga delen är de två pedagoger på en barngrupp. Att ha hög arbetsbelastning skapar stress hos personalgruppen, en stress som också barnen drabbas av. En av slutsatserna från denna studie är att vare sig förskolan är enskild eller kommunal bör förändringar och reformer göras utifrån konsekvensanalyser som

Purpose and aim The purpose of this thesis has been to create a deeper understanding about the impact that the digitalization of the music business in the early 2000s and also the latter change, that in this paper is referred to as the sociodigital change, has had on artist brands. We will also analyze the positive and negative effects that this development may have had on the already existing brand environment and lastly also review the true importance of the professional industry’s competence. We have chosen the following research question in relation to the purpose; In what way has the basic conditions for artist brands within the music industry changed since the digitalization of the music industry in the early 2000s? Method For this study we initially took an inductive approach as we formed hypotheses based on experiences and previous knowledge which we then corroborated with theories. Based on an empirical problem that we observed in an early stage of the study, we conducted six interviews with people within the music industry. During the work process, we alternated between theories and our collected empirical data which resulted in the study adopting an abductive nature. Conlusions Our study revealed that the single largest change for the basic conditions of artist brands since the 2000s digitalization is the accessability of exposure. Due to the reason that it now has become easier to expose your brand as an artist, the number of brands, particularly in the lower and middle segments, has increased which has caused the competative environment to get tougher. However, our study demonstrates that the conditions for the largest, well-established artist brands has not been significantly affected. In our conclusion, we also point out the importance and relevance of the professional music industry’s competence and clout. Keywords Brand, artist, artist brand, competition, differentiation, digitalization

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

Diss. Växjö : Växjö uniersitet, 2007.