Abstract INSTITUTION: Institutionen för pedagogik: Avdelningen för bild, musik och kulturpedagogik ADRESS: Växjö Universitet 351 95 Växjö TELEFON: 0470 – 70 80 00 HANDLEDARE: Margareta Wallin Wictorin TITEL: Kulturspridning på konstområdet Spreading culture within the sphere of art FÖRFATTARE: Johanna Lilja ADRESS: Brunnsgatan 18A 331 33 Värnamo TELEFON: 0370 – 144 88 TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poäng VENTILERINGSTERMIN: Ht 2005 I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrån Bourdieus teorier om människans relationer till det kulturella området. Även det konstpedagogiska området behandlas, som här utgår ifrån Anna – Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur. Genom olika synvinklar presenteras aspekter som särskilt bör uppmärksammas i det konstpedagogiska mötet. Även pedagogik som är särskilt fruktbar vid förmedlingen av samtidskonst presenteras. I uppsatsen undersöks konkreta politiska åtgärder samt vad som ytterligare bör förbättras för att komplettera den påtagliga avsaknaden av kulturutbud och institutioner utanför storstadsregionen. Den statliga bidragsfördelningen samt Riksutställningars verksamhet redovisas och tyder på en stark koncentrering kring huvudstaden, i motsats till vad svensk kulturpolitik eftersträvar. Keywords: kulturspridning, statlig bidragsfördelning, museibesökarna, konstpedagogik

ABSTRACT   INSTITUTION:                                        Institutionen för pedagogik                                                                 Avdelningen för bild                                                                Växjö Universitet ADRESS:                                               351 95 Växjö TELEFON:                                              0470 - 70 80 00 HANDLEDARE:                                      Margareta Wallin-Wictorin TITEL:                                                     Konst och verklighet? – En undersökning                                            av den samtida konstutställningen Reality Check. ENGELSK TITEL:                                    Art and Reality? – A study of       the contemporary art exhibition Reality Check. FÖRFATTARE:                                       Nina Wennberg ADRESS:                                                Hertered, Ekebo 182                                                                 310 38 Simlångsdalen TELEFON:                                              0707-124957 TYP AV UPPSATS:                                 C-uppsats VENTILERINGSTERMIN:                       Ht 2008.   I uppsatsen behandlas den samtida konstutställningen Reality Check och dess tema – konst och verklighet. Fokus läggs på att undersöka hur man arbetat kring tema och hur man gjort urvalet av konstnärer utifrån det. I uppsatsen undersöks även hur man arbetat med konstpedagogik för att nå ut till sin publik och hur man lyckats med detta. Diskussioner förs kring teorier om verklighet och huruvida det går att återspegla verkligheten genom konst.   Keywords: samtidskonst, verklighet, Reality Check, konstpedagogik.

<h1>ABSTRACT</h1><p> </p><p>INSTITUTION:                                        Institutionen för pedagogik</p><p>                                                                Avdelningen för bild</p><p>                                                               Växjö Universitet</p><p>ADRESS:                                               351 95 Växjö</p><p>TELEFON:                                              0470 - 70 80 00</p><p>HANDLEDARE:                                      Margareta Wallin-Wictorin</p><p>TITEL:                                                     Konst och verklighet? – En undersökning                                            av den samtida konstutställningen <em>Reality Check.</em></p><p>ENGELSK TITEL:                                    Art and Reality? – A study of</p><p>      the contemporary art exhibition <em>Reality Check.</em></p><p>FÖRFATTARE:                                       Nina Wennberg</p><p>ADRESS:                                                Hertered, Ekebo 182</p><p>                                                                310 38 Simlångsdalen</p><p>TELEFON:                                              0707-124957</p><p>TYP AV UPPSATS:                                 C-uppsats</p><p>VENTILERINGSTERMIN:                       Ht 2008.</p><p> </p><p>I uppsatsen behandlas den samtida konstutställningen <em>Reality Check</em> och dess tema – konst och verklighet. Fokus läggs på att undersöka hur man arbetat kring tema och hur man gjort urvalet av konstnärer utifrån det. I uppsatsen undersöks även hur man arbetat med konstpedagogik för att nå ut till sin publik och hur man lyckats med detta. Diskussioner förs kring teorier om verklighet och huruvida det går att återspegla verkligheten genom konst.</p><p> </p><p>Keywords: <em>samtidskonst, verklighet, Reality Check, konstpedagogik. </em></p>

<p>Abstract</p><p>INSTITUTION:</p><p>Institutionen för</p><p>pedagogik:</p><p>Avdelningen för</p><p>bild, musik och kulturpedagogik</p><p>ADRESS: Växjö Universitet</p><p>351 95 Växjö</p><p>TELEFON: 0470 – 70 80 00</p><p>HANDLEDARE: Margareta Wallin Wictorin</p><p>TITEL: Kulturspridning på konstområdet</p><p>Spreading culture within the sphere of art</p><p>FÖRFATTARE: Johanna Lilja</p><p>ADRESS: Brunnsgatan 18A</p><p>331 33 Värnamo</p><p>TELEFON: 0370 – 144 88</p><p>TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poäng</p><p>VENTILERINGSTERMIN: Ht 2005</p><p>I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrån Bourdieus teorier om människans relationer till det kulturella området. Även det konstpedagogiska området behandlas, som här utgår ifrån Anna – Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur. Genom olika synvinklar presenteras aspekter som särskilt bör uppmärksammas i det konstpedagogiska mötet.</p><p>Även pedagogik som är särskilt fruktbar vid förmedlingen av samtidskonst presenteras.</p><p>I uppsatsen undersöks konkreta politiska åtgärder samt vad som ytterligare bör förbättras för att komplettera den påtagliga avsaknaden av kulturutbud och institutioner utanför storstadsregionen. Den statliga bidragsfördelningen samt Riksutställningars verksamhet redovisas och tyder på en stark koncentrering kring huvudstaden, i motsats till vad svensk kulturpolitik eftersträvar.</p><p>Keywords: kulturspridning, statlig bidragsfördelning, museibesökarna, konstpedagogik</p>

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

Med barnkonventionen som ny lag står Sverige inför utmaningen att tillgängliggöra kultur och konstnärligt skapande för alla barn och unga. Detta samtidigt som viktiga kulturinstitutioner på landsbygden läggs ned eller förflyttas till större orter. Min undersökning utforskar hur en inkluderande och tillgängliggörande konstpedagogik kan utformas i en konstpedagogisk workshop samt hur pedagoger från institutioner på musei- och konstverksamheter uttrycker sig kring inkludering av landsbygdens barn och unga. Vilka diskurser framträder i dessa samtal? Vilka konstpedagogiska grepp synliggörs i en workshop med inkludering och tillgänglighet i fokus? Undersökningens utgångspunkt är sprunget ur ett samarbete med mina tre medstudenter Allie Karlsson, Ellinor Ginzburg och Marina Kadochnikova tillsammans med den nya kulturstiftelsen Prinsessan Estelles Kulturstiftelse. Prinsessan Estelles Kulturstiftelse efterfrågade ett pedagogiskt material i sammanhang med Alice Aycocks skulpturutställning på Djurgården sommaren 2020, en utställning som de har möjliggjort. Med kritisk diskurs-inspirerad analys tar jag mig an den del av empirin jag producerat från intervjuer med pedagoger från tre olika institutioner på musei- och konstverksamheter för att belysa de diskurser som framträder i deras samtal kring inkludering i kontext av landsbygdens barn och unga. Jag utför även en tematisk analys på den empiri jag fått fram genom de anteckningar som gjorts under de individuella workshop-moment jag utfört. Med den tematiska analysen bearbetas även det som kommer fram med Eva Cronquists text om konstpedagogiska strategier. De resultat som kommit fram genom undersökningen synliggör att det i utsagor kring hur pedagoger arbetar med inkludering främst framträder gemenskaps- samt expertisinriktade diskurser. I undersökningens del som berör en inkluderande konstpedagogisk workshop görs främst deltagande och upplevelseinriktade strategier centrala.

Children’s interaction with art. A study about expressions of art pedagogy in Malmo Konsthallsexhibitions 1975, 1995 and 1975. This essay examines art pedagogy för children in relations to cultural politics and to the examined exhibitions. The study is based on three exhibitions at Malmo Konsthall. The method is inductive, and material has been collected from different places to get access to art pedagogy which is often poorly documented and hard to retrieve fromarchives. Exhibition analysis and reception analysis is combined with interviews and documents from cultural politics in Malmo. The analysis about children’s activities is made from theories about art pedagogy, spatiality and from aspects of cultural politics. The study’s result shows a professionalization of art pedagogy at Malmo Konsthall which coincides with the Swedish development of art pedagogy in general. It also shows a deficiency in archiving and what that means for the research and status of art pedagogy / Uppsatsen undersöker barninriktad konstpedagogik i relation till kulturpolitik samt i relation till gällande utställningar. Undersökningen tar avstamp i tre utställningar på Malmö konsthall, Ögon Blickar / New Media 1 (1975), Anders Österlin - Två sidor! Konstnär. Illustratör (1995) och (Joan Jonas - Light Time Tales (2015). Metoden har varit induktiv och material har samlats från olika håll för att nå konstpedagogik som ofta är bristfälligt dokumenterad och svåråtkomligi arkiv. Utställningsanalys utifrån bilder, planritningar och kataloger och receptionsanalys från press och privata brev kombineras med intervjuer, rapporter, nämndsbudget och reglemente. Analys av barnverksamheten har gjorts utifrån teorier inom pedagogik, konstpedagogik och rumslighet samt genom kulturpolitiska aspekter. Undersökningen visar en professionalisering av konspedagogiken för barn på Malmö Konsthall, som till stor del sammanfaller med den gängse utvecklingen av konstpedagogik och kulturpolitik i Sverige. Undersökningen visar även på bristande arkivering av konstpedagogik samt vad det gör för konstpedagogikens forskning och status.

Att förstå konst kan upplevas mycket svårt om man själv inte har rätt utbildning i bagaget. Utställningar och museum praktiserar konstpedagogik men denna utgår många gånger utifrån människor med kulturellt kapital. Konstmuseum som institution skapar många gånger en överdriven rädsla och respekt där det blir svårt att ta till sig konsten på ett lättsamt sätt. Denna studie är menad att undersöka om det är möjligt att bryta ner denna överdrivna rädsla och respekt och istället möjliggöra ett lättsamt möte mellan konstverk och betraktare. Med utgångspunkt i tidigare forskning samt inspiration från konstpedagogen Carlo Derkert och Reggio Emilia-pedagogiken undersöks om det är möjligt att utveckla pedagogiska verktyg för att praktisera konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. Audioguiden som pedagogiskt verktyg har länge varit närvarande på konstmuseum och är än idag. Men förutom att tekniken har uppdaterats och det har gått från en mp3 till en app har konceptet inte förändrats på många år. Samtidigt lever vi i en samtid där podden blivit mycket stor vilket lett till att ljudfiler är en aktuellt medium. Med detta som grund har jag valt att fokusera på audioguider som ett relevant pedagogiskt verktyg. Under studien undersöks audioguiden som pedagogiskt verktyg utifrån en analys av audioguider från Nationalmuseum. Analysen blir till underlag till att utveckla en ny typ av audioguide. Under undersökningen utvecklas sedan två audioguider utifrån två skulpturer på Djurgården som är en del av Prinsessan Estelles Kulturstiftelse skulpturpark. Dessa två audioguider testas sedan på deltagare för att undersöka om det möjliggör lättillgängligare konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. När en utvärdering skett utvecklas dessa audioguider utifrån den feedback som kommit fram under Learning Studyn. Undersökningens resultat gestaltas sedan i en audioguide till Konstfacks vårutställning. De pedagogiska verktyg som utvecklats implementeras i denna och skapar en audioguide som har ambitionen att möjliggöra att utställningen blir mer lättillgänglig för besökarna. Audioguiden förmedlas även till besökarna genom en visuell framställning av det empiriska materialet.

Summary It is inspiring to see museum visitors evolve and develop through art exhibitions. Great potential lay in facilitating the learning experience by art exhibitions, and the possibility of designing exhibitions that make visitors attracted to learn. The purpose of the present work is to study the means of creating favorable conditions for lifelong and enjoyable learning in art exhibitions.   The concept of learning has multiple definitions, and several have been used effectively in various ways in preceding works. The underlying principle of this work is that visitors learn by actively processing information in their own minds and through experiences. The term lifelong learning is often associated with employability and adaptability. In this work, the view of lifelong learning is from a museum perspective, and that it is a form of learning that involves enjoying learning and actively seeking opportunities to learn, irrespective of the level of education and employment status. We define enjoyable learning at art exhibitions as a state of mind when visitors enjoy themselves because they are learning.   Art education has, since the first museums were founded, strived for becoming more available on many levels. Art educators have pursued and attempted to construct more pleasant forms of learning involving more dialogue and participation of visitors. Given that the field of art education is constantly evolving, critical examination of current practices remain useful tools.   A series of questionnaires were handed out to museum visitors during four exhibitions. The visitors were asked to define the reason for coming to the art exhibition in question and to formulate their perceptions of their learning experience. A total of 200 questionnaire replies were collected, examined and analyzed. The primary attraction to the art exhibitions was to have an art experience. 72 of 200 people came just to see and experience art, and 124 people responded that they came to see and experience art along with any of the other options. There were only 6 people who came just to learn, and just as many said they do not like to learn and discover new things in art exhibitions. Based on these results, we find that providing motivation for learning appears important and an underexplored area. To create favorable conditions for lifelong learning in art education is to get a clearer link to personal development and employability. One can facilitate, and attract, visitors to enjoyable learning in exhibitions by letting them know more about the museum, the staff and the thoughts that are behind the exhibits. Partnerships can attract more and new visitors. It is important that the exhibition has an art education that is well established which can enhance the experience of art. The pedagogy should not interfere with the experience of art, considering that some visitors were disinterested or even negative towards learning. Many of the respondents were satisfied but wanted more information through interaction with staff and/or artist. The greatest art educational challenge appears to be providing the visitors motivation for learning by giving them what they did not know they wanted.     Key words: Art education, Museum, Exhibition, Lifelong learning, Enjoyable learning. Sökord: Konstpedagogik, Museum, Utställning, Livslångt lärande, Lustfyllt lärande.

Vi behöver öppna våra ögon innan vi kan ta konst till våra hjärtan och vi behöver öppna våra hjärtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. / We need to open our eyes before we can take art to our hearts and we need to open our hearts before we can observe art. It’s about seeing. And being a co-creator.