Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom forskning få en djupare insikt i vad som motiverar, engagerar, skapar intresse och förståelse hos eleverna gällande de naturorienterande ämnena. Vi har genom befintlig forskning analyserat elevernas övergripande attityd kring de naturorienterande ämnena utifrån olika aspekter så som motivation, engagemang, intresse och förståelse.Vi kommer med hjälp av naturvetenskapliga ämnesdidaktiska studier och vetenskapliga artiklar undersöka vad som påverkar elevernas uppfattning i de naturorienterande ämnena genom en systematisk litteraturstudie. De frågeställningarna vi har arbetat med är: Hur kan lärare förstå elevers intresse och motivation för de naturvetenskapliga ämnena i skolans yngre åldrar utifrån internationell ämnesdidaktisk forskning? Vad motiverar elever till att lära sig naturvetenskap? De övergripande huvudresultat vi kommit fram till pekar på att en konstruktivistisk, problembaserad undervisning påverkar elevernas motivation och uppfattning om de naturvetenskapliga ämnena på ett positivt sätt. Genom denna form av undervisning får eleverna en djupare förståelse kring de naturvetenskapliga ämnena samt att kunna koppla undervisningen till deras verklighet.

Svenska elevers resultat inom de naturvetenskapliga ämnena har de senaste decennierna visat på en nedåtgående trend. Forskning menar att naturvetenskaplig undervisning har tendens till att kännas främmande för elever, där de behöver använda ett ämnesspråk som de inte är bekväma med. Denna studie syftar till att undersöka litteratur kring språkets betydelse inom naturvetenskaplig undervisning huvudsakligen i mellanåren, även undersöka valda pedagogiska lärandeteorier, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv, och hur de kan utveckla elevers kunskapsinhämtning. I studien kommer vardags- och ämnesspråk samt begreppsförändring att behandlas, dessutom kommer valda lärandeteorier att analyseras. Studien kommer även behandla hur lärare synliggör skillnader och samband mellan naturvetenskapligt vardags- och ämnesspråk i lärandemiljö, men också hur begreppsförändring uppmärksammas i naturvetenskapliga undervisningssammanhang. Då studiens metod är en litteraturstudie har vetenskapliga artiklar från olika databaser analyserats och valts ut efter studiens valda syfte. Resultatet av vår litteraturstudie visar på flera olika undervisningsmetoder och strategier för begreppsförändring samt ämnes- och vardagsspråk som kan appliceras i klassrumssammanhang. Vi har även funnit viss kritik mot de undervisningsmetoder som används vid begreppsförändring. Utöver detta återges språkliga svårigheter i kommunikation mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning. Resultatet innefattar också två lärandeteorier som presenterar deras synsätt och förhållningssätt kring undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. De metoder som presenteras i studiens resultat har både för- och nackdelar, vilket betyder att det inte går att bestämma att en viss metod lämpar sig bäst för all undervisning, utan en blandning mellan olika metoder beroende på kontext är att föredra.

The purpose of this master thesis is to investigate whether exhibitions and silent pedagogy can be used to develop more inspiring environments in the public library. Silent pedagogy is a term from the field of museum education describing the silent communication with visitors that takes place in exhibitions through introduction and orientation, layout and installation, as well as signage. In the 1980s, articles in a Swedish library magazine discussed the pedagogical importance of library exhibits and how they make the patrons aware of the library’s resources. This led us to museum education and a desire to investigate whether its theories were transferrable to the library context. Interviews were conducted with librarians and museum educators. The results were analyzed in relation to “the contextual model of learning” and the constructivist museum, which are two models concerning learning at the museum. We were able to apply the models and the language of museum education to the library context. The librarians had pedagogical intentions, but they were not pronounced since they did not have a language that provided a means to adequately express it. Our investigation shows that the term silent pedagogy can be useful also in the library, in exhibitions as well as in the library as a whole. / Uppsatsnivå: D

<p>Matematik</p>

<p>Det här arbetet är en studie av fysikläroböcker och teorier om hur lärande går till. Jag har undersökt två lärandeteorier som haft inverkan på skolan och dess utveckling, nämligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklärobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden åt, men i sin framställning kan de ändå likna varandra. Det är därför svårt att koppla ett visst sätt att skriva en lärobok på till en viss syn på lärande.</p><p>Jag har också sett på om och hur dessa lärandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysikläroböcker, där den äldsta är utgiven 1848 och den nyaste är från 1997. Jag har där upptäckt både likheter och olikheter mellan alla böcker. Textmassan har blivit betydligt mer omfattande och är från mitten av 1900-talet mer inriktad på att utreda och resonera än att beskriva, vilket tyder på ett mer konstruktivistiskt arbetssätt. Man använder också bilder på ett annat sätt, för att skapa förståelse, och övningsuppgifter är inte längre lika fokuserade på att klara en beräkning, utan är i större utsträckning kvalitativt orienterade.</p><p>Jag har sammanfattningsvis funnit att läroböckerna fått fler konstruktivistiska och färre behavioristiska inslag, men även att utvecklingen sedan mitten av 1900-talet är i mitt urval inte stor.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som är en god matematikuppgift och sedan testa hur väl en sådan fungerar i klassrumsmiljö.</p><p>Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv får för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktäristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag är att de ska vara ett hjälpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare så exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrån de sexton karaktärsdragen.</p><p>För att besvara frågeställningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken så genomfördes en empirisk undersökning där en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar också på hur elever kan utveckla problemställningen och göra uppgiften till sin egen. Grupparbetet fungerade mindre bra, därför rekommenderar vi grupper med två personer som sedan kan utökas när eleverna är mer vana vid arbetssättet. Gruppernas arbetsflöde visar att uppgiften var väl anpassad till en lektionstimme.</p>

Syftet med denna studie är att utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som är en god matematikuppgift och sedan testa hur väl en sådan fungerar i klassrumsmiljö. Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv får för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktäristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag är att de ska vara ett hjälpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare så exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrån de sexton karaktärsdragen. För att besvara frågeställningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken så genomfördes en empirisk undersökning där en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar också på hur elever kan utveckla problemställningen och göra uppgiften till sin egen. Grupparbetet fungerade mindre bra, därför rekommenderar vi grupper med två personer som sedan kan utökas när eleverna är mer vana vid arbetssättet. Gruppernas arbetsflöde visar att uppgiften var väl anpassad till en lektionstimme.

Det här arbetet är en studie av fysikläroböcker och teorier om hur lärande går till. Jag har undersökt två lärandeteorier som haft inverkan på skolan och dess utveckling, nämligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklärobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden åt, men i sin framställning kan de ändå likna varandra. Det är därför svårt att koppla ett visst sätt att skriva en lärobok på till en viss syn på lärande. Jag har också sett på om och hur dessa lärandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysikläroböcker, där den äldsta är utgiven 1848 och den nyaste är från 1997. Jag har där upptäckt både likheter och olikheter mellan alla böcker. Textmassan har blivit betydligt mer omfattande och är från mitten av 1900-talet mer inriktad på att utreda och resonera än att beskriva, vilket tyder på ett mer konstruktivistiskt arbetssätt. Man använder också bilder på ett annat sätt, för att skapa förståelse, och övningsuppgifter är inte längre lika fokuserade på att klara en beräkning, utan är i större utsträckning kvalitativt orienterade. Jag har sammanfattningsvis funnit att läroböckerna fått fler konstruktivistiska och färre behavioristiska inslag, men även att utvecklingen sedan mitten av 1900-talet är i mitt urval inte stor.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter. Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola. Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer. En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.

<p>Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.</p><p>Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola.</p><p>Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer.</p><p>En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.</p>