Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J. Clover tittar uppsatsen på hur kön gestaltas; på hur kvinnlighet och manlighet konstrueras och på vilka föreställningar om kön dessa representationer reproducerar. Uppsatsen innehåller även en kort beskrivning av begreppet fantasykonst samt ett förslag på hur monster kan definieras. Arbetets gestaltande del koncentrerar sig på att bryta mot de normer och att utvidga den snäva kvinnoroll som bildanalyserna identifierat. Gestaltningsarbetet blir så ett exempel på hur mindre könsstereotypa fantasybilder skulle kunna se ut och även en konkret visualiserad läroprocess. Uppsatsens slutdiskussion sammanfattar resultatet av bildanalyserna och förespråkar slutligen en kritisk inställning till dessa bilder vars förföriska yttre gestaltar och reproducerar föreställningar om könsskillnader som något självklart och "normalt". / <p>BI/Konst</p>

<p>I uppsatsen inventeras, kategoriseras och karaktäriseras den konstnärliga utsmyckningen vid Växjö universitetsbiblioteks nybyggda del. Uppsatsen visar också den process som ligger bakom inköp och placering av de konstverk som finns synliga för allmänheten. Genom intervjuer med inblandade personer och konststudering har tolkningar och jämförelser gjorts.</p><p>I uppsatsen jämförs olika tendenser inom samtidskonsten med den specifika konstsamlingen. Frågan om konstverken är representativa för samtidskonsten besvaras utifrån uppställda definitioner av tendenser inom samtidskonst. Uppsatsen visar bland annat att den specifika konstsamlingen representerar en estetiskt tilltalande konstsyn, där förståelse och anpassning går före provokation och motarbete.</p>

No description available.

No description available.

<p>Min bakgrund innehåller en långvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lärarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder från Gotska Sandön. Fotografierna projicerades på en stor filmduk och lärarstudenterna – sex kvinnor och sju män – gjorde skriftliga beskrivningar utifrån sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag använt mig av en fenomenografisk ansats.</p><p>Bearbetningen och analysen av lärarstudenternas utsagor – sammanlagt 156 st – har gjorts i fyra faser. I den första fasen har jag sammanställt de denotativa och konnotativa beskrivningarna av bilderna, d v s dels vad de ser i bilderna, dels vilka tankar och associationer som väcks. I den andra fasen har jag sökt efter mönster, likheter och skillnader. I den tredje fasen har jag gjort generella tolkningar och i den fjärde fasen har jag sökt efter vilka ”skapade mellanrum” som kan urskiljas i studenternas utsagor.</p><p>Resultaten visar på intressanta skillnader mellan de kvinnliga och manliga studenternas reflektioner. De kvinnliga studenterna skriver mera och utförligare än de manliga studenterna. Kvinnorna ”vågar” uttrycka mer av sina tankar och känslor än männen. De manliga studenterna  skriver konkretare, men går inte lika ”nära” bilden som kvinnorna. En annan påtaglig skillnad är att kvinnorna ställer flera frågor än männen, vilket kan tyda på både större nyfikenhet och större osäkerhet. Dessa resultat bekräftar till stora delar den bild som framkommit i tidigare studier.</p><p>Studien visar också att det i det ”skapade mellanrummet” uppstår intressanta och viktiga upplevelser. De associerade exemplen är konkreta, fantasifulla och lekfulla. Upplevelserna av bilderna visar på en spännig mellan erfarenhet och trygghet, drömmar och behov av stimulerande osäkerhet. Utsagorna har också innehållit tankar om bildens förmåga att uttrycka estetisk form och rörelse.</p><p> </p><p> </p>

<p>In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.</p>

<p>Mellan 1961-1974 skickade den svenska konstnären Thea Ekström väldigt många brev till sin mentor, konstprofessor Oscar Reutersvärd. Av dessa brev har jag läst ca 20 stycken och bland dem fanns ett antal som konstnären själv kallade för ”trollbrev”, brev med en sida text och en sida med målade bilder. Det är dessa trollbrev och framförallt bilderna i dem som har stått i centrum för denna uppsats.Det jag har undersökt är hur konsthistorieskrivningen har sett ut kring Thea Ekström och vilken eventuell påverkan Oscar Reutersvärds status i konstvärlden har haft på denna. En annan del av undersökningen har bestått av att analysera Thea Ekströms trollbrev utifrån Margaretha Rossholm Lagerlöfs teori om inlevelse och vetenskap och om ett annorlunda sätt att genomföra en bildanalys. Jag har med hjälp av denna metod ”gått in i” bilden jag har analyserat. Det finns även med en biografisk bakgrund om både Thea Ekström och Oscar Reutersvärd.Genom dessa undersökningar har jag framförallt kommit fram till hur, och att, det går att tyda konstnärens känslor genom hennes trollbrevsbilder. Att bilderna, på ett ungefär, speglar vilket humör Ekström var på när hon gjorde dem. Detta kan ses genom att sätta bilden i relation till den text den hör samman med. Här hittade jag tydliga paralleller mellan Ekströms humör och färgval och även vissa drag åt en medveten, eller omedveten, naivism. Även när jag satte mig in i en av hennes trollbrevsbilder fick jag vissa känslor och intryck som gav en uppfattning om konstnärens känslostatus vid tiden för skapandet. Det var både färgvalen, formerna och den övergripande balansen som påverkade mina upplevelser. Jag har även kommit fram till att Thea Ekström troligen inte hade någon direkt fördel av att ha Oscar Reutersvärd som mentor, när det kommer till hur hon framställs i konsthistorieskrivningen. Däremot har det visat sig att Oscar Reutersvärd hade stor betydelse för Ekströms skapande och att hans åsikter var viktiga för henne. Reutersvärds inflytande på Ekströms karriär låg alltså på ett personligt plan på det sätt att han uppmuntrade henne till att utforska sitt konstnärskap och att hon hela tiden sökte hans godkännande. Det som står om henne i den konsthistoriska litteraturen är ytterst begränsat och väldigt intetsägande men det finns ett par intressanta exempel på försök att placera in Ekström i fack och genrer.</p>

<p>Värdet av ett konstverk på auktionsmarknaden kan bestämmas av ett antal faktorer såsom marknad, trender, smak mm. Även begreppen aura och konstnärens kanonisering kan spela en stor roll för värdet. Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i hur aura och kanonisering kan påverka värdet av konst. Det är troligt att det inte finns någon tidigare forskning i större utsträckning som har inriktat sig på detta specifika problem.</p><p>Tillvägagångssättet är att uppsatsen inleds med en genomgång av begreppen aura och kanonisering samt en kort analys av hur konstvärdering går till i praktiken. Därefter analyseras tre verk, som har sålts till ett lågt pris på kvalitetsauktion i Stockholm, med avseende på konstnärens kanonisering och verkets aura för att försöka utröna hur detta har påverkat värderingen.</p><p>De tre verken är Carl Johansson, <em>Strandlandskap i aftonljus</em>, Dirck van Baburen (hans efterföljare) <em>Dryckesbroder</em> samt Edv. Stengel, <em>Hamnbild i månsken</em>.</p><p>Kanon har här definierats som en "kändislista" över väl etablerade konstnärer. Den klassiska kanon bygger på tanken att kvaliteten hos konst objektivt kan bestämmas. Det finns emellertid ett högst subjektivt element i konsten som kan beskrivas som verkets aura. Denna kan beskrivas som det element som finns i ett original men inte i en kopia, dess historia, slitage mm. Till detta hör även konstnärens uttryck av något sinnligt och estetiskt som förmedlar en upplevelse när man betraktar verket.</p><p>Slutsatsen är att de tre analyserade verken med låg aura och låg kanonisering har sålts till ett förhållandevis lågt pris. Ett av de analyserade verken hade en kanoniserad konstnär (Carl Johansson) men det räckte inte till för att ge en högre värdering.</p>

<p>Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström. En kort beskrivning av teaterns exteriör och interiör samt scenteknik tas upp för att belysa avsikterna med teatern och dess samspel med omkringliggande byggnader. Uppsatsen behandlar vidare debatten mellan Göteborgs teaterförening, donatorer, Lorensbergsteaterns ledning och Göteborgs stadsfullmäktige samt dagspress och fackpress. Slutligen har en mindre enkät och personliga intervjuer gjorts med olika personer som berörs av teatern.</p>

Mellan 1961-1974 skickade den svenska konstnären Thea Ekström väldigt många brev till sin mentor, konstprofessor Oscar Reutersvärd. Av dessa brev har jag läst ca 20 stycken och bland dem fanns ett antal som konstnären själv kallade för ”trollbrev”, brev med en sida text och en sida med målade bilder. Det är dessa trollbrev och framförallt bilderna i dem som har stått i centrum för denna uppsats.Det jag har undersökt är hur konsthistorieskrivningen har sett ut kring Thea Ekström och vilken eventuell påverkan Oscar Reutersvärds status i konstvärlden har haft på denna. En annan del av undersökningen har bestått av att analysera Thea Ekströms trollbrev utifrån Margaretha Rossholm Lagerlöfs teori om inlevelse och vetenskap och om ett annorlunda sätt att genomföra en bildanalys. Jag har med hjälp av denna metod ”gått in i” bilden jag har analyserat. Det finns även med en biografisk bakgrund om både Thea Ekström och Oscar Reutersvärd.Genom dessa undersökningar har jag framförallt kommit fram till hur, och att, det går att tyda konstnärens känslor genom hennes trollbrevsbilder. Att bilderna, på ett ungefär, speglar vilket humör Ekström var på när hon gjorde dem. Detta kan ses genom att sätta bilden i relation till den text den hör samman med. Här hittade jag tydliga paralleller mellan Ekströms humör och färgval och även vissa drag åt en medveten, eller omedveten, naivism. Även när jag satte mig in i en av hennes trollbrevsbilder fick jag vissa känslor och intryck som gav en uppfattning om konstnärens känslostatus vid tiden för skapandet. Det var både färgvalen, formerna och den övergripande balansen som påverkade mina upplevelser. Jag har även kommit fram till att Thea Ekström troligen inte hade någon direkt fördel av att ha Oscar Reutersvärd som mentor, när det kommer till hur hon framställs i konsthistorieskrivningen. Däremot har det visat sig att Oscar Reutersvärd hade stor betydelse för Ekströms skapande och att hans åsikter var viktiga för henne. Reutersvärds inflytande på Ekströms karriär låg alltså på ett personligt plan på det sätt att han uppmuntrade henne till att utforska sitt konstnärskap och att hon hela tiden sökte hans godkännande. Det som står om henne i den konsthistoriska litteraturen är ytterst begränsat och väldigt intetsägande men det finns ett par intressanta exempel på försök att placera in Ekström i fack och genrer.