Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

Sustainability has become an increasingly relevant topic today where companies face societal pressure to contribute through sustainability efforts. The IT sector is rapidly changing with technological development, making research on sustainability strategies quickly outdated. Therefore, a qualitative case study was conducted on an IT consultancy firm. The aim of the study was to provide new insight into the interpretation of sustainability for an IT consultancy firm, as well as the driving forces and challenges associated with their sustainability strategy. To achieve this goal, semi-structured interviews were conducted with participants selected through snowball sampling. The interviews were then analyzed using a thematic analysis approach, where the interviews were transcribed, transformed into codes, and finally sorted into themes. The results showed that the IT consulting firm worked with the following policies for its sustainability strategy: procurement, waste sorting, carbon-free transportation, sustainable working hours, gender equality, and sustainable consultants. Employees were central to the development and implementation of these policies. Another factor in the development of these policies was external forces such as new regulations. The policies are processed through the employees or the external force and then moved on to the management group, which consists of all office managers. The driving forces identified were a moral duty, a competitive advantage for employees and customers, financial benefits, and risk management. The attractiveness for the recruitment of new employees could be considered the most important driving force as the topic is so relevant among the new generation. The challenges identified were finding the right type of policy and the difficulty of measuring sustainability work, which supports previous research even though there are protocols for measuring sustainability work. / Hållbarhet har blivit ett alltmer aktuellt ämne idag där företag har pressen från samhället att bidra genom hållbarhetsarbeten.  IT-sektorn ändras snabbt med teknikutveckling där forskning om hållbarhetsstrategier snabbt kan bli föråldrat. Därav gjordes en kvalitativ fallstudie på ett IT-konsultbolag. Målet med studien var att framföra nytt underlag på tolkningen av hållbarhet för ett IT-konsultbolag samt vilka drivkrafter och hinder det kan finnas med deras hållbarhetsstrategi. För att uppnå målet gjordes semistrukturerade intervjuer där urvalet valdes genom metoden snöbollsurval.  Efter intervjuerna gjordes en analys inspirerad av tematiskanalys. Där intervjuerna transkriberades och omvandlades sedan till koder och slutligen sorterade till teman. Resultatet visade att IT-konsultbolaget arbetade med följande policys för sin hållbarhetsstrategi: inköp, källsortering, koldioxidfria transportmedel, hållbara arbetstider, jämställdhet och hållbara konsulter. Där medarbetaren var centrala kring policys och framtagandet av policys. En annan faktor till framtagande av policys var externa krafter som ny reglering. Framtagandet av policys går igenom medarbetarna eller den externa kraften för att sedan gå vidare till ledningsgruppen som består av alla kontorschefer. De drivkrafter som hittades var moralisk plikt, konkurrensfördel för medarbetare och kunder, finansiella fördelar och riskhantering. Där attraktivitet för rekrytering av nya medarbetare kunde anses som den drivkraften som vägde mest då ämnet är så aktuellt bland den nya generationen. De hinder som hittades var hitta rätt typ av policy och svårigheten att mäta hållbarhetsarbetet. Vilket stödjer tidigare forskning trots att det existerar protokoll för att mäta hållbarhetsarbete.

Bakgrund: Konsultbolags främsta utmaning är att förse sina kunder med efterfrågad kompetens. De verkar inom en kunskapsintensiv bransch, där affärsidén kretsar kring deras mänskliga resurser. För att kunna tillgodose efterfrågan deras kunder har idag och i framtiden, krävs en inblick i vad för kompetens som organisationen innehar, för att kunna arbeta på ett långsiktigt sätt med detta. Då arbetsmarknaden idag består till största del av kvalificerade arbeten, så har konkurrensen kring att rekrytera människor med rätt erfarenhet och utbildning ökat. Konsultbolagen som intervjuats för denna studie hyr alla ut spetskompetens, vilket innebär personer med kompetens inom specifika arbetsområden. För att organisationer ska vara lönsamma, krävs att de klarar av att förutse framtidens krav, och kan kompetensförsörja utefter dem, via rekrytering, utveckling och genom att behålla kompetensen inom organisationen.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur konsultbolag arbetar strategiskt med kompetensförsörjning. Då konsultbolag verkar inom en kunskapsintensiv bransch, där affärsidén är att hyra ut spetskompetens, ämnar studien att undersöka hur de säkerställer att organisationen innehar rätt kompetens för att tillfredsställa kundernas efterfrågan idag, och i framtiden.Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju informanter från lika många konsultbolag har svarat på intervjufrågor gällande arbetet med HR och kompetensförsörjning. Valet av metod grundas i studiens syfte, för att få djupare förståelse för konsultbranschens arbete med kompetensförsörjning.Slutsats: Resultatet av studien visar på att konsultbolagen som deltagit, arbetar med att rekrytera, utveckla och behålla kompetens för att tillgodose kunder med efterfrågad kunskap, men även att det skiljer sig mycket var fokus ligger från konsultbolag till konsultbolag. Studiens resultat visar på att de olika konsultbolagen arbetade med de olika delarna av kompetensförsörjning, men slutsatsen är att de inte sammankopplade aktiviteterna för att arbeta strategiskt med dem. Resultatet visar även att5kompetenskartläggning är av yttersta vikt för att konsultbolag ska kunna arbeta långsiktigt och effektivt med kompetensförsörjning. / Background: Consulting firms biggest challenge is to provide their clients with their required competence. Since consulting firms are active in a very knowledge-intense market, where the mission of their business is formed around the most efficient use of their human resources. The main goal is to provide their clients with their required competence, and to be able to do that they need to have good insight regarding what sort of competencies that are actually requested, both in short and long term. The market has gone from a fair mix of unqualified and qualified positions, to mostly qualified work positions. This means that the overall competitiveness has risen to a new level, and that means that companies are facing the challenge of wanting to recruit the same individuals. Companies that are active in these knowledge-intense markets need individuals that have the right experience combined with the right education, and that is a challenge.Purpose: The aim of this study is to gain a deeper understanding of how consulting firms work strategically to provide their clients with required competence. Furthermore the study aims to examine how consulting firms make sure that they possess the required competence, today and in the future. Since there’s not a lot of previous research on the subject, this study hopes to open up for further research opportunities.Method: Semi-structured interviews were used to collect the data for the study. Seven informants from seven consulting firms were asked questions about their HR-activities and how they supply their company with competence. The choice of method is based on the purpose of the study, to gain a deeper understanding for consulting firms challenges in their work with supplying competence.Conclusion: The conclusion of this study shows that all of the companies that took part, are working with recruiting, developing and retaining their human resources. The results also show that all of the consulting firms that took part in this study, all have a different approach to the parts of the process of supplying competence. Strategic approach is what is lacking in planning efforts for recruitment, development and retaining personnel. The consulting firms that participated all lack in connecting the HR-activities to reaching their companies main goal, to work in a strategic manner. The results also point to the7importance of competency mapping to be able to work with developing the company through their human resources in an efficient way.

Trots att 97 procent av alla bolag i Sverige är av mindre storlek riktar sig den vetenskapliga litteraturen avseende internstyning huvudsakligen mot stora bolag. Mindre bolag har däremot en annan uppsättning utmaningar och använder i förhållande till det stora bolaget andra styrverktyg. Likaså används också olika styrverktyg i olika branscher. Företags internstyrning har i många studier grundats på användningen av individuella styrverktyg, dock är användningen av ett styrverktyg inte separerat från påverkan av andra styrverktyg och därför måste verktygens helhet beaktas. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa en djupare förståelse för hur mindre konsultbolag arbetar med internstyrning. Detta görs genom att först identifiera de olika styrverktygen för att sedan analysera samverkan och motverkan mellan styrverktygen. Studiens teoretiska referensram definierar internstyrning som ett styrpaket med fem olika kontrollsystem (styrverktyg). Typologin menar att samverkan mellan de olika kontrollsystemen är det som leder till en helhetsbild av företagets internstyrning. Empirin har samlats in genom intervjuer i tre mindre konsultföretag. Detta kompletteras med observationer och analyseras sedan i förhållande till studiens teori och problematisering. Studiens resultat visar hur det kulturella styrverktyget är det som främst används i de mindre konsultbolagen, både medvetet och omedvetet. Dessutom har kulturen en påverkan på utformningen av de andrastyrverktygen. Studien beskriver också hur utformningen av planering tenderar att vara beroende av möjligheten till uppföljning. Baserat på empirin och tidigare litteratur sammanfattar studien hur styrningens utformning och organisationsstruktur också har en påverkan på behovet av andra styrverktyg. Avslutningsvis finner studien att informella stadganden i stor del ersätter formella policys i de mindre konsultbyråerna.