Ein Kernbereich der Informationsvisualisierung ist die effiziente, gleichzeitige Darstellung von Fokus und Kontext. Hierfür wurden verschiedenste Methoden in der Literatur vorgestellt, wenige auch in Nutzertests analysiert. Eine viel versprechende Methode ist die Einbindung der dritten räumlichen Dimension wie sie die perspective wall (Mackinlay et al. 1991) verwendet. Diese wird hier genutzt, um tabellarische Darstellungen zu optimieren. Die Vorteile des semantic zooming für tabellarische Darstellungen wurden bereits von (Reiterer et al. 2005) gezeigt. Hier werden beide Ansätze kombiniert, mit zusätzlich Such- und Filtermöglichkeiten versehen und in einem Nutzertest evaluiert.

The diploma thesis examines a drama translation and its changes for staging purposes. The thesis strives for interdisciplinarity, for it enriches the theoretical-analytical approaches of translation studies with practical dramaturgy insights of the creators of the stagings. The thesis analyses Arthur Miller's play Death of a Salesman (1949) as translated by Luba and Rudolf Pellar (1962). Their literary translation is subjected to a translation analysis under Peter Newmark's model of analysing a translation (1988). Subsequently, the thesis examines the types and the extent of the changes in the scripts for stagings used in the Czech National Theatre in 1993-1996, and in the current staging in the Municipal Theatres of Prague (premiere in 2019) while employing their comparison with the Pellars' published translation. Key words: translation studies, translation of drama, Death of a Salesman, Arthur Miller, Luba and Rudolf Pellar, staging, dramaturgy

Studiens syfte är att studera ohövligt beteende som individer i kontorsverksamheten upplever, bevittnar eller själva utövat samt bidra med kunskap om nuvarande typer av ohövligt beteende i samtida arbetsliv samt bidra med kunskap inom området genom att jämföra tidigare forskning som utförts inom ämnet. Studien grundar sig i en kvantitativ metod samt en tematisk analys där en enkätstudie distribuerades via mejl till fyra företag och ett fackförbund placerade runt om i Sverige, samt två sociala medier genom personliga inlägg som var offentliga på hela plattformen. Totalt 51 svar samlades in från enkätstudien. Resultatet visade att ohövlighet är mycket vanligt på kontorsverksamheter i Sverige. Den grupp som har högst risk att utsättas för ohövligt beteende på kontorsverksamheter är kvinnor. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan åldersgrupper och grupper med olika yrkeserfarenhet gällande i vilken grad man utsatte andra för ohövligt beteende. Studien visade även ett positivt samband mellan frekvensen av ohövlighet och upplevd trygghet samt upplevd trivsel på arbetsplatsen. Den vanligaste formen av ohövlighet i kontorsverksamheter är olika former av exkludering som undvikande beteende, undanhålla information och att inte ge andra medarbetare respekt. Resultatet visade att den vanligaste formen att diskutera ohövlighet sker i form av officiella schemalagda möten. / The aim of this study was to investigate workplace incivility that individuals may experience, witness or practice in office operations and contribute with knowledge about the current sort of workplace incivility behavior in contemporary working life and compare previous research conducted within the subject. The study is based in a quantitative and a thematic analysis where an online survey was distributed via email to four private companies and one trade union in Sweden and two social media platforms through personal posts that were public across the platform. A total of 51 answers were collected from the online survey. The result from this study showed that workplace incivility is a relative common in office operations in Sweden. The group that has the highest risk of being targeted by workplace incivility in office operations are women. The results showed a significant difference between age groups and groups with different professional experience regarding the degree to expose others to rude behavior. The study also found a positive correlation between the frequency of workplace incivility and experienced safety and also pleasantness at the workplace. The most common behavior of workplace incivility in office operations is different forms of exclusion as avoidance behavior, withholding information and not give another coworkers respect. Results showed that the most common way of communicating working climate are by having official scheduled meetings.

Den här interventionsstudiens syfte är att undersöka hur upplevelsebaserad undervisning med rullbrädor kan förändra elevers uppfattningar för Newtons tredje lag (N3). Tidigare studier har visat att N3 utgör en stor utmaning för elever. Vidare visar studier att elevers uppfattningar kan variera i olika kontexter. Ett förtest med frågor som fokuserade N3-kontexterna putt och drag samt jämn- och ojämn vikt konstruerades. Två interventioner utformades för två olika elevgrupper (N=32): I den första behandlades kontexten drag genom ett upplevelsebaserat experiment med rullbrädor, och putt genom ett helklassamtal. I den andra interventionen behandlades kontexten putt genom ett upplevelsebaserat experiment med rullbrädor, och drag genom helklassamtal. N3-kontexterna jämn och ojämn vikt ingick båda interventioner. Data samlades in, jämfördes och analyserades med för- och eftertest. I materialanalysen framträder att upplevelsebaserad undervisning åstadkommit störst effekt i N3-kontexten ojämn vikt. Vidare framgår att bägge interventioner gett samma effekt i kontexten jämn vikt. Slutligen visar studien likt tidigare studier en systematik i elevernas vardagsuppfattningar. / This intervention study aims to investigate how experiental teaching with rollerboards can change students’ conceptions about Newton’s third law (N3). Studies have shown that N3 is difficult for students, and that their conceptions vary in different contexts. A pretest which focused the contexts pushing and pulling, and even and uneven weight was carried out by 32 students, divided into two groups. Two different interventions were constructed, one for each group: The first intervention treated the context pulling through an experiental experiment with rollerboards and pushing by traditional teaching. The second intervention attended the context pushing through an experiental experiment, while pulling was treated with traditional teaching. Both interventions contained the N3 contexts even and uneven weight. After the intervention, a posttest was given to the students. With the result from the pretest and posttest, the different interventions were analyzed and compared. The result implies that experiental teaching has accomplished most effect in the context uneven weight. In even weight, it appears both interventions have had equal impact. Like earlier studies on N3, this study shows that students’ presconceptions are resistant to change and that they exhibit a systemacity in applying them.

Problemområdet jag fokuserat på i detta examensarbete är elevernas bristande läs och ordförståelse inom matematiken. Denna problematik kan ses i den dagliga undervisningen i klassrummen och elevernas svårigheter med läs, begrepp oc hordförståelse inom matematiken kan försvåra elevernas matematiska utveckling. Syftet med denna undersökning var att försöka bidra med kunskaper om lärare och elevers språk och lässtrategier i ämnet matematik. Jag var också intresserad av att undersöka om stödmallar används och i så fall på vilket sätt, av lärare på lågstadiet inom matematikundervisningen. Genom metoderna av att göra klassobservationer och korta efterföljande intervjuer av de undervisande lärarna kunde jag få insyn i olika klassrum. Med hjälp av enskilda observationer i problemlösning med och utan kontext kunde jag få ta del av hur några av eleverna använde och tog till sig matematikundervisningens olika former av ord och begrepp. Resultatet av denna studie visar klassrum med stor fokus på ord och begrepp som diskuteras och benämns med bildstöd i genomgångar. Här sågs även klassrum utan bildliga stödmallar men med muntliga stödstrukturer. Elever där flertalet har ett resonemang och delaktighet i klassrummens dialoger, men undersökningen visar också på elevernas svårigheter. Eleverna hade i de enskilda observationerna svårt att tolka uppgifterna, både genom att läsa samt med hjälp av hörförståelse. De matematiska vardagsordens betydelse i olika sammanhang och vanliga vardagsord ställde till det för elevernas förståelse. För att tydliggöra och befästa matematiska ord och begrepp behöver dessa förtydligas och upprepas och användas i den dagligen undervisningen. Att ge undervisningen stort fokus på att ”vanliga” ord har olika betydelser i olika sammanhang behöver utvecklas inom matematikundervisningen. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är det av stor vikt att eleverna får betydande möjligheter att kommunicera och diskutera matematiska begrepp och eleverna ges genom detta tilltro till sin språkliga förmåga. Eleverna ska ha vetskap om matematikens olika uttrycksformer och begrepp och kunna kommunicera i olika situationer.

Syftet med denna undersökningen har varit att ur ett organisationsperspektiv undersöka hur kompetensutveckling samt villkoren för lärande i organisationer har påverkats av distansarbete som arbetsform, till följd av pandemin. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där åtta respondenterna som är verksamma HR-praktiker med god insyn i kompetensutvecklings- samt lärandefrågor har inkluderats. Avgörande för studien har varit att dessa respondenter erfarit distansarbete i sina respektive organisationer, till följd av pandemin. Vi har använt oss av ett strategiskt urval för att komma i kontakt med våra respondenter. Respondenterna uppfyller de kvalifikationer vi menar är avgörande för att bidra med insikter, resonemang och upplevelser gällande de områden vi valt ut för studien. Som en grundpelare i vår studie har vi utgått från teorier och forskning om kompetensutveckling, lärande och distansarbete. Teorierna och den tidigare forskningen som valts ut har sedan brukats för att analysera det empiriska material vi tagit del av genom intervjuerna.  Resultaten visar att kompetensutvecklingen i organisationer både har minskat och ökat, beroende på hur organisationens digitala förutsättningar såg ut innan pandemin samt hur trycket på bemanningen under pandemin har varit. Det råder dock en samstämmighet bland respondenterna i att organisationerna fått tänka om och utveckla kompetensutvecklingen för att kunna hantera den hybrida arbetsformen som framöver kommer att genomsyra ett flertal organisationer. Att organisationerna under pandemin fått utveckla och digitalisera sätten att kompetensutveckla har resulterat i en större organisatorisk digital kompetens, vilket i mångt och mycket ligger i linje med att arbetslivet digitaliseras. Ett ytterligare bidrag som studien mynnat ut i är att villkoren för lärande har påverkats på grund av det ökade distansarbetet under pandemin. Eftersom informellt lärande oftast sprids i det dagliga arbetet medarbetare emellan på den fysiska arbetsplatsen utan att det organiseras eller planeras för det, har denna form av lärande uteblivit till följd av distansarbetet. Vi kan således se att ett fåtal av organisationerna i studien implementerat informella inslag i kompetensutvecklingsaktiviteter för att kompensera för det uteblivna informella lärandet, som vanligtvis sker i fikarummet eller när man frågar en kollega en snabb fråga. Det informella lärandet sker där människorna finns, och bidrar inte enbart till ett individuellt lärande för medarbetaren utan även ett organisatoriskt lärande. Digitala kompetensutvecklingsaktiviteter har således fungerat som en buffert och varit tongivande i att få till de mellanmänskliga mötena och en form av informellt lärande som distansarbete annars tangerar att minimera.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka inhouseavdelningar och reklambyråers förutsättningar för att ta fram kreativa idéer. Detta då de senaste åren präglats av att allt fler företag startat upp eller utökat sina egna inhousavdelningar för att bland annat effektivisera och få mer kontroll över den egna marknadsföringen och dess utgifter. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ intervjustudie med yrkesverksamma medarbetare inom den svenska reklambranschen som på olika sätt är involverade i konceptutvecklingsfasen. Resultatet av undersökningen visade att inhouseavdelningar innehar bättre förutsättningar att ta fram kreativa idéer sett till konceptutvecklingsfasens process, kontext, process- och produktbegränsningar. Undersökningens resultat antydde även på att reklambranschen överlag borde fokusera mer på att skapa mer flexibla tidsramar samt rekrytera personal med en större månfald för att förbättra förutsättningarna för att ta fram kreativa idéer.

Background Globalization and technological progress have enabled working in a remote context. This is a common feature among actors providing Knowledge-Intense Business Services (KIBS) to companies and organizations, such as consultancy firms. Working in a remote context brings several leadership challenges, and trust is one of the most important ones to tackle.  Aim The aim for this research is to investigate which factors affect the sense of trust a remote leader – employee relationship. As well as look at how they affect that sense.  Methods The author chose a qualitative approach for this thesis with interviews as the source of information. Six people, whom all have a managerial position in Swedish consultant firms, were chosen for semi-structures interviews to open up for discussion and through this get a deeper understanding of the area. Results The factors affect the levels of trust in the relationship. They can also have impact on the type of trust that is perceived in the relationship. Conclusions The analysis of the interview show that all of the factors have an impact on, both each other, as well as trust. Which can lead to an increased or decreased sense of trust. In the case of decrease, or complete lack, of trust, the relationship between leader and employee can not go on. / Bakgrund Globalisering och tekniska framsteg har möjliggjort arbete på distans. Detta är ett vanligt arbetssätt hos företag som arbetar med att tillhandahålla Kostnads-intensiva företagstjänster till andra företag och organisationer, exempelvis konsultfirmor. Detta arbetssätt för med sig flera utmaningar när det kommer till ledarskap, där tillit är en av de viktigaste att kunna hantera. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar känslan av tillit i förhållandet chef – medarbetare. Samt att titta på hur dessa påverkar tilliten. Metod Författaren valde en kvalitativ ansats för studien med intervjuer som källa till information. Sex personer, som alla besitter chefspositioner på svenska konsultbolag, fick genomgå semistrukturerade intervjuer för att öppna upp till diskussion och på så sätt få en djupare förståelse kring ämnet. Resultat Faktorerna påverkar nivåerna av tillit i förhållandet. De kan också påverka vilken typ av tillit som framträder i förhållandet. Slutsatser Analysen visar att samtliga faktorer har inverkan, dels på varandra, och dels på tilliten. Vilket kan leda till en ökad eller minskad känsla av tillit. Vid minskad, eller helt saknad, tillit kan inte förhållandet mellan ledare och medarbetare fungera.

Beslutsfattande i organisationer är viktigt eftersom fel beslut kan leda till omfattande konsekvenser vilket påverkar organisationens konkurrensförmåga negativt. Under det senaste decenniet har organisationer börjat inse att också den kontext som de befinner sig i har en stor betydelse för hur de bör gå tillväga i sitt beslutsfattande. Det innebär att beslut kan behöva följa olika beslutsprocesser beroende på den specifika typ av kontext som organisationen befinner sig i för tillfället. En kontext kan tillexempel vara uppenbar vid ett specifikt tillfälle medan den kan vara komplicerad eller till och med komplex vid annat. För att öka möjligheterna att fatta rätt beslut behöver organisationer enklare modeller som hjälper dem att snabbt identifiera vilken typ av kontext som de befinner sig i. Sådana modeller gör att organisationerna enklare kan välja beslutsprocess och följaktligen fatta bättre beslut. Det saknas emellertid denna typ av enkel modell på marknaden. För att bidra med en lösning på detta problem är syftet med studien att designa en bedömningsmodell som ska underlätta för organisationer i IT-sektorn att lättare identifiera sin typ av kontext vid den tidpunkt beslutet behöver fattas. För att uppfylla syftet har vi valt att följa metoden Action Design Research (ADR) och gjort det tillsammans med en organisation inom IT-sektorn. Genom att följa metoden har vi iterativt utvecklat en modell med inspiration från teori och därefter utvärderat modellen i praktiken det vill säga (en riktig kontext) samtidigt som vi studerar teori. Resultatet är en färdig bedömningsmodell som bidrar till nytta för praktiken. Modellen fungerar vilket också bekräftas av praktiken vid utvärdering i praktiken.

No description available.