Flera företag har idag implementerat vad som benämns för hybridarbete som präglas av en kombination av kontorsarbete och distansarbete. En svårighet med implementeringen blir dock hur företag ska styra verksamheten samt hur detta påverkar medarbetarnas engagemang. Denna studie har till syfte att undersöka hur ett företag som har implementerat hybridarbete väljer att styra verksamheten genom förtroende och kontroll, för att uppnå företagets uppsatta mål, samt hur detta kan kopplas till medarbetarnas engagemang. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i åtta semistrukturerade intervjuer hos det valda revisionsföretaget EY. Denna studie visar på att EY, som nyligen har implementerat hybridarbete, behöver en kombination av förtroende och kontroll i sin styrning av verksamheten. Genom att cheferna anpassar sin styrning utefter medarbetarna kan medarbetarnas förtroende för cheferna öka och därmed medarbetarnas engagemang.

Medarbetarsamtal har en viktig funktion i organisationer och det är oftast chefer som ansvarar för att genomföra dessa samtal. Dock är det brist på studier som berör chefers perspektiv på medarbetarsamtal och hur chefer upplever dessa. Vidare har chefer oftast en hög arbetsbelastning och medarbetarsamtal kan vara en faktor som påverkar chefers psykosociala arbetsbelastning. Studiens syfte var att undersöka hur enhetschefer upplever att det är att genomföra medarbetarsamtal och hur det påverkar enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. I studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tio enhetschefer. Resultaten visade att medarbetarsamtal har en påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. Vidare lyfter studien enhetschefers upplevelse av medarbetarsamtalet där tre olika upplevelser uppmärksammades lite extra. Det finns förbättringsområden kring enhetschefernas arbete av medarbetarsamtal, exempelvis enhetschefernas brist på tid. Vidare lyfter resultatet även många gynnsamma delar av samtalet som är både viktigt för medarbetarna, enhetscheferna och organisationen.

The purpose of this study was to obtain an in-depth understanding of how first line managers in care and nursing homes experience their work situation. To answer the purpose, two questions was designed, how do the interviewees experience their work situation? How can their experiences be understood from a demand, control and support perspective? To get an answer to this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. Six first line managers participated in the interviews. The theoretical starting point in the study was Karasek and Theorell's demand, control and support theory and was used both in the design of the interview guide and in the analysis of the results. They experienced, for example, that they had high demands in the form of expectations that they would be able to perform and carry out many different tasks, be available to employees, caretakers, relatives and other staff. They also had large areas of responsibility, many employees and time and quality requirements, such as being able to perform tasks within certain time frames and with good quality. In terms of control, everyone felt that they had great influence and great participation in most things. They also had both experience and skills that proved to be an asset in terms of control in and over the work. Their access and use of support turned out to come largely from colleagues with whom they stated that they often brainstormed thoughts and ideas. They also had access to support from their managers and from support functions via the internet. In summary, the results showed that the first line managers who participated had predominantly positive experiences of their work situation thanks to a good balance between demands, control and support at work. They experienced high demands at the same time as they experienced high control and good support. Demands emerged that they perceived were less reasonable in relation to their control but still not so unreasonable that it affected their work situation all the more.

Elevers problemlösningsprocess påverkas enligt tidigare forskning av såväl rent kognitiva resurser som motivation, uppfattningar och emotioner. Processen kan också ses innefatta problemformulering, vilket i tidigare studier visat sig främja såväl djupare matematisk förståelse som positiva attityder gentemot matematikämnet. Denna studie syftar till att undersöka elevers upplevelse av arbetet med matematiska problem för att synliggöra vilka aspekter, såväl kognitiva som affektiva, som påverkar problemlösningsprocessen. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamlingen bestått av två fokusgruppsintervjuer, en observation samt skriftliga elevlösningar. Populationen i urvalet består av sex elever från en klass i årskurs nio. Studiens resultat visar att elever relaterar tillräckliga kunskaper och färdigheter, samarbete samt självbestämmande till en positiv upplevelse av problemlösning. Resultatet visar också att eleverna är beroende av såväl kognitiva resurser och övergripande kontroll som positiva affekter och motivation i en lyckad problemlösningsprocess. Studien visar också att problemformulering kan fungera som ett inslag i matematikundervisningen vilket ökar känslan av självbestämmande samt mildrar negativa emotioner. Slutligen diskuteras mångfalden av aspekter som påverkar elevers motivation i matematik samt hur problemformulering kan användas som inslag i undervisningen för att mildra matematikängslan i samband med problemlösning.

Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. För att analysera materialet har främst Karaseks modell om krav och kontroll använts. Studiens slutsatser är att arbetsledningen är en faktor som kan inverka på trivsel och arbetsmiljö och det verkar vara viktigt att arbetsledaren uppmärksammar personalens arbetssituation. Arbetskollegorna är en annan faktor som kan inverka på trivseln och det kan vara av värde att ha kollegor som både kan bistå med hjälp och emotionellt stöd. Värdefullt för trivseln kan även uppskattning från de äldre, chefer och arbetskamrater vara. Därutöver kan organisationen vara en bidragande faktor som inverkar på trivseln och det verkar vara av betydelse att arbetsmiljön möjliggör samvaro med såväl kolleger som chefer. Påverkansmöjligheter beträffande arbetssituationen förefaller även vara av vikt samt kompetensutveckling då det kan upplevas som stimulerande och utvecklande med olika utbildningar. För att arbetsmiljön skall vara bra tycks det vara viktigt med god samarbetsförmåga mellan samtliga yrkeskategorier. En dålig arbetsmiljö kan vara när det är stressigt, fysiskt tungt eller när påverkansmöjligheterna är små. Dålig fysisk arbetsmiljö med tunga lyft kan leda till sjukskrivningar. Det kan även otrivsel i kombination med dålig arbetsmiljö som när stora förändringar görs utan att personalen känner sig delaktig.

Vi ser idag en växande trend bland företag att erbjuda dess anställda en möjlighet till allt flexiblare arbetsformer. Förtroendearbetstiden är en del av denna utveckling och innebär att medarbetarna tillåts sköta sitt arbete uppgiftsorienterat och själva bestämma när och var arbetet ska ske. Denna studie undersöker åtta medarbetares upplevelser av att arbeta under förtroendearbetstid på ett företag som sedan ett antal år tillbaka har arbetat med detta koncept. Tidigare forskning visar på att de nya arbetsformerna kräver en ökad kontroll och ett ökat medvetande av individen för att avgöra arbetets förläggning och tid. Dock visar studier att individen inte alltid är fri att bestämma sin egen arbetstid, utan att det kan ses som ett nytt sätt för organisationen att i subtilare former styra sina medarbetare. Studien avser att koppla ett helhetsgrepp kring de komplexa styrprocesser som sker i två arbetsgrupper på Företag X i en fallstudieliknande undersökning, där vi har valt att använda forskningsintervjun som huvudsakligt redskap till den empiriska datainsamlingen. Detta tillvägagångssätt har kompletterats med en fältobservation samt dokumentanalys för att få ytterligare insyn i respondenternas värld under förtroendearbetstid efter en fenomenologisk tolkningsram. Vidare används en hermeneutisk utgångspunkt för att tolka och beskriva på vilka sätt respondenterna, som främst arbetar i projektform, styrs in i vissa vardagsmönster på arbetsplatsen. De teoretiska - indirekt beroende av varandra - infallsvinklarna förklarar den styrning studien uppmärksammat genom makt, kultur, normer och empowerment. Resultaten visar på att samtliga respondenter upplever sig vara styrda av sina föränderliga projektnätverk till den grad att de behöver närvara på arbetsplatsen mellan de tider verksamheten är mest aktiv samt att det därutöver finns tillgänglighetskrav bundna till respektive ansvarsområde och yrkesroll. Analysen behandlar den existerande maktbalansen mellan individ, grupp och organisation och gör anspråk på att förklara på vilka sätt denna samt dagens styrformer uppenbarar sig. I studiens slutsats diskuteras det huruvida undersökningen har besvarat vald frågeställning samt vilket bidrag den erbjuder till framtidens forskning inom fältet.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen för hur vårdpersonal inom psykiatrin upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Uppsatsen har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts på sju olika personer som arbetar på ett psykiatriskt boende i Norra Sverige. Fokus i studien har varit på den psykosociala arbetsmiljön, gruppdynamik och det sociala samspelet i arbetsgruppen. Empirin har analyserats med Karasek och Theorells (1990) modell, krav, kontroll- och socialt stöd och Antonovskys (2005) teori KASAM. Vidare har begrepp som gruppdynamik, samarbete och psykosocial arbetsmiljö använts för att analysera empirin.Resultatet visar att intervjupersonerna upplever en brist på kontroll i sitt arbete, till viss del brister i det sociala stödet från chef och kollegor, och brister i gruppdynamiken. Det har resulterat i en försämrad upplevd psykosocial arbetsmiljö och att konflikter ofta uppstår i arbetsgruppen. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna upplever meningsfullhet och begriplighet i relation till brukarna, det beskrivs som meningsfullt att arbeta inom psykiatrin. Vad gäller meningsfullhet i relation till kollegor anses det upplevas till en del av arbetsgruppen, men inte till alla.

The purpose of this thesis was to investigate the perceived control of secondary school teachers teaching history. The study was of a qualitative nature where the data was collected through interviews. A total of five teachers were interviewed, where the teachers thoughts were gathered based on the purpose and questions of the study. The research was focused on two areas, self-efficacy, and context dependency. The teachers described the education as positive as the academic studies helped them to give perspective on history and discussed that the high standards had a positive impact on their knowledge of the subject. The second part in self-efficacy, the teachers said that they considered the subject relevant. The teachers considered history to be an important part of the students development into democratic citizens. They also wanted to give students tools to navigate in an information society. The last part was about experience and preparation, which turned out to be a negative based on self-efficacy since the teachers felt a time constraint. Based on context dependency, the teachers felt that the students demanded more from them because more extra adaptations are required now. To address the wide range of student interest and knowledge levels in the subject, teachers faced the challenge of adapting the material to each student's individual needs. The continuing education was also perceived as difficult because the municipality only provided continuing education around the student but not subject-specific, which was requested. The curriculum and joint assessment had both a positive and a negative effect towards history. The negative was that the teachers found it difficult to interpret the grading criteria and that the central content of the subject was increasing, without giving the teachers more time to educate. The collegial collaboration had a positive impact as they helped each other with planning, tests and had the opportunity to discuss this with each other.

Att balansera arbetslivet och privatlivet kan vara svårt. Många spenderar mycket tid till arbetet och upplever stress i relation till sysslor som ska utföras utanför arbetet, det vill säga privatlivet. Fyra dagars arbetsvecka är ett sätt bland många att förkorta arbetstiden och förhoppningsvis medföra att stressen i privatlivet minskar. Syftet med denna studie blev därför studien att skapa djupare förståelse för arbetstagares inställning till fyra dagars arbetsvecka med utgångspunkt i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Genom intervjuer undersöks åtta arbetstagares inställning till fyra dagars arbetsvecka. Resultatet visar både förväntade positiva aspekter och vissa utmaningar med fyra dagars arbetsvecka. De positiva aspekterna är bättre återhämtning, ökad effektivitet i arbetet samt ökad konkurrenskraft för företaget. Vidare framkom även några förväntade positiva aspekter av fyra dagars arbetsvecka för privatlivet. Att delges mer tid i vardagen att kunna tillägna obetalt arbete samt en ökad livskvalité. Slutligen framkom även följande utmaningar. Eventuell ökad arbetsbelastningsamt behov av ökad struktur än i dagsläget för att kunna utföra arbetet på färre dagar.

No description available.