Syftet med rapporten är att analysera standarden för kontrollpanelers uppbyggnad på Ringhals 3, märka ut avvikelser och föreslå förbättringar på bristfällande paneler. I en kärnkraftsanläggning sker en utvinning av värmeenergi med fission som tas tillvara på genom att koka vatten till ånga för att driva ångturbiner. För att göra detta på ett säkert sätt krävs det ett balanserat samspel mellan reaktorn och turbinerna för att se till så att turbinerna tar ut lika hög effekt som reaktorn producerar. Kontrollrumsoperatörerna ska kunna läsa av information från processen på ett snabbt och säkert sätt för att kunna fatta rätt beslut. Till sin hjälp av har operatörerna en uppsjö av kontroll- och informationspaneler i både kontrollrummet såväl som ute i produktionslokalerna för att kunna styra och övervaka de olika komponenterna. Men eftersom många paneler kommer direkt från komponenternas tillverkare så finns det en hel del undantag som operatörer måste anpassa sig till. Eltavlan i kontrollrummet som övervakar spänningsfördelningen över de olika elskenorna till komponenter har i princip varit oförändrat sedan anläggningen stod färdig 1980. Om systemet skulle bli spänningslöst så att nöddieslarna måste dras igång så är den kontrollrumsoperatörernas mest tillförlitliga information för att se vilka skenor som fortfarande är spänningssatta. Om någon av dessa dieselsäkrade skenor skulle vara spänningslös av någon anledning så måste en operatör lämna kontrollrummet för avgöra vad som har hänt, vilket kan kosta dyrbartid i ett skarpt läge. För att förbättra eltavlan kan man genomföra en storsatsning, likt den som gjordes på Ringhals 2 då hela kontrollrummet byggdes om och framtidssäkrades. Eltavlan kan även uppgraderas delvist som gjorts tidigare med övriga kontrollrumspaneler. Ringhals har uppmärksammat eltavlans brister och har påbörjat en förstudie och projekteringar för att bygga om panelen och åtgärda dessa brister.

Denna uppsats syftar till att ge en inblick i webbhotellens värld då det idag finns 1 706 webbhotellstjänster (inklusive dataservicebyråer och hostingföretag) i Sverige, varav 245 är namngivna webbhotell. Uppsatsen ska redogöra skillnader mellan kostnader, funktioner och service utav elva webbhotell som ingick i undersökningen. Uppsatsen vänder sig till privatpersoner, organisationer och företag som vill införskaffa sig kunskap om webbhotell och deras tjänster. Genom att läsa denna uppsats kan målgruppen få bättre kännedom om de kostnader, funktioner och service som webbhotellen förmedlar innan man t.ex. ingår ett avtal. Undersökningen visar bland annat att antalet anställda och priset utgör ett tydligt samband, att webbhotell som har minsta antal anställda samtidigt har de lägsta priserna. Det har även tidigare varit priset som har varit ett konkurrentverktyg mellan webbhotellen men undersökningen visar att priset inte längre har någon betydelse och att priset i förhållande till webbutrymme och datatrafik håller på att förändras. Konkurrensen i framtiden mellan webbhotellen kommer inte att baseras på prissättningen, datatrafiken eller webbutrymmet utan support, kontrollpanel och prestanda kommer att bli webbhotellens centrala konkurrensverktyg. Webbhotell anses ha bättre prestanda om webbhotellets placering är i Sverige men undersökningen visar att ett utländskt webbhotell vann sidladdningstestet. Om månadens datatrafik överskrids kommer webbplatsen att stängas ner eller prestandan kommer att bli märkbart försämrad. Webbhotell utlovar 100 % upptid, dvs. de garanterar att webbservern alltid kommer att fungera, vilket är viktigt för företag som har sina affärssystem online. Fjorton webbadministratörer som använder sig av webbhotell både privat och genom sitt företag har svarat på en kvalitativ frågeformulärsundersökning med 43 frågor och svaren på frågorna visar att skillnader mellan de elva webbhotellen i undersökningen förekommer. Rekommendationer lämnas till målgruppen i valet av ett webbhotell samt andra tips om hur man kan kontrollera t.ex. prestandan och antal domäner på webbservern.

CIDAN Machinery Sweden AB, ursprungligen AB Göteneds Mekaniska Verkstad, har tillverkat maskiner för plåtbearbetning och delar för industrin som utrustas med olika slags kontrollpaneler eller manöverlådor. Företaget vill nu undersöka möjligheter till förbättringar, både i kostnad som funktion och utformning gällande dessa manöverlådor. Målet med examensarbetet är att undersöka möjligheten att utforma en manöverlåda som ska ersätta tre befintliga modeller och leda till en mer ekonomiskt gångbar produkt med förbättringar inom områden som tillverkning, montering, användbarhet och hållbar utveckling. Manöverlådan har även som krav att använda sig av den befintliga elektroniken. Förstudien påbörjades med Quality Function Deployment som metod för att arbeta med kund och kvalitetsinriktad design. Stegen innefattade observationer och intervjuer med målgruppen, analys av befintlig konstruktion med en felriskanalys och en undersökning på alternativa material för att identifiera och vikta kundbehov som kan kopplas till tekniska specifikationer. Den insamlade informationen resulterade i en kravspecifikation som den nya produkten skulle uppfylla. Konceptutvecklingen påbörjades med en analys av företagets produktidentitet. Därefter delades manöverlådan in i delfunktioner och förslag på dellösningar genererades. Med en morfologisk matris togs 6 helhetslösningar fram. Slutligen valdes ett av två vidareutvecklade koncept som ansågs ha störst potential och skulle uppfylla specifikationen bäst. Konceptet förfinades i CAD med, bland annat, ökad modularitet och minskad vikt samt en förenklad form. Ritningar togs fram för att konceptet skulle vara redo för produktion. Resultatet blev en manöverlåda som uppfyller de satta kraven och ersätter två av tre befintliga modeller, med förbättringar inom miljö, kostnad och produktidentitet. En fullskalig prototyp togs slutligen fram tillsammans med företaget som visade att slutkonceptet gick att tillverka. / CIDAN Machinery Sweden AB, originally AB Göteneds Mekaniska Verkstad, has manufactured machines for sheet metal processing and parts for industry that are equipped with various control panels or control boxes. The company now wants to explore possibilities for improvement, both in cost as function and design regarding these control boxes. The aim of the degree project is to explore the possibility of designing a control box that will replace three existing models and lead to a more economically viable product with improvements in areas such as manufacturing, assembly, usability and sustainable development. The controlbox also has the requirement to use the existing electronics. During the prestudy, Quality Function Deployment was implemented as a method of working with customer and quality-oriented design. Steps included observations and interviews with the target group, analysis of existing design with a failure modes and effects analysis and a study of alternative materials to identify and weigh customer needs that can be linked to technical specifications. The information gathered resulted in a requirement specification that the new product would meet. Concept development initiated with an analysis of the company's product identity. Subsequently, the control box was divided into partial functions and suggestions for sub-solutions were generated. A morphological matrix was used to produce six complete solutions that were then evaluated and screened depending on how well they met the needs. Finally, one of two further developed concepts was considered to have the greatest potential and would best meet the specification. The result was a control box that fulfills the requirements and replaces two of three existing models, with improvements in environment, cost and productidentity. A full scale prototype was finally made in collaboration with the company which showed that the final concept could be manufactured.

Feedback is an essential part of the software delivery process. Software metrics, as feedback, can give knowledge about the essential parameters that affect the software development process. An improved understanding of the software development process can facilitate more effective software management. With new software development methodologies emerging, such as Continuous Delivery, new information needs arise. The new methodology requires a new way of thinking when designing and developing dashboards for software development. A dashboard is a communication tool that can provide up-to-date information through at a glance interaction. The purpose of this thesis was to investigate how different software metrics related to Continuous Delivery can be visualized in a dashboard system at the company Saab. This thesis used a user-centered approach to find the appropriate visualization and user context to provide the user with feedback that supports the software development. The thesis work included user observations in the form of interviews and contextual inquiry. Thereafter, prototyping and usability testing were conducted in two iterations to design the dashboard and gather feedback. The result of this thesis work was a final prototype that was implemented in the program Kibana using real-time data from a software project. This thesis presents a set of elements that should be included when designing a dashboard for software development based on the findings of this study. / Feedback är en av de essentiella byggstenarna i en mjukvaruleveransprocess. Med mätvärden för mjukvaruutveckling kan organisationen få en större kunskap om de väsentliga faktorerna som påverkar mjukvaruutvecklingen. En ökad förståelse kan leda till en mer effektiv hantering av mjukvaruutveckling. Med nya metoder inom mjukvaruutveckling, t.ex. Continuous Delivery, som betyder kontinuerlig leverans, förändras behovet av feedback och nya utmaningar uppstår. Den nya metoden kräver nya uppläggningar vid utformning och utveckling av informationsradiatorer, en typ av kontrollpanel för mjukvaruutveckling. En kontrollpanel är ett kommunikationsverktyg som kan bidra med aktuell information om situationen genom att ge en överblicksbild. Målet med denna uppsats var att utreda hur mätvärden för mjukvaruutveckling kopplade till Continuous Delivery kan visualiseras på en kontrollpanel på företaget Saab. Detta examensarbete använde en användarcentrerad metod för att undersöka de vilka visualiseringar var lämpliga att använda och i vilken kontextanvändarna ville ha feedback. Examensarbetet utförde användarobservationer i form av intervjuer och kontextuell utredning. Sedan gjordes prototyper och användbarhetstestning. Detta gjordes i två iterationer för att samla in feedback och designa den slutgiltiga prototypen. Den prototypen utvecklades i programmet Kibana och använde realtidsdata från ett projekt. Resultatet i denna uppsats är ett förslag på vilka element som borde tas i hänsyn när en ska designa en kontrollpanel för systemutveckling.

Utrymmen som kräver styrning mellan olika ljusscener på grund av rummets olika funktioner eller atmosfärer kräver även någon form av styrpanel. Ett problem i dagsläget är att kontrollpaneler ofta är svåra att förstå. Ett av de problem som orsakar svårmanövrerade kontrollpaneler är att slutanvändaren inte förstår den information som ges. Informationenförmedlas via text eller grafiska symboler.Syftet med studien var att ta reda på hur grafiska symboler på kontrollpaneler för belysning kan förmedla tänkta ljusscenarier.Detta undersöktes genom att ta redapå vilka aspekter som var viktiga för att en grafisk symbol ska beskriva ljusegenskaper i ett rum.Frågeställningen besvaradesmed hjälp av en enkät onlinedär tre olika ljusscenarier (allmänbelysning, punktbelysning och vertikalbelysning)och niografiska symboler undersöktes.Symbolerna utvärderades av 42 deltagare.Enkäternagenererade kvantitativa data som visade vilka grafiska symboler som hade högst preferensför varje ljusscenariosamt kvalitativa data där deltagaren beskrev deras val av symbol mer ingående.Resultatenvisadeatt det fanns olika aspekter hos symbolerna som kundeförmedlaljusets egenskaper.Bland dessa var ett sätt att visualisera ljuset somett eget fysiskt objekt eller att enbart visualisera de fysiska objekt som redan fanns i rummet.De viktigaste egenskaperna som förmedlades var intensitet och ljusspridning. Resultaten visade ävenatt det fanns mer som påverkade utformningen av symboler på kontrollpaneler och inte enbart de aspekter som visualiserade ljusets egenskaper. Deltagarna kunde välja bland alla grafiska symboler förrespektive ljusscenario, men det framkom att vissa symboler valdes oftare för vissa ljusscenarier.Studienbidrar till förståelsen för hur man kan underlätta kommunikationmedanvändarenoch på så sätt bidra till att rätt ljus används för rätt tillfälle och funktion. Studien kartläggervilka egenskaper de grafiska symbolerna behöverför att förmedla ljusegenskaperoch bidrar därmedtillatt lösa problemet för hur ljusdesignernbör kommunicera med slutanvändaren. / Spaces that requires lighting control between different lighting scenarios due to the fact that the room have different functions oratmospheres also requires some kind of control panel. A problem at present is that control panels often are difficult to understand. One of the problems that are causing control panels to bedifficult to maneuvereris that fact that the end user sometimes cannot understand the information provided. Information is mediated through text or symbols.The aim of this study was to investigatehow graphicalsymbols on control panels for lighting mediates light scenarios.This was examined using a research questioninvestigatingaspectsthat areconsidered important for graphical symbolsto describe lighting characteristics ina room.This was examined using a poll withthree different lighting scenarios (general lighting, point lighting, vertical lighting) and nine graphical symbols.Symbols were evaluated byan online questionnairewith42 respondents.The questionnairesgenerated quantitativedata showing whichsymbols that was preferredfor each lighting scenario and qualitative data in whichthe participantsdescribed thereasons for theirchoicesinmoredetail.The results showedthat the symbols had different aspects that could contribute to mediatelight characteristics.One way was to visualize the light as its own physical object or visualize the physicalobjects within the room. The most important properties conveyed were light intensity and light distribution. The result further showed thatnot only the aspects mentionedaffect the compositionof graphical symbols for control panels. Non-light related aspects are also important for the composition of graphical symbols. Another finding was that somesymbols where more frequently chosenthen othersfor different lighting scenarios although the participants were able to choose amongst all symbols for each lighting scenario.This study contributes to the understandingofhow to facilitate communication with the user and thus help to use the right lightand symbolfor the right occasion and function. The study maps what characteristics the symbols need to convey light properties andthus helps to solve the problem of how communication should be given to the end user.